
Samsjuklighetsutredningens förslag om att sjukvården ska ta över ansvaret för beroendevården har starkt stöd. Men för bara tio år sedan var samma förslag i Missbruksutredningen för kontroversiellt för att bli lag. Vad har förändrats?
– Det här är en idé vars tid nu har kommit.
Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Malmö universitet, tror att en reform av huvudmannaskapet kommer att bli verklighet.
Den 25 november 2021 överlämnade utredaren Anders Printz sina förslag om hur vården för personer med samsjuklighet kan förbättras. Punkt 1 på listan av förslag är en huvudmannaskapsreform: »All behandling av skadligt bruk och beroende ska vara ett ansvar för regionernas hälso- och sjukvård.«
Tio år tidigare, när Gerhard Larsson och Missbruksutredningen föreslog samma reform, var frågan kontroversiell och stötte på motstånd från flera håll. När dåvarande socialminister Maria Larsson (KD) slutligen lade utredningen i skrivbordslådan 2013 var den vägande orsaken kritiken från Sveriges kommuner och landsting, dagens Sveriges kommuner och regioner (SKR).
Så vad har hänt på ett årtionde?
En stor skillnad mellan 2011 och 2021 är målgruppen, säger Björn Johnson. När Missbruksutredningen fokuserade på personer med beroende utan sociala problem, så har fokuset den här gången legat på gruppen med omfattande samsjuklighet.
– Missbruksutredningen handlade väldigt mycket om hur socialt etablerade personer med drogproblem hellre går till sjukvården än socialtjänsten. I den här utredningen har personer med omfattande samsjuklighet fått stå i fokus. Då har argumentationen landat i att allt ansvar kan flytta över till sjukvården, säger Björn Johnson.
En annan stor förändring sedan 2011 är narkotikadödligheten som har ökat kraftigt. Att Anders Printz även föreslår obligatoriska sprutbytesverksamheter och försök med brukarrum visar på att narkotikafrågan har fått stå i fokus för den här utredningen, säger Björn Johnson.
Tittar man på hur politikerna har positionerat sig så ser nästan alla på beroende som en sjukdom, så politiskt verkar banan sopad för förslaget
Varför Samsjuklighetsutredningen överhuvudtaget kom till berodde på att medier uppmärksammade flera fall av personer som hamnat mellan stolarna på grund av samsjuklighet. Det ledde till att socialutskottet uppmanade regeringen att utreda vården.
Acko Ankarberg Johansson (KD), ordförande i riksdagens socialutskott, säger att de uppmärksammade fallen också var orsaken till att Kristdemokraterna övergav tron om ett delat huvudmannaskap. Hon tror nu att en huvudmannaskapsreform kan gå igenom.
– Utskottet är enade om att vi inte kan fortsätta med den rådande ordningen, att vi behöver ett samlat ansvar. Det är en bit fram till att vi behandlar en proposition, men utsikterna är goda.
Hon upplever inte frågan som lika kontroversiell idag.
– Då, 2011, var det uppenbarligen kontroversiellt. Det fanns ett motstånd från kommuner och regioner. Men nu har även SKR ett kongressbeslut om att byta fot.
I november 2019 beslutade SKR:s kongress att ge styrelsen i uppdrag att jobba för en översyn av huvudmannaskapet. Det resulterade i en hemställan till regeringen med en uppmaning om att en samsjuklighetsutredning även skulle se på ansvaret för hela vården.
– Samsjuklighetsutredningens förslag är bredare än bara gruppen med samsjuklighet, och det är i linje med den hemställan SKR skickade till regeringen 2020, säger Zophia Mellgren, samordnare för beroende- och missbruksfrågor på SKR.
Hon har tillsammans med kollegan Mikael Malm suttit med i Samsjuklighetsutredningens expertgrupp och har även jobbat med en intern referensgrupp på SKR. Hon säger att utredningens förslag ännu inte har stött på någon högljudd opposition från de politiska beredningarna inom SKR.
Så vad har hänt på 10 år? Frågan har mognat, säger Zophia Mellgren.
– Frågan har varit på agendan en längre tid. Arbetet med SKR:s handlingsplan mot missbruk och beroende under 2018 har också inneburit ett brett förankringsarbete. Våra dialogmöten ute i länen, med tjänstemän, professionen och politiker, har också bidragit till samtalet tror jag.
En stor utmaning blir implementeringen och hur utbildningsbehovet för sjukvården ska lösas
När Missbruksutredningen gick på remiss var det inte bara tunga SKR som sade nej till en huvudmannaskapsreform. Facket SEKO, Justitieombudsmannen Lilian Wiklund, paraplyorganisationen Rainbow och Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läkemedelsberoende (RFHL) sällade sig till skaran.
- Läs mer: RFHL bildar nytt riksförbund
Idag stöder RFHL förslaget om byte av huvudmannaskap. Det säger Isabell Åkesson, vice ordförande vid RFHL Jönköping och den representant som det nygrundade riksförbundet RFHL hänvisar till.
– Jag blir glad när man tar fram de här förslagen och jag är positiv till att ansvaret ska ligga på regionerna. Men det betyder att de behöver få betydligt större resurser, det går inte att stå i kö i tre månader när man behöver hjälp direkt, säger Isabell Åkesson.
Hon tror också att reformen kan betyda något positivt för socialtjänsten. De kan fokusera på att jobba med de sociala frågorna, som boende, sysselsättning försörjningsstöd, men också förebyggande.
– Man får möjlighet att sätta resurser på annat när man inte har det behandlande ansvaret.
En huvudmannaskapsreform kommer att kräva ett stort arbete. Många av bristerna för en samordnad vård finns dessutom inom samma huvudman, säger Björn Johnson. Många patienter bollas mellan beroendemottagningar och den allmänna psykiatrin. Något som kräver stora attitydförändringar för att komma tillrätta med.
– En stor utmaning blir implementeringen och hur utbildningsbehovet för sjukvården ska lösas. Primärvården behöver stöttas upp ordentligt om man ska screena behovet av enklare vårdinsatser, säger Björn Johnson.
Generellt har storstadsregionerna en välutbyggd beroendevård, menar Björn Johnson, men en kommande reform kommer att ställa högre krav på de mindre regionerna.
- Läs mer: Göteborgs beroendevård i kris
– Det har blivit lite storstadsfokus som det ofta blir i de här utredningarna, när de som sitter i referensgrupperna kommer från storstadsregionerna. Det behöver inte var ett hinder för att genomföra en sådan här reform, men det betyder att de mindre har större behov vid implementeringen, säger Björn Johnson.
2011 ansåg SKR:s ordförande Anders Knape att en reform skulle försvaga socialtjänstens roll i missbruksvården. När Socialstyrelsen gav sitt officiella stöd till reformen skickade ledaren för deras expertgrupp, Ulf Malmström, in en avvikande åsikt till Socialdepartementet där har argumenterade för att förslaget bygger på en förenklad sjukdomsbild som inte tar hänsyn till beroendets komplexitet.
- Läs mer: Tjänstemannen – marionett eller makthavare?
Debatten om medikaliseringen av orsakerna till skadligt bruk eller beroende var påtaglig då, men lyser med sin frånvaro idag. Är den diskussionen överspelad?
– Vetenskapligt tycker jag inte att frågan är överspelad, men tittar man på hur politikerna har positionerat sig så ser nästan alla på beroende som en sjukdom, så politiskt verkar banan sopad för förslaget, säger Björn Johnson.
Fakta: Samsjuklighetsutredningens förslag i korthet
- All behandling av skadligt bruk och beroende ska vara ett ansvar för regionernas hälso- och sjukvård.
- Behandlingen ska ges samordnat med behandling av andra psykiatriska tillstånd.
- Sprututbyte ska utvecklas till lågtröskelmottagning som alla regioner ska erbjuda.
- Uppsökande och förebyggande insatser, social trygghet, anhörigstöd samt insatser till barn och unga ska vara fortsatt och förtydligat uppdrag för socialtjänsten.
- Regionerna ska ta ansvar för hälso- och sjukvårdsinsatser på HVB.
- En samordnad vård- och stödverksamhet för dem med stora samordningsbehov ska finnas överallt.
- Tillgången till personliga ombud ska öka för personer med samsjuklighet.
- Ett program för förstärkt brukarinflytande och minskad stigmatisering ska bedrivas.
- Sammanhållen uppföljning ska ske utifrån målbilder som tagits fram tillsammans med personer med samsjuklighet och anhöriga.
- En behovsanpassad tvångsvårdslagstiftning där hälso- och sjukvården ansvarar för tvångsvård vid skadligt bruk och beroende ska utformas.
Kategorier:

Julius von Wright är f.d. chefredaktör för Alkohol & Narkotika (2017-2022). Till hans specialområden hör narkotikapolitik och vårdfrågor, ofta med ett nordiskt perspektiv.
Se alla artiklar av Julius von WrightPrenumerera på vårt nyhetsbrev
Missa aldrig en publicering. I vårt nyhetsbrev samlar vi alla våra senaste artiklar och poddavsnitt. Nyhetsbrevet skickas ut en gång varannan vecka – varken mer eller mindre.