Bara korta behandlingar på anstalt

Det stormade ordentligt förra året när beslutet togs om att lägga ner tolvstegsbehandlingen på anstalt. Fortfarande är kritiken stark. Inte minst inom Kris, Kriminellas Revansch i samhället.

Ali Reunanen är förbunds­sekreterare och kansliansvarig hos Riks-Kris. Han anser att det var ett riktigt dåligt beslut att lägga ner tolvstegs­behandlingen på anstalterna och ersätta den med kortare program.

– Det är vansinnigt. De här männi­skorna behöver inte fler misslyckanden, säger han.

Vändpunkten för Ali Reunanen kom när han i den då nystartade tolv­stegsbehandlingen på Roxtuna­anstalten fick höra drogterapeuter med egna erfarenheter av beroende berätta om sina liv. Han hade då levt 23 år i missbruk med tunga droger, alkohol och lagliga läkemedel.

– Det tar tid att göra de livsstils­förändringar som behövs för att komma bort från kriminalitet och droger och hitta verktyg för det, säger han.

Fram till avvecklingen bedrevs tolvstegsbehandling på fyra av landets 46 anstalter: Gävle, Hinseberg, Skänninge och Österåker. Skänninge­anstalten byggdes särskilt med avseende på att behandling där skulle utgå från tolvstegsmetoden, med behandlingsrum och möjlighet till separata avdelningar för de som valde metoden. Pia van de Meulebrouck var tidigare nationell samordnare för tolvstegsbehandlingarna i kriminalvården och var med och byggde upp Skänninge.

– Vi fick till stånd fantastiska förändrings­processer, säger hon.

De nya kortare behandlingar som nu erbjuds ser hon som kejsarens nya kläder.

– Det talas ofta om att insatser ska vara evidensbaserade, men är det något det finns evidens för är det att ju längre insatser varar, desto bättre blir resultaten, säger Pia van de Meulebrouck.

Också på gävleanstalten var arbetet med tolvstegsprogrammet väl förankrat i minst ett par decennier. I ett av husen fanns till för ett år sedan 32 platser vikta för tolvstegsmetoden. Fyra grupper med åtta personer i vardera arbetade under veckorna enligt modellen, tillsammans med de anställda alkohol- och drogterapeuterna.

– Det fungerade väldigt bra, säger Johan Lené, som under fem år var ansvarig för tolvstegsbehandlingen på Gävleanstalten.

Programverksamheten var omfattande. Sammanlagt kunde klienterna gå nio månader i behandling.

– Det som är bra med tolvstegs­modellen är att den finns i stor omfattning utanför anstalten. Du hittar tolvstegsrörelsen var du än befinner dig, inte bara i Sverige utan också internationellt, säger Johan Lené.

Avvecklingsbeslutet förklarades med att det skulle bli en mer enhetlig och resurseffektiv programverksamhet.

– En stor del av klienterna sitter på kortare straff. Omställningen handlade också om att försöka nå fler, säger Johan Lené.

Martin Lardén, chef för Kriminal­vårdens behandlingsverksamhet, förklarar beslutet bland annat med den höga inströmningen av nya klienter till fängelserna. På bara några år har antalet intagna ökat från 4 000 till 5 000, och beläggningen är idag generellt 110 procent.

– Tillgängligheten för behandling ska öka, säger Martin Lardén.

Målgruppen har delvis förändrats, då allt fler yngre med allvarlig kriminalitet döms till fängelse.

I beslutet ingick att ingen intagen skulle behöva avbryta pågående behandling. Omställningen har skett successivt under det senaste året och idag är alla tolvstegsbehandlingar ersatta av andra program, som Krimfokus eller Våga välja.

– De behandlare som gått utbildningarna har varit förvånansvärt positiva och nöjda, säger Martin Lardén.

En intervjustudie har genomförts med ett mindre urval klienter, 15 personer, som kan ge en hum om hur de nya programmen fungerar. Den visade att de flesta är nöjda medan några tycker att det går lite för fort fram. Men Martin Lardén tycker inte att det riktigt går att jämföra nuläget med hur det varit tidigare, före pandemin och före den stora ökningen av antalet klienter.

– Situationen i fängelserna idag är en utmaning. Det som är bra är att vi slussar ut fler till behandlingshem.

Ungefär 70 procent av de intagna i fängelserna har en problematisk drog­användning eller ett beroende. Möjlighet finns att slussa ut till något av de 21 be­handlingshem som arbetar med modellen.

På kvinnoanstalten Hinseberg kan intagna ha kontakt med sin sponsor via telefon och på så sätt arbeta vidare med sina steg i programmet.

Att just tolvstegsmodellen togs bort från anstalterna trots att den har så goda resultat och även rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för behandling vid missbruk och beroende förklarar Martin Lardén med att den »tar lång tid« och är »rätt så krävande«.

– Det är inte heller alla klienter som vill ha tolvstegsprogrammet, säger han.

Men att det också behövs kortare behandlingsmetoder står inte i motsättning till tolvstegsmodellen, menar Pia van de Meulebrouck.

– De som har kortare straff kan få kortare behandling och de med långa straff längre behandlingar. Det finns de som sitter på livstid och som också borde kunna få tolvstegsbehandling.