Ansvarsglapp hinder för behandling

Wossenseged Birhane Jemberie är biträdande universitetslektor vid Institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet.

I en nyligen publicerad artikel i tidskriften Alcohol: Clinical and Experimental Research redovisar han och hans forskarkollegor hur vanligt det är med riskfylld alkoholkonsumtion hos äldre i Sverige och Finland, baserat på data från GERDA (Gerontologisk regional databas). Den senaste datainsamlingen, som för första gången inkluderade ett kort alkoholformulär om hur ofta och hur mycket man dricker, omfattade cirka 12 000 personer i åldrarna 65–90 år.

Studien fokuserar dels på riskbruk, det vill säga regelbunden alkoholkonsumtion på nivåer som kan öka risken för hälsoproblem, dels intensivkonsumtion, där man konsumerar en större mängd alkohol vid ett och samma tillfälle. Bland annat kunde man se att nära 40 procent av de västerbottniska männen i åldersspannet 65–75 år har ett riskbruk av alkohol. Man fann också att många äldre med hjärt-kärlsjukdomar, som hjärtinfarkt och högt blodtryck, fortsätter att dricka på höga nivåer. En tydlig skyddsfaktor identifierades hos både kvinnor och män, nämligen aktivt deltagande i religiösa sammanhang.

Äldres alkoholkonsumtion hänger nära samman med deras livssituation. Drickandet är kopplat till fysisk hälsa, sociala relationer och emotionellt välbefinnande, men också till hur man hanterar förluster, stress och behov av sammanhang och kontroll.

– För att kunna främja ett hälsosamt åldrande är det därför avgörande att förstå dessa bakomliggande faktorer och inte enbart fokusera på själva alkoholkonsumtionen, säger Wossenseged Birhane Jemberie.

I en kvalitativ intervjustudie från 2023 publicerad i BMC Geriatrics intervjuade han och hans kollegor äldre personer som hade sökt specialiserad öppenvårdsbehandling för alkoholberoende för att förstå varför äldre dricker, när de själva börjar uppfatta sitt drickande som problematiskt samt hur de relaterar alkohol till åldrande. Studien visar att måttligt drickande ofta uppfattas som en del av god livskvalitet. Alkohol används för att underlätta socialt umgänge, för avkoppling och för att skapa positiva känslor. Intervjupersonerna beskrev också hur alkoholen gradvis började ta en större plats i livet. För vissa var det katastrofartade livshändelser som utlöste ett ökat drickande, till exempel att en partner avled.

– För andra handlade det mer om tristess och brist på struktur som kommer med pensionering, social isolering och ökad ensamhet, säger Wossenseged Birhane Jemberie.

Det är endast en liten andel äldre med skadligt alkoholbruk och beroende som söker hjälp. De som faktiskt gör det lever ofta i många år med alkoholproblem innan de får tillgång till behandling.

– Stigma och ambivalens är två av de främsta anledningarna till att behandlingen fördröjs i den här åldersgruppen. Med ambivalens menar jag inte bara osäkerhet kring den egna konsumtionsnivån, utan också föreställningar om att det är ”för sent” att förändras. Ambivalensen handlar också om osäkerhet kring vilka behandlingsalternativ som finns, säger Wossenseged Birhane Jemberie.

Rädsla för stigma är en av de saker som förs på tal i en artikel om äldre med alkoholberoende, publicerad i Journal of Addictions Nursing 2024. Artikeln baseras på en kvalitativ intervjustudie av Sven Andréasson, Sara Wallhed Finn och Maria Jirwe. En kvinna säger:

”Jag vill inte gå till vårdcentralen… Jag skulle skämmas inför min läkare, för att hon skulle få reda på att jag är alkoholist, det skulle vara hemskt.”

Flera kvinnor uttrycker också en rädsla för hur deras alkoholberoende skulle kunna påverka framtida vård. En av dem säger:

”Jag har också tänkt att om jag skulle söka för något annat så skulle jag bli dömd, ja, hon har alkoholproblem, det är därför hon har de här problemen, att de skulle koppla det till alkoholen.”

Wossenseged Birhane Jemberie berättar att flera studier tyder på att många äldre skulle vilja minska sitt drickande utan ett nykterhetsåtagande.

– Det innebär att avhållsamhet inte alltid upplevs som ett attraktivt behandlingsmål, vilket i sig kan bli ett hinder för att söka hjälp. Det är därför viktigt att diversifiera de tillgängliga behandlingsalternativen. Återhämtning kan ta olika former.

Han påtalar att det finns strukturella hinder för att hjälpsökande äldre ska få adekvat stöd och behandling i vårdkedjan.

– Ansvarsfördelningen mellan socialtjänst och sjukvård kan vara otydlig, och samverkan fungerar inte alltid optimalt. Det kan göra att äldre personer riskerar att hamna mellan systemen.

Hur ska man då nå dem som inte själva söker hjälp för sitt riskbruk?
Wossenseged Birhane Jemberie vill inte lägga ansvaret hos en enskild aktör, utan säger att oavsett om det handlar om primärvården, äldreomsorgen, socialtjänsten eller sjukhusvården bör det finnas en kultur där frågor om alkohol ses som en naturlig del av hälso- och omsorgssamtalet.

– Primärvården har en särskilt viktig roll. De flesta äldre har regelbunden kontakt med sin vårdcentral för andra hälsoproblem, vilket skapar naturliga tillfällen att fråga om alkoholvanor. Många patienter är öppna för att prata om sin alkoholkonsumtion om frågan ställs på ett respektfullt och icke-dömande sätt, säger han.

Samtidigt finns det ofta en osäkerhet hos vårdpersonal i primärvården kring hur ämnet ska tas upp, och tidsbrist upplevs som ett hinder.

– Det behövs kompetensutveckling och tydliga rutiner för att integrera alkoholfrågor i det ordinarie hälsosamtalet. Socialtjänsten och äldreomsorgen möter många äldre i vardagen och kan vara bland de första att uppmärksamma tecken på alkoholproblem. I och med den nya socialtjänstlagen, som betonar förebyggande arbete och tidiga insatser, blir dessa kontaktpunkter särskilt viktiga, berättar Wossenseged.