Så blev alkohol nyttigt – och farligt igen

Det är farligt att vara nykterist utropade medier på slutet av 90-talet. Idén om att alkohol hade positiva effekter på hälsan fick allt mer uppmärksamhet och argumenten backades upp av granskade studier finansierade av statliga institut. Thomas Heldmark skriver om den nyttiga alkoholens uppgång – och fall.

I en artikel i Dagens Nyheter från 2002 slås det fast en gång för alla: Det är farligt att inte dricka alkohol. Tidningens medicinreporter skriver att »Helnykterhet står numera på listan över riskfaktorer för hjärtsjukdomar och slaganfall«. Artikeln refererar till en nederländsk studie som visar att de som inte dricker alkohol löper dubbelt så hög risk att drabbas av demens jämfört med dem som dricker ett till tre glas vin om dagen. Slaganfall, hjärt­infarkt och demens är det som väntar nykteristen. Och, försäkrar skribenten, det måste inte vara vin – öl eller sprit går lika bra. »Huvudsaken är att det blir en daglig skvätt«.

DN:s medicinreporter drev inte någon kampanj utan gjorde ungefär detsamma som tusentals av västvärldens journalister på den tiden: hon refererade till forskningsstudier publicerade i tidskrifter med högt anseende. På den tiden hade det kommit så många forskningsrön som visade på alkoholens nytta i måttliga doser att det inte kunde betraktas som något annat än en vedertagen sanning. År 2000 räknade den italienska statistikern Giovanno Corrao fram till 191 vetenskapliga artiklar om alkohol och hjärthälsa. Men redan 1997 hade DN fastslagit att »nu är experterna fullkomligt överens. Ett måttligt alkoholintag skyddar mot hjärt- och kärlsjukdomar och det orsakar inte cancer eller skrumplever«.

Det var då. Numera ses alkohol som en global folkhälsorisk där även små mängder anses kunna orsaka olika former av cancer och andra allvarliga sjukdomar, inklusive hjärtsjukdomar. Idag är detta den vedertagna sanningen. Också de slutsatserna är byggda på forskning, publicerad i högt rankade vetenskapliga tidskrifter.

Ändå handlar det om samma molekyl, eller?

De första fynden sägs franska patologer har gjort någon gång vid tiden efter första världskriget. De obducerade liken efter stordrickare som hade dött av en mängd olika orsaker, många av skrumplever, och patologerna konstaterade att de döda alkoholisterna hade märkvärdigt fina kranskärl. Detta återges i alkoholläkaren Sven Wåhlins bok Alkohol – en fråga för oss i vården (Studentlitteratur, 2015).

– Fast de hade fel, patologerna. Hjärtsjukdomar ökar hos stordrickare, säger Sven Wåhlin som är överläkare vid en alkohol­mottagning i Stockholm.

I Sverige var det en tid då människor i allmänhet var trötta på förbud och pekpinnar. I tv satt krogprofilen Carl-Jan Granqvist och blandade drinkar inför det förtjusta svenska folket.

Men det var på 1980-talet som forskningen verkligen gav bränsle till nyttighetsbrasan. I Sverige var det en tid då människor i allmänhet var trötta på förbud och pekpinnar. I tv satt krogprofilen Carl-Jan Granqvist och blandade drinkar inför det förtjusta svenska folket. Fick man göra så, tala positivt om alkohol i statlig tv? Ungefär samtidigt kom de tidigaste vetenskapliga rönen om att alkohol faktiskt kanske kunde skydda mot hjärtsjukdomar.

– Det var egentligen bifynd i allmänna hälsoundersökningar men de spreds som en löpeld, säger Peter Allebeck, professor i socialmedicin vid Karolinska Institutet, som följde hela debatten från början och även deltog i den.

Han såg på när störtfloden av epidemiologiska studier som jämförde normaldrickare med nykterister kom och där man såg att dödligheten var lägre hos dem som drack, inte bara i hjärtsjukdomar utan även dödlighet i stort.

Vad berodde det på? Det visste man i början mindre om. Kanske skalen i druvorna? Man talade om den franska paradoxen, det faktum att fransmän och fransyskor inte fick så mycket hjärtsjukdomar, trots de feta ostarna och efterrätterna. Var rödvinet deras räddning?

Ganska snart tyckte man sig kunna slå fast att det inte handlade om antioxidanter i rödvin utan om själva alkoholen. Det var den som höll oss friska. Fortfarande oklart på vilket sätt men man lutade åt en blandhypotes av att det dels höjde det goda kolesterolet på bekostnad av det onda, dels att alkoholen rensade rören och förhindrade proppbildning.

Det var svårt att varna för alkoholens skadeverkningar under de åren

Dessa nyvunna kunskaper påverkade råd till allmänheten i flera länder. Till exempel fick britter och danskar veta att två, tre drinkar om dagen går bra utan att gränsen för riskbruk överskrids. Alkoholindustrin använde argumentet inte minst när de öppnade nya marknader i tredje världen.

Det fanns hela tiden invändningar. Studierna var inte tillräckligt bra. Grupperna såg så olika ut på en rad andra sätt. Nykterister var fattigare, ensammare, vissa hade tidigare sjukdomsbild och missbruks­problem etcetera. De var helt enkelt inte jämförbara med de måttlighetsdrickare som i allmänhet var välmående, rika och hade gott om vänner.

Att forskningen höll skiftande kvalitet insåg även italienaren Corrao. Av de 191 vetenskapliga artiklar han räknade fram var det bara 51 som höll tillräckligt hög kvalitet för att platsa i hans metaanalys. Men även de andra 140 artiklarna hade ju publicerats. Var det så att forskarna, liksom folk i allmänhet, så gärna ville att alkohol skulle vara hälsosamt att man inte granskade forskningsrönen som man borde?

– Väldigt få av dessa studier var särskilt bra, säger Peter Allebeck. De innehöll flera metodproblem. Dessutom var alla inte upplagda för att studera denna fråga.

Peter Allebeck lägger en stor del av ansvaret på medier som rapporterade om rönen.

– Forskningen drog långtgående slutsatser, som sedan spreds vidare i medierna, speciellt i kvällspressen. Den samlade bilden blev helt fel, säger Peter Allebeck.

Och visst, medierna tog glädjeskutt. Att alkohol är nyttigt är närmast definitionen av goda nyheter. I stort sett alla medier, från Dagens Medicin till Hemmets Journal, trumpetade ut budskapet. Det var trots allt forskning som låg bakom alltsammans, forskning som i vissa fall hade finansierats av amerikanska National Institutes of Health, vilket borgade för kvalitet.

Jodå, säger Peter Allebeck, vissa studier var av rimligt hög kvalitet, men forskningen var närsynt. Den stirrade sig blind på en enda aspekt, kranskärlen, och såg inte hela sjukdoms­panoramat. Att tjocktarmscancer, strupcancer, bröstcancer, levercancer kan orsakas av måttliga mängder alkohol, att även blodtrycket stiger och att också vissa typer av slaganfall kan bli följden av drickandet – allt detta kände man antingen inte till vid tiden eller tog ingen hänsyn till, resonerar Peter Allebeck.

2005 gav Peter Allebeck och alkohol­forskaren Sven Andreasson moteld i en kunskapsöversikt med rubriken »Alkohol som medicin fungerar dåligt«.

– Att överhuvudtaget behöva ha en sådan titel säger något om hur tidsandan var, säger Peter Allebeck.

Översikten var ett uppdrag av Folkhälso­institutet i samarbete med Svenska Läkare­sällskapet och Socialstyrelsen. Huvudbudskapet var att måttlighetsdrickandets hälsoeffekter var överdrivna och riskerna större, samt att det i Sverige inte var tal om att ändra några allmänna rekommendationer.

Invändningarna drunknade i floden av positiva forskningsrön. Merparten av forskningen om alkoholens hälsoeffekter var stora epidemiologiska befolkningsstudier där man jämförde olika grupper i samhället, normaldrickare, stordrickare och nykterister. Det fanns sällan kontrollgrupper. I senare studier försökte forskarna, så gott det gick, att kontrollera för inkomst, ålder och vissa sociala faktorer. Då grumlades bilden något. Då tonade det fram att det i första hand var äldre personer, personer över 60 år, som kunde ha nytta av »en daglig skvätt«, mer sällan yngre eller medelålders. Och även för de äldre krympte hälsoeffekten ju bättre studierna blev.

På den internationella scenen började man istället tala om den totala sjukdomsbördan som alkohol orsakar. Visst kan alkohol ha en måttligt skyddande effekt på kranskärlen, men med tanke på alla andra sjukdomar det kan orsaka, uppemot 200 enligt Världshälso­organisationen, WHO, så är det inte rimligt att rekommendera det som tillskott till födan. Snarare bör konsumtionen minska, enligt WHO, som dock inte kunde sätta särskilt mycket kraft bakom orden. Alkohol­politiken skötte länderna själva.

– Det var svårt att varna för alkoholens skadeverkningar under de åren, säger Peter Allebeck.

Tiderna förändrades. ny forskning tonade ner skyddseffekten på hjärtat allt mer och lyfte fram andra risker med alkoholen.

Spiken i kistan kom enligt Peter Allebeck 2018 med en artikel i The Lancet.

Det var amerikanska och brittiska forskare som med hjälp av 1300 vetenskapliga studier hade analyserat alkoholkonsumtionen och dess effekter på hälsan i 195 länder under 26 år. Slutsatsen blev att det är säkrast att inte dricka alkohol alls. Nu var man övertygad om närmast motsatsen till det forskningen var tvärsäker på 16 år tidigare.

Framförallt ökar risken för olika former av cancer vid låg konsumtion av alkohol, enligt studien. Forskarna hittade visserligen en liten med signifikant skyddseffekt för ischemisk hjärtinfarkt och eventuellt också för diabetes. Men den övriga sjukdomsbördan vägde så mycket tyngre. Och landets största morgontidning hakade på med rubriken: »Ingen alkohol alls bäst för hälsan«. I SVT:s nyheter från 2018 löd rubriken på ett förklarande inslag: »Därför är påståendet att alkohol är nyttigt mestadels fel«.

Amerikanska National Institutes of Health beslutade vid ungefär samma tid att stoppa ett stort forskningsprogram som undersökte hälso­effekter på hjärtat vid måttlig alkoholkonsumtion. Orsaken som angavs var att forskningsupplägget inte tog hänsyn till andra allvarliga konsekvenser av måttligt drickande, exempelvis cancer.

Så alkoholmolekylen har alltså guppat från kust till kust på hälsohavet. Men hur kunde det gå till? Enligt Peter Allebeck var det ett fåtal personer, egentligen en, en amerikan vid namn Al Klatsky, som låg bakom ett stort antal av studierna.

Men enligt Sven Wåhlin så handlar det om forskares bias. De ville så gärna att alkohol skulle vara nyttigt.

– Jag tror att det handlar mycket om vad forskarna ville se, säger han.

Sven Wåhlin tror själv att alkohol kan ha en liten gynnsam psykologisk hälsoeffekt när det dricks i ett sammanhang där det ger större livskvalitet. Kanske kan det också ge en liten minskad risk för ischemisk hjärtsjukdom hos äldre personer, tror Wåhlin, och här ligger hans resonemang i linje med den vedertagna uppfattningen bland expertisen. Det är bara de allra äldsta som kan gynnas av en skvätt vin om dagen.

Och, tillägger Sven Wåhlin, det farliga med alkohol är egentligen inte själva alkohol­molekylen. Det är inte den som i första hand orsakar cancer och andra kroppsliga sjukdomar, utan en substans som bildas när alkoholen bryts ner i levern och även i andra organ: acetaldehyd. Det som bland annat gör att den som dricker får baksmälla.

– Acetaldehyd är starkt oxidativ och kan orsaka punktmutationer och andra reaktioner med vårt DNA. Det finns starka skäl att tro att det är den som ger upphov till många alkohol­relaterade sjukdomar, säger Sven Wåhlin.

Han förklarar att det är acetaldehyden som vidgar blodkärlen och som ger alkoholisten dess rödblommiga och grova hy. Därtill gör acetaldehyden att den bakfulle bränns lättare i solen, enligt Wåhlin. Han tillägger dock att här behövs mer forskning. Det är nästan så att man ser kvällstidningsrubrikerna framför sig.

Thomas Heldmark

Thomas Heldmark är frilansande vetenskapsjournalist.

Senaste från Trender & Kultur

Reality-tv om beroende

Två helt olika kanaler hade samma tanke vid ungefär samma tid. Att göra tv av beroendeproblematik.

Individualist och alkoholfri?

Enligt senaste europeiska skolundersökningen minskar ungdomsdrickandet i det engelskspråkiga och protestantiska Europa. Vad har länderna gemensamt?

Öga mot öga

På 60-talet möttes två av Finlands största författare på ett sjukhus i Helsingfors. Claes Andersson i rollen som

Åter till Methland

Parallellt med USA:s stora opioidepidemi har den starkt centralstimulerande syntetiska drogen metamfetamin blivit allt vanligare i

Lästips direkt i din inkorg?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!