Alkoholskadeparadoxens härkomst

Illustration av man som dricker
Illustration: Tzenko Stoyanov

Personer med lägre socioekonomisk status får större skador av alkohol även om de dricker samma mängd eller mindre än dem med högre status. Inom forskningen har det kallats alkoholskadeparadoxen, men vad beror den på? Och har alkoholforskningen fokuserat för mycket på beteende när de sökt svaret?

Det finns stora socio­ekonomiska skillnader i alkoholskador. Personer med en lägre socioekonomisk status har en högre förekomst av allvarliga utfall som sjukhusinläggningar och alkoholrelaterad dödlighet.

– Det har vi vetat under en ganska lång tid, säger Jonas Landberg, forskare på Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.

Skillnaderna i alkoholkonsumtion är däremot inte lika stora mellan de olika grupperna. Det här glappet har inom forskningen fått namnet alkoholskade­paradoxen.

Ifjol publicerade Jonas Landberg och Thor Norström en studie som tittade på förändringar i hur totalkonsumtionen av alkohol slår mot alkoholrelaterad dödlighet i olika utbildningsgrupper. Tidigare forskning har främst studerat sambandet på individnivå, men i den här studien lyfte forskarna blicken och tittade på samhällsnivå, och såg ett överraskande starkt samband.

– Studien visar att en ökning av totalkonsumtionen är förenad med fler antal nya fall av alkoholrelaterad dödlighet bland lågutbildade än hög­­utbildade, säger Jonas Landberg.

De är kritiska till att forskningen främst har tittat på individuella beteenden

Men vad beror då alkoholparadoxen på? Forskare har ofta försökt förklara sambandet utifrån levnadsvanor och en forskningsöversikt från ifjol tyder på att olika konsumtionsmönster, som berusningsdrickande, kan förklara en del av skillnaderna i dödlighet, men långt ifrån hela.

Har alkoholforskare varit för fokuserade på beteende? Det anser en grupp forskare som har sammanställt vilka förklaringar som testats för paradoxen. Riskbeteende och livsstil, som just berusningsdrickande, rökning eller dåliga matvanor, hör till de vanligaste förklaringarna, medan strukturella orsaker för ojämlikheter i hälsa sällan utforskas.

Forskargruppen, med Jennifer Boyd i spetsen, menar att fokuset på beteende kan leda till att man inför politik som riktar in sig på att minska alkoholkonsumtionen i grupper med högre risk för alkoholskador, men att de inte gör något för att minska ojämlikheterna i sig. Minimipriser på alkohol är ett exempel på det.

– De är kritiska till att forskningen främst har tittat på individuella beteenden, det är en kritik som även återkommer inom folkhälsovetenskapen: om man ska förstå orsakerna så måste man även se på de strukturella faktorernas betydelse, säger Jonas Landberg.

Det är berättigad kritik, menar han. Alkoholskadeparadoxen har studerats i tiotals år och enligt Jonas Landberg så kommer vi inte så mycket längre med de registerkopplade studier som hittills gjorts. En starkare teoribildning om vad han kallar orsakernas orsak är en väg framåt.

– Ska vi förklara skillnader i beteende så måste vi även gå bakom det som orsakar de här skillnaderna.

Men att ta ta socialpolitik i beaktande på ett strukturerat sätt är komplext, fortsätter Jonas Landberg. Det finns teorier och modeller att luta sig mot. Hälsans sociala bestämningsfaktorer är en modell som ser på flera olika nivåer, bland annat välfärdsstrukturer, levnadsvanor, boendeförhållanden, arbetsmiljö. Andra teorier kan ge större vikt åt social stratifiering, det vill säga det som beskriver den ojämna fördelningen av resurser: pengar, kunskap, sociala nätverk och makt.

– Den här ojämna fördelningen av resurser kan användas av individer som har det bättre ställt att undvika ohälsa genom att man har större möjligheter att göra hälsosamma val, säger Jonas Landberg.

Den här ojämna fördelningen av resurser kan användas av individer som har det bättre ställt att undvika ohälsa genom att man har större möjligheter att göra hälsosamma val

Jennifer Boyd med kollegor skriver att en orsak till att alkohol­­skadeparadoxen inte har fått sin förklaring ligger i att alkohol­epidemiologisk forskning främst har fokuserat på alkoholkonsumtionens effekter. Så är det alkoholforskningens plats att söka svaret på orsakernas orsak?

– Jag tycker det är bra om vi kan göra det. Teorierna finns, men de har inte testats empiriskt inom alkoholforskningen. Hur det ska gå till är lite oklart, säger Jonas Landberg.


Du har just läst en artikel ur nummer 5/2021 av tidskriften Alkohol & Narkotika.
Du läser alltid våra artiklar först i tryck. Prenumerera här!

Julius von Wright

Julius von Wright är chefredaktör för Alkohol & Narkotika sedan 2017. Till hans specialområden hör narkotikapolitik och vårdfrågor, ofta med ett nordiskt perspektiv.

Senaste från Trender & Kultur

Fentanylens återkomst?

Mexikanska karteller i Europa, metamfetamin­fabriker i Afghanistan och en oro för att fentanyl ska etablera sig

Lästips direkt i din inkorg?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!