Individualist och alkoholfri?

Illustration: Arad Golan Coll

Enligt senaste europeiska skolundersökningen minskar ungdomsdrickandet i det engelskspråkiga och protestantiska Europa. Vad har länderna gemensamt? En strävan efter frihet, enligt World Values Survey.

Det minskade ungdomsdrickandet har haft ett rykte om sig att vara en global trend, men när den europeiska skolundersökningen ESPAD presenterade siffror från 2019 kom ryktet på skam. Efter att nästan hela Europa visat en nedåtgående trend vid föregående mätning 2015, var det nu bara ett fåtal länder – nordeuropeiska och engelskspråkiga – som höll trenden.

Det är länder som kännetecknas av att vara särskilt individualistiska, sekulära och toleranta, enligt forskningsprojektet World Values Survey som mäter värderingar i 97 länder. Att den nedåtgående trenden i ungdomsdrickande fortsätter i länder som sticker ut i värderingsundersökningen är något som alkoholforskaren Jonas Raninen vid Karolinska Institutet har lyft i ett debattinlägg i tidskriften Drug and Alcohol Review.

När alkoholforskningen haft ett starkt fokus på att mäta politikens och det förebyggande arbetets effekter på trender menar han att vi måste börja söka efter större svar, som kan förklara utvecklingen i flera länder.

– Det måste finnas faktorer som är gemensamma för vissa länder. Något som är tillräckligt stort och starkt för att påverka flera riskbeteenden. Det är inte bara drickandet som minskar. Kriminaliteten minskar, tobaksanvändningen minskar, säger Jonas Raninen och fortsätter:

– Det här mönstret visar att det verkar ha skett något i vissa länder. Det ger oss en ledtråd om vad vi borde söka efter.

Bi Puranen, docent i ekonomisk historia och generalsekreterare för World Values Survey, är inte överraskad.

– Det är logiskt. Det är inte alls konstigt att minskningen har skett i de här länderna. I vår del av världen ser vi ett mönster där hälsofrågor är dominerande, i synnerhet bland ungdomar, säger hon.

Bi Puranen

I undersökningen skattar nordeuropeiska protestantiska länder, Holland och Tyskland själv­­uttryck och sekulära värderingar högt. Det är gruppen länder som placerar sig högt upp i hörnet på Inglehart-Welzels kulturkarta, ett diagram som mäter livskvalitet, tillit och självförverkligande å ena sidan, religiösa föreställningar och respekt för auktoriteter å den andra. Diagrammet beskrivs av Bi Puranen som ett mått på frihet, och länderna uppe i högra hörnet är de som värderar frihet allra högst.

Självständigt tänkande är något som kännetecknar de nordeuropeiska länderna, menar Bi Puranen. Nordiska ungdomar har möjligheten att själv bestämma över sina liv, visar World Values Survey, något som Bi Puranen tror kan ha en stark inverkan på alkoholtrenden.

– I Norden kan man bestämma vem man blir partner med. Man kan bestämma över abort, och att visa sin sexualitet. Men också att man faktiskt inte vill dricka, att man är stark nog att bestämma själv.

individualism är ett återkommande tema i Jukka Törrönens forskning. Han är professor vid Stockholms universitet och har med kollegor intervjuat ungdomar om deras alkoholvanor.

– Vi lever i en miljö där man uppskattar det individualistiska och det har haft en stor inverkan på alkoholkulturen bland unga, så att man inte längre har en homogen dryckeskultur. Ungdomarna utvecklar en individuell relation till alkoholen, säger Jukka Törrönen.

Jukka Törrönen

Tidigare var alkoholen en rit in i vuxenlivet, en process som innefattade en stor del av ungdomarna. I dag kan riten se olika ut för olika personer, menar Jukka Törrönen. Samtidigt beskriver han hur ungdomar ser sig som vuxna tidigare än andra generationer, och på sätt som närmar sig den allmänna normen, där det som är viktigt för vuxna också är viktigt för unga, som hälsa och jobb.

– De har ett större eget ansvar att planera vad de ska göra under veckan och veckoslutet och har inte lika mycket tid att bara hänga. De ser sig som vuxna tidigare än andra generationer, de jämför sina prestationer med andra och då blir berusningsdrickande ett misslyckande för självbilden, säger Jukka Törrönen.

Illustration: Arad Golan Coll

Jonas Raninen anser däremot att man kan tolka alkoholtrenden annorlunda. Eftersom debutåldern för drickande har skjutits upp kan det snarare vara ett tecken på  förlängd  ungdomstid, och att 17 är det nya 15, som han kallar det. Det stöds även av att unga inte flyttar hemifrån lika tidigt som förr. Men Jonas Raninen anser att hans bild inte behöver stå i motsats till Törrönens.

– Om jag får spekulera lite grann: Det finns förutsättningar i de här länderna att tillåta en uppskjuten ungdomstid. Barnen behöver inte ta ansvar, och det är ingen stress att flytta hemifrån. Men om ungdomar har förutsättningar att bli vad de vill kan också pressen öka. Så jag tror att de här två bilderna kan komma att komplettera varandra.

– Sverige ligger i topp i världen när det gäller tillit. Det är lite speciellt, vi har tillit till människor vi träffar för första gången och en stark tillit till myndigheter, säger Bi Puranen.

I en studie i Drug and Alcohol Review beskriver Lars Sjödin, doktorand vid Karolinska institutet, det tydliga sambandet mellan tillit och alkoholkonsumtion: unga som har en stark tillit till samhället dricker mindre.

– Sambanden är väldigt starka. Unga med lägre tillit till samhällets institutioner och människor i sin omgivning har en högre sannolikhet att dricka. De med absolut lägst tillit, de har högst sannolikhet för att dricka.

Hans studie baserar sig på över 5 000 svar från svenska niondeklassare. Studien kan inte peka på ett orsakssamband, men teoretiskt, säger Lars Sjödin, är tillit något som utvecklas tidigt, innan den genomsnittliga alkoholdebutåldern.

– Etablerade tillitsforskare hävdar att tilliten grundar sig tidigt i livet och kan utvecklas under tonåren, men att det är ett relativt stabilt fenomen, det fluktuerar inte så mycket under livet.

Lars Sjödins forskning rimmar med tidigare sociologisk tillitsforskning, som visar att länder där medborgarna har ett högt förtroende för samhället och hög social tillit också har bättre folkhälsa. Men Lars Sjödin fascineras av vad det betyder på individnivå.

– Det är svårt att begripa hur min tillit kan påverka hur jag dricker, så den intuitiva kopplingen är inte självklar. Men sambanden är så robusta och starka, det väcker frågor om meka­nismerna bakom. 

LÄS MER
Declining youth drinking: A matter of faith? Raninen, J. m.fl • Drug and Alcohol Review, early view (2021)Associations between trust and drinking among adolescents Sjödin, L. m.fl. • Drug and Alcohol Review, 41, 1, 221–229 (2021)  
Why are young people drinking less than earlier? Identifying and specifying social mechanisms with a pragmatist approach Törrönen, J. m.fl. International Journal of Drug Policy, 64, februari, 13–20 (2019)

Julius von Wright

Julius von Wright är f.d. chefredaktör för Alkohol & Narkotika (2017-2022). Till hans specialområden hör narkotikapolitik och vårdfrågor, ofta med ett nordiskt perspektiv.

Senaste från Trender & Kultur

Reality-tv om beroende

Två helt olika kanaler hade samma tanke vid ungefär samma tid. Att göra tv av beroendeproblematik.

Öga mot öga

På 60-talet möttes två av Finlands största författare på ett sjukhus i Helsingfors. Claes Andersson i rollen som

Åter till Methland

Parallellt med USA:s stora opioidepidemi har den starkt centralstimulerande syntetiska drogen metamfetamin blivit allt vanligare i

Lästips direkt i din inkorg?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!