Förväntningar kommer att påverka vilken effekt alkohol har på den som dricker. I 50 år har experimentella studier genomförts i påhittade barer för att studera subjektiva erfarenheter av rus. Men varför lyser den sortens studier med sin frånvaro i Sverige?
Innan du fortsätter läsa den här artikeln ska du fråga dig själv: Hur tror du alkohol påverkar dig? Gör den dig mer social eller tillbakadragen? Mer avslappnad? Mer eller mindre sexuellt upphetsad?
Så inleder forskaren och psykologen Alan Marlatt sin artikel »The Think-Drink Effect« om hur förväntningar påverkar effekten av alkohol. För snart 50 år sedan började han genomföra de första experimenten med placebodesign i syfte att studera vilken effekt alkohol har på personer, bland annat i sociala sammanhang.
I baren som Alan Marlatt byggde vid University of Washington, med tvåvägsspeglar och kameror, studerades personer som trodde att de drack vodkadrinkar, men som egentligen bara fick tonic. Volymen ökade, personerna blev mer utåtriktade och pratsamma och de spelade dryckesspel – utan alkohol i sina glas.
Det motsatta hände också med gruppen som trodde att de drack alkoholfritt, men egentligen fick vodka. De behöll sig lugna och bortförklarade sin trötthet med att de sovit dåligt.
Alan Marlatt med kollegor lyckades visa att förväntningar har en betydelse på hur alkohol påverkar den som dricker.
När du får en drog i kroppen som du förväntar dig att du ska få, så kan du uppleva en positiv effekt, men vet du inte vad du får så är effekten ofta negativ.
Studier som denna görs ännu idag på flera håll, även på Alan Marlatts gamla labb. Men i Sverige lyser den sortens studier med sin frånvaro.
– I Sverige och Europa finns det inte en kultur av att studera de psykologiska och subjektiva effekterna av alkohol. Det är mycket vanligare i USA. I Sverige är jag en av få som gör det, säger Anna Söderpalm Gordh, forskare och lektor vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs universitet.
I över 20 år har hon studerat de subjektiva effekterna av alkohol och andra droger i Sverige. Men forskningsdesignen bekantade hon sig med redan i USA, när hon forskade på University of Chicago.
Då genomförde hon en liknande placebostudie med amfetamin och fick liknande resultat. De som fick det de trodde de skulle få reagerade som väntat, medan de andra blev oroliga i kroppen och en till och med somnade, berättar Anna Söderpalm Gordh.
– När du får en drog i kroppen som du förväntar dig att du ska få, så kan du uppleva en positiv effekt, men vet du inte vad du får så är effekten ofta negativ. Hälften är kanske farmakologisk, och hälften kan vara något annat. Och vad det är vet vi inte riktigt.
Vad det där andra kan tänkas vara har väckt Anna Söderpalm Gordhs intresse. Hon målar upp bilder: Tänk på skillnaden mellan att dricka alkohol på en bar med andra eller ensam på en tandläkarmottagning. Eller skillnaden mellan att ta ecstasy med andra på ett rejv mitt i natten, eller på morgonen i ditt vardagsrum.
– Jag kan lova att du inte får samma effekt. Om man tänker vidare och funderar på läkemedel. Tänk om det är annorlunda att ta läkemedel hemma än hos doktorn. Om det är så kanske vissa läkemedel kunde få en annan effekt, säger Anna Söderpalm Gordh.
Placeboeffekten ska inte heller överdrivas, den är kortvarig, påpekar Anna Söderpalm Gordh. I sina senare studier har hon studerat hur andra faktorer, som stress, kan påverka effekten. Hon har låtit personer räkna baklänges framför kameror eller i grupp för att skapa stressfulla situationer och sedan låtit dem dricka alkohol.
– Om man är stressad så får man en starkare upplevelse av alkoholens effekter. I förlängningen kan det betyda att den som är stressad kan få ett ökat intag av alkohol.
Idag riktar hon sitt fokus på spelberoende och studerar hur personer med olika spelvanor reagerar på spel.
– Highgamblers, sådana som spelar två till tre timmar i veckan, upplever mycket mera stimulans och glädje av att spela, trots samma belastning av spel. Det är samma som då vi reagerar olika på alkohol, säger Anna Söderpalm Gordh.
Läs mer: The Think-Drink Effect Marlatt, A. & Roshenow, D • Psychology Today (december 1981)
Du har just läst en artikel ur nummer 1/2022 av tidskriften Alkohol & Narkotika.
