”Spelbolagspengarna göder fotbollen”

Vi pratar ofta om problem med spel om pengar som ett individuellt besvär. I svensk fotboll är det snarare ett kollektivt tillstånd. Fotboll och spel om pengar har hört ihop sedan åtminstone 1920-talet, när idrottsföreningar lade grunden till tipsspelandet. Om det började som ett glatt sätt att samla in pengar till klubbarna så är det idag en bärande del av fotbollens ekonomiska infrastruktur. Svenska Fotbollförbundets huvudsponsor är alltjämt Svenska Spel. Därtill har elitklubbarnas eget avtal med Unibet, via intresseorganisationen Svensk Elitfotboll, gett klubbarna 150 miljoner kronor årligen att dela på.

Spelbolagspengarna göder fotbollen. I gengäld får de en folksport där spelandet är en viktig del av finansieringen och en självklar del av inramningen.
Är den också det i omklädningsrummen? I en färsk studie av Håkan Wall, Johanna Gripenberg och Tobias Elgan konstaterar forskarna att 6,6 procent av svenska elitfotbollsspelare rapporterade att de hade ett problemspelande. Det är visserligen lägre än tidigare, men samtidigt högre än genomsnittet i landet.
Sårbarheten är inte svår att förstå. Spelarna har ofta finansiella resurser och är även del av en idrott som är marinerad i bettingkultur. Därför vilar ett tungt ansvar på klubbar och förbund att exempelvis utbilda spelare i riskerna med spelandet.

Positiva trender finns. Allt fler klubbar har program för att förebygga problemspelande, genom att upplysa om riskerna för spelberoende och det närliggande problemet med matchfixning. Men ovan nämnda studie visar på svårigheten med det nyväckta intresset för att freda spelarna. Trots den uppenbara kopplingen mellan betting och fotboll uppger endast 32 procent av spelarna att de kände till en skriftlig policy kring spel i sina respektive klubbar, vilket tyder på att riktlinjerna antingen saknas eller inte sprids tillräckligt. Detta är toppen på fotbollens isberg då förbundet och klubbarna har resurser att hantera anställda och utövare med spelproblematik.

Fotbollen är dock större än så. Ingen reagerar på att ett mål följs av uppdaterade odds på de elektroniska skyltarna och ropas ut via högtalarna. Liknande exponering drabbar tv-tittarna, som i reklampauserna får veta vilket bolag som ger den bästa spelupplevelsen. Visst, spelarna påverkas, men den primära målgruppen för sponsringen är trots allt det stora flertalet – supportrarna.

Enligt befolkningsstudien Swelogs statistik, som Folkhälsomyndigheten presenterar, står endast 4 procent av alla som spelar om pengar för hälften av spelmarknadens omsättning. Vidare genereras omkring 80 procent av omsättningen av ungefär en femtedel av personerna som satsar pengar i spel. Med tanke på den aggressiva marknadsföringen till fotbollssupportrar är det ingen orimlig slutsats att tro att många av oss som älskar fotboll, med god hjälp av bettingreklam, bidrar starkt till att spelbolagen omsatte 27,8 miljarder kronor ifjol.

Den övertydliga kopplingen mellan fotbollen och spelandet har hittills varit föga ifrågasatt. Men de senaste årens spelbolagskritiska beslut vid exempelvis IFK Göteborgs och Gais årsmöten samt banderollprotester på samma tema på Malmö FF:s läktare visar att alltfler ser baksidorna med samarbetet. Miljonerna rullar in, men till vilket pris?
Det är vi många som undrar.