Opinion

Kasta inte ut barnet med badvattnet!

Regeringen har fastslagit ett mål om att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation. En jämlik och jämställd hälsa lyfts även i den nationella jämställdhetspolitiken, inom ANDT-området och inom föräldraskapsstödsområdet. Ambitionerna är såklart lovandsvärda. Men när det gäller konkreta implikationer av en sådan ansats på ANDT-området reses en hel del bekymmersamma frågetecken.

Det bör först sägas att det verkligen förekommer betydande klasskillnader (ojämlikhet) i olika ANDT-relaterade problem, såsom i antal vårdade och antal dödsfall orsakade av alkohol, narkotika och av rökning; detta trots att det inte alls föreligger motsvarande klasskillnader (t ex mellan olika utbildnings- och inkomstgrupper) i användningen av alkohol och narkotika. (Däremot finns betydande klasskillnader i hur många som röker). Men jag blir bekymrad när den nya ANDT-strategin nästan har mer fokus på folkhälsa i stort, på jämlikhet och jämställdhet än på konkreta ANDT-insatser; insatser som faktiskt i sig bidrar till att dämpa klasskillnaderna i ANDT-bruk och dess konsekvenser. Detta gäller inte minst generella tillgänglighetsbegränsande insatser av olika slag. Det är min bestämda uppfattning att om sådana insatser skulle minska i omfattning så kommer hälsogapet att öka. Detta är ingen orealistiskt scenario. Vi ser redan idag att ANDT-arbetet minskar i omfattning runt om i Sverige när resurserna minskar och andra frågor får högre prioritet.

Men kan då inte andra mer folkhälso- och jämlikhetsinriktade insatser ha gynnsam effekt i form av minskade klasskillnader? Svaret är att vi inte vet eftersom det är oklart vad sådana insatser skulle bestå av. Den nya ANDT strategin ger ingen vägledning och någon åtgärds- eller handlingsplan kopplat till strategin finns inte heller. Folkhälsomyndigheten som har i uppdrag att stödja genomförandet av strategin har heller inget svar, inte än åtminstone.

Samtidigt ska ANDT-strategin implementeras regionalt och lokalt men få vet alltså hur ett mer utbrett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv ska få konkret innehåll i ANDT-arbetet. Ska nya jämlikhetscertifierade insatser utvecklas eller ska mer insatser än idag riktas specifik till mer utsatta grupper? Eller kanske räcker det med att uppmärksamma i statistiken att klasskillnader föreligger?

Den nya ANDT strategin ger ingen vägledning och någon åtgärds- eller handlingsplan kopplat till strategin finns inte heller. Folkhälsomyndigheten som har i uppdrag att stödja genomförandet av strategin har heller inget svar, inte än åtminstone.

Bristen på vägledning och stöd får den sannolika konsekvensen att man kommer göra på olika sätt i Sveriges olika regioner och kommuner. Risken är överhängande att detta arbete med att grunna på nya former av folkhälso- och jämlikhetsinriktade insatser drar resurser från arbetet med effektiva ANDT-insatser.

Det finns starka belägg för att droger i sig skapar ohälsa och bidrar till en nedåtgående klassresa. Det är hela grundvalen till att ett ANDT-förebyggande arbete bedrivs. Det finns, så som jag ser det, mindre belägg för det omvända, nämligen att lägre socioekonomisk status i sig leder till alkohol- och andra drogproblem, dock med reservationen att sårbara grupper påverkas mer negativt av omfattande alkohol och narkotikabruk än mindre sårbara grupper.

Sammantaget kan konsekvensen av en möjlig, och kanske sannolik, omprioritering av ANDT-arbetet bli att klasskillnaderna snarare ökar än minskar i Sverige.Vill man komma åt det stora hälsogapet i Sverige behövs omfattande strukturella förändringar på nationell nivå i exempelvis skatte- och transfereringssystem, i selektionen till olika utbildningsprogram och skolor m.m. Det är ju centrala frågor för politiker i regering och riksdag och knappast något som lokala och regionala ANDT-förebyggare kan ändra på.

Däremot kan man från alla håll vara tydlig på alla nivåer om vikten av att värna de ANDT-generella insatser som faktiskt håller nere nivåerna av exempelvis alkoholbruket och som påverkar de mest sårbara grupperna i samhället. Det är väl bland annat därför som vi har ett detaljhandelsmonopol och begränsade öppettider som i solidaritetens namn ”drabbar” alla. Min uppfattning är att det ANDT-arbete som bedrivits i Sverige under många år, framför allt inom alkoholområdet, har tjänat oss väl och bidragit till relativt sett låga nivåer, bättre folkhälsa och lägre klasskillnader än vad andra alternativa strategier skulle ge.