Skillnader i hur unga och vuxna uppfattar e-cigaretter

Vejpning bland unga

Äldre förknippar e-cigaretter med tobaksavvänjning medan unga ser dem som trendiga produkter. Nydisputerade Rikke Tokle har studerat vilken betydelse e-cigaretterna har för unga och vuxna i Norge.

Under de senaste åren har tobaksfältet rivits upp av en infekterad debatt om e-cigaretter. Frågan om hur samhället ska reglera dem och kommunicera om deras risker har skapat orubbliga läger: de som vill se en större tillgång, eftersom det kan få rökare att sluta, och de som vill se en starkare reglerad marknad för att skydda unga.

Rikke Tokle.

Det är i den skärningspunkten som Rikke Tokles aktuella doktorsavhandling vid Universitetet i Oslo ställer sig. Hon har intervjuat både äldre och unga som har vejpat, det vill säga använt e-cigaretter. Så gott som alla vuxna som Rikke Tokle intervjuade hade rökt tobak tidigare, även om det inte var ett kriterium för studien, och det var ur det perspektivet de såg på e-cigaretten: som något som hjälpt dem att sluta röka.

Skillnaden blir stor när man vänder blicken mot unga, menar Rikke Tokle. Det är en generation uppvuxen i vad hon kallar en »post-rökning era« och för dem är e-cigaretter inte alls förknippade med tobak.

– Det var inget beroende som drev deras bruk, utan för dem handlade e-cigaretter om något nytt, något som gav uppmärksamhet och som var lätt att dela i en grupp. För dem handlade det mycket om utseende och smak, säger Rikke Tokle.

E-cigaretterna var också övergående för de allra flesta, något man experimenterade med i mitten av högstadiet. Senare, i 14-15-års åldern beskrev de e-cigaretterna som något barn och tobaksrökare höll på med. E-cigaretterna är för många unga en hype, som kommer och går snabbt.

– Som fidget spinners, säger Rikke Tokle.

Statistiken stöder bilden i Rikke Tokles intervjuer. Bland norska 15-16-åringar uppger var tredje att de någon gång har provat e-cigaretter, men bara två procent uppger daglig användning, enligt siffror från den europiska ESPAD-studien (2019). I CAN:s svenska skolundersökningar är siffrorna liknande: var fjärde i årskurs 9 har någon gång provat e-cigarett, men bara 5 procent den senaste månaden.

– De unga ser vejping som en svag symbol för gränsöverskridning. Det är också en hälsocentrerad generation vi ser nu, och där passar e-cigaretter in som ett milt sätt att vara upprorisk, säger Rikke Tokle.

Det var 2014 som e-cigaretterna började göra sitt intåg på marknaden och sedan dess har länder valt olika strategier för att hantera dem. I Norge får butiker inte sälja e-vätskor med nikotin, medan det är tillåtet i Sverige.

USA och Storbritannien brukar tas upp som varandras motsatser i dessa sammanhang. Storbritannien har gått starkt in för att göra e-cigaretten tillgänglig för att minska tobaksrökandet. USA har däremot börjat reglera e-cigaretter med anledning av deras höga användning bland unga. Samtidigt har Storbritannien ett väldigt lågt bruk av e-cigaretter bland unga. Det intresserar Rikke Tokle.

– Kanske har Storbritannien tagit kontrollen över den symboliska meningen med e-cigaretter och gjort det till en produkt som man förknippar med tobak och beroende, säger hon.

Kulturen som omger e-cigaretter är alltså fragmenterad, sammanfattar Rikke Tokle. Och den upprivande kontroversen på fältet är slitsam. Synen på risk, kommunikation om risk, nikotinets skadliga effekter varierar mycket mellan de som ser på e-cigaretter som skadereduktion för rökare och de som vill se förbud.

– Fältet har blivit tudelat. Antingen fokuserar man på rökare och skadereduktion, eller så tittar man på unga och då är det ett helt annat ramverk som gäller. Det har skapat misstro på fältet, säger Rikke Tokle.

Läs mer: The Culture of Vaping and Meaning of E-cigarettes – A study unpacking experiences and patterns in Norway

Julius von Wright

Julius von Wright är chefredaktör för Alkohol & Narkotika sedan 2017. Till hans specialområden hör narkotikapolitik och vårdfrågor, ofta med ett nordiskt perspektiv.

Senaste från Trender & Kultur