Narkotikadödlighet i Norden

Sedan 4 september är läkemedlet naloxon, som kan häva opioidöverdoser, receptfritt i hela Norden. Sverige, som gick först, har satsat på informationskampanjer för att fler ska våga använda läkemedlet. I Norge är utmaningen en annan – många av dem som riskerar överdoser ser inte sig själva som i behov av naloxon, säger Espen Freng, sakkunnig vid Helsedirektoratet.

– Det handlar ofta om människor som lider av en kronisk sjukdom, och behandlas med receptbelagda opioider som de sedan börjar missbruka. Men de här människorna identifierar sig inte som personer med beroendeproblem, och anser därför inte att de behöver skaffa Naloxon i preventivt syfte, trots att statistiken visar annat.

I Norge har bilden av överdoser förändrats. Från unga som är beroende av heroin till äldre som dör av receptbelagda läkemedel – genomsnittsåldern vid dödsfallen har ökat från 36 år 2006 till nästan 45 år 2020.

För Helsedirektoratet blev det en väckarklocka: strategin behövde göras om. Resultatet blev en mer flexibel handlingsplan med fokus på konkreta åtgärder och snabba justeringar.

– Tidigare fokuserade vi enbart på heroinanvändning, men nu har vi gjort om strategin till en handlingsplan med fokus på flera typer av opioider som förekommer i olika receptbelagda läkemedel. Alkohol spelar också en betydligt större roll i överdoserna än vi tidigare har insett, säger Espen Freng.

Handlingsplanen riktar sig inte bara mot den nya demografin – den ska också fånga upp vad Espen Freng beskriver som ”sårbara övergångar”. Det är de ögonblick då risken för överdos är som störst: när någon skrivs ut från sjukhus eller släpps fri från fängelse, med en förändrad tolerans.

– Av de människor som släpps ur fängelse och dör inom tre veckor – dör 83% av dem på grund av överdoser. Om en person till exempel vårdats för sitt narkotikaberoende i fängelset eller på vårdanstalt är hens tolerans noll. Det här är så kallade sårbara övergångsperioder då folk behöver extra stöd, förklarar Freng.

Var tredje under 25

I Finland är demografin bland överdosrelaterade dödsfall den motsatta. Offren blir allt yngre: 2023 var nästan var tredje som dog till följd av en överdos under 25 år gammal. Finland toppar statistiken av unga dödsfall till följd av överdoser i Europa, vilket har fått beslutsfattarna att skrida till åtgärder.

– Regeringen skjuter till 10 miljoner euro för att de finska välfärdsområdena ska få bukt på dödliga överdoser bland unga. Välfärdsområdena ser som bäst över de största luckorna i sina vårdkedjor. Det kan till exempel handla om vart en person hänvisas efter att hen kommer in till akuten med en överdos, säger Sanna Kailanto som är sakkunnig vid Institutet för hälsa och välfärd i Finland, THL.

Den höga narkotikadödligheten bland unga har skapat ett politiskt momentum i Finland. Trots strama budgetar har regeringen avsatt resurser för att vända utvecklingen. Samtidigt har substansen alfa-PVP nyligen väckt livlig debatt i medierna – och den diskussionen har fått konsekvenser på ett annat plan.

– Den offentliga diskussionen har handlat mycket om effekterna av alfa-PVP. Substansen kan medföra aggressivt beteende, psykoser och hallucinationer. Till följd av det här demoniseras personer som använder alfa-PVP i offentligheten, och det arbete som gjorts för att motverka stigmatisering av personer som är fast i missbruk har tagit flera steg tillbaka, säger Kailanto.

Kursändring i Norge

I våras godkände norska Stortinget en ny lag som markerar en kursändring i nordisk narkotikapolitik: fokus ska ligga på hjälp snarare än straff. Den som ertappas med en mindre mängd narkotika riskerar inte längre att fastna i brottsregistret, och unga användare ska i första hand hänvisas till vård.

Lagen beskrivs som en hybridmodell mellan avkriminalisering och straff, och föregicks av en tio år lång debatt innan den kunde godkännas. Tills vidare vet man inte hur lagen kommer att fungera i praktiken eftersom den träder i kraft först år 2026. Men Sanna Kailanto ser den ändå som ett steg i rätt riktning.

– Det är en symbolisk förändring som på sikt kan ha stora konsekvenser. Det är en politisk signal att man vill betona hjälp framför straff, säger Kailanto.

Tecken på en liknande reform syns inte i Sverige eller Finland, som båda nyligen röstade ner en motion om att upprätta brukarrum. Norge bryter alltså ny mark, men frågan är om reformen får önskad effekt.

– Om resultaten ser lovande ut efter några år hoppas jag att andra länder inspireras, men än så länge är det för tidigt att dra några slutsatser, säger Espen Freng.

Hellre läsa på engelska?
Artikeln är framtagen i samarbete med populärvetenskapliga tidskriften popNAD. Här kan du ta del av deras publicering.