»Glöm inte 85+ i befolkningsstudier«

Historiskt sett har många befolkningsstudier haft ett övre ålderstak, oftast någonstans mellan 75 och 84 år. Kanske för att det funnits – mer eller mindre befogade – föreställningar om att äldre personer inte kan eller vill delta i undersökningar. I takt med att vi lever allt längre och att hälsan förbättrats i de äldsta åldersgrupperna har många undersökningar tagit bort sina ålderstak så att även åldersgrupper över 85 år inkluderas. Detta är en mycket positiv utveckling som genererar ny kunskap och en mer nyanserad bild av en väldigt heterogen befolkningsgrupp.

Att det finns en väldigt stor mångfald i den äldre befolkningen vad gäller livssituation, hälsa, levnadsvanor och vardagsliv kan inte ha undgått någon när pandemins restriktioner riktade strålkastarna mot den äldre befolkningen genom att likställa alla över ­70 år. En uppdelning i åldersgrupper vid studier av »den äldre befolkningen«, vanligtvis personer över 65 år, är helt nödvändig för att inte ge en missvisade bild av hur äldre personer har det.

Inkluderingen av äldre personer över 85 år i befolknings­studier kan också hjälpa till att motverka fördomar och stereotyper som ofta förknippas med åldrande och äldre personer. Det kan till exempel finnas föreställningar om att de flesta över 85 år är sjuka och i behov av hjälp. Det stämmer inte. Tvärtom, äldre personer över 85 år utgör en alltmer vital och resursstark grupp. Det syns inte minst när det gäller alkoholkonsumtion, som ju förutsätter en någorlunda god hälsa hos en äldre konsument. Våra nyligen insamlade SWEOLD-data visar till exempel att ungefär 60 procent av personer över 85 år druckit alkohol någon gång under det senaste året, 26 procent anger att de dricker varje vecka och ca 10 procent rapporterar att de minst en gång under det senaste året druckit fem glas eller fler vid samma tillfälle. Vi kan också se att männen dricker mer än kvinnorna, men att kvinnornas dryckesvanor alltmer liknar männens. Det finns också intressanta socio­ekonomiska skillnader.

Det är alltså först när man inkluderar de äldsta åldersgrupperna i befolkningsundersökningar som vi synliggör att denna växande grupp personer till exempel dricker alkohol och uppvisar variation i dryckesvanor, baserat på till exempel kön, socio­ekonomisk tillhörighet och över tid. Äldre personer, forskare och samhället i stort har allt att vinna på att äntligen få ta del av rapporter och kunskap som även inkluderar de äldsta åldersgrupperna.