”Här får man visa andra delar av sin personlighet”

I ett lågt gult hus invid Tantolunden på Södermalm i Stockholm ligger Tanto beroendemottagning. De erbjuder läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende, LARO, inom Beroendecentrum Stockholm. En trappa upp, längst ner i korridoren till vänster, förvandlas ett litet konferensrum två gånger i veckan till en kreativ verkstad.

Verksamheten startade i början av hösten 2023 när Region Stockholm påbörjat ett hälsoprojekt som gjorde det möjligt för vårdgivare att erbjuda patienter olika former av konst och kreativt skapande. Bara på Beroendecentrum Stockholm finns såväl dans-, musik-, teater- som målargrupper.

–Så vi ville också på vår mottagning erbjuda en kreativ verksamhet, säger Jens Apelman, som är arbetsterapeut och den som håller i verksamheten.

Jens Apelman berättar att de flesta av patienterna upplever att de blir stigmatiserade för att ha använt heroin och många har negativa erfarenheter från vården. Syftet med den kreativa verkstaden är att erbjuda en miljö där patienterna kan återhämta sig från sina psykiatriska problem.

–Då menar jag återhämtning i betydelsen att få makt över sina symtom, sin behandling och stigmatiseringsförsök och skapa framtidshopp genom gemenskapen med andra patienter, säger Jens.

Drop in-tid gäller och några personer återkommer varje vecka. Deltagarna är både män och kvinnor, i alla åldrar från 20 till 70 år, men de flesta är kring 40-årsåldern. Upp till sju deltagare får plats i rummet.

Träffarna går till så att Jens kokar kaffe och ställer fram färgpennor, kritor, vatten- och akrylfärger, penslar och papper och så får patienterna ta för sig som de vill. Mer material finns i hyllan för dem som vill ha: garn, lera, pärlplattor, läder och smyckesmaterial. Så lyssnar man på musik som deltagarna väljer själva och samtalar om allt möjligt, medan alla sysslar med något kreativt.

–Om någon har svårt att komma i gång kan man samarbeta om en idé för att hjälpa varandra framåt, till exempel att en påbörjar en teckning och en annan avslutar.

I början utvärderade de verksamheten med skattningar och fokusgrupper.

–Vi fick rörande mycket beröm. Deltagarna skrev att vi fyller på med livskvalitet och hopp, att de ser fram emot träffarna och är angelägna om att vi fortsätter. Någon sa att en dålig dag byts till en bra dag, säger Jens Apelman, och fortsätter.

–Verkstaden kan bidra till att patienterna kan forma en identitet bortom droger och stigmatisering, till att vara en deltagare i den här gruppen, vara med i ett sammanhang och inte bara reduceras till en ”beroendepatient”. Här får man visa andra delar av sin personlighet.

De tre första månaderna av en LARO-behandling behöver patienten komma till mottagningen varje dag för att ta sitt läkemedel, så att besöka mottagningen är inget som hen kan styra över själv.

–Men om patienten gör något meningsfullt vid vårdbesöket ger det något tillbaka. Patienten lär känna personalen, etablerar sig som person och växer i maktbalansen mellan behandlare och patient.

Kultur i vården har god evidens. Enligt Jens Apelman ger det ökat välmående och förbättrad hälsa i vid mening, med ökad livskvalitet och hopp om framtiden.

–Vi vet också från forskning att ta sig an något lustfyllt kan vara ett steg mot att bli mer produktiv i vardagen. Psykologer som arbetar med utmattningssyndrom betonar idag betydelsen av meningsfulla aktiviteter och inte bara vila, säger Jens och fortsätter.

–Våra patienter har levt i något som liknar utmattning utifrån hög aktivitet, men fokus på bara en sak, en förödande livsstil. Vi erbjuder något annat att fylla tiden med.

Markus Takanen är psykiater på Tanto beroendemottagning.

–Det här är den gruppbehandling som jag under mina 20 år som läkare i psykiatrin sett har störst patientnöjdhet och där flest stannar kvar i behandling. Varje mottagning borde ha en kreativ verkstad, säger Markus Takanen.

Namnen på deltagarna är fingerade.