I år har det gått 40 år sedan Christianes liv fångades i filmen Vi barn från Bahnhof Zoo (Christiane F. – Wir Kinder vom Bahnhof Zoo, 1981). Filmen som baserade sig på Christianes verkliga livshistoria har sedan dess visats i otaliga klassrum i Sverige, med syftet att varna om narkotikas effekter.
Men Christianes liv är också ett exempel på att vissa får en svårare start än andra, skriver Johan Svensson i vår forskarkrönika Sista ordet.
Christianes liv tangerar också temat för det här numret av Alkohol & Narkotika: socioekonomi. Vilka samband finns det mellan utbildning och inkomst och alkohol, cigaretter, narkotika och spel? Vi ger en kortfattad överblick av skillnaderna.
Dagligrökningen har minskat rejält de senaste årtiondena, men gapet mellan olika socioekonomiska grupper har inte minskat, snarare tvärtom. Joanna Stjernschantz Forsberg på Sluta-röka-linjen anser att ojämlikheterna sätter nya krav på rökavvänjning.
Bruket av narkotika har fått uppmärksamhet på senare år på grund av gängkriminaliteten, och ofta med ett klassperspektiv: Är det de rika som göder gängen? Siffror från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning CAN tyder på att så inte är fallet.
De socioekonomiska skillnaderna i spelproblem är inte heller särskilt tydliga. Men en longitudinell studie från Folkhälsomyndigheten tyder på att arbetslöshet är en röd flagga för risken för spelproblem. Marginalerna för personer utanför arbetsmarknaden är mindre, säger utredaren Ulla Romild.
Personer med en lägre socioekonomisk status har en högre förekomst av alkoholrelaterad dödlighet, även om de dricker lika mycket som andra grupper. Den här så kallade alkoholskadeparadoxen har studerats och bekräftats i flera studier. Men forskningen har inte lyckats beskriva vad paradoxen beror på. En brittisk forskargrupp anser att alkoholforskningen har fokuserat för mycket på individers riskbeteende och för lite på social ojämlikhet och strukturer. Forskaren Jonas Landberg säger att kritiken är berättigad och att forskningen om paradoxen kunde utvecklas – men frågan är hur.
Det globala flödet av varor har begränsats under pandemin och Afghanistan styrs åter av talibaner. Hur påverkar det här narkotikamarknaden? Enligt Kim Moeller kan de här två händelserna leda till mera fentanyl i Europa.
I Sverige går narkotikapolitiken mot en brytningstid. 30 år av konsensus är som bortblåst och nu står politiken inför nya konfliktlinjer. Narkotikapolitiken är okunskapens triumf i en evidenstörstande tid, skriver Peter Moilanen i en reflektion.
Statens institutionsstyrelse SiS har kritiserats för hur flickor behandlas på deras hem. Behöver tvångsvården färre låsta dörrar? Enligt forskaren Maria Andersson Vogel är den omfattande inlåsningen anpassad efter en liten minoritet. 21-åriga Maja, som tvångsvårdas för tredje gången, upplever att SiS-hemmen inte ha varit till någon hjälp: »De blandar psykossjuka med friska. Jag som tillfrisknar känner mig inte hemma här.«
Detta och mycket mer i Alkohol & Narkotika 5/2021.
Temaord: Socioekonomi // Tobak & miljön // Fentanyl // Tvångsvården // Datorspelsberoende & nätbehandling // Narkotikapolitisk spaning // Vi barn från Bahnhof Zoo
