Hoppa till innehållet

”Det finns en förbluffande empatilöshet mot barnen som rekryteras”

Vapen
Sverige sticker ut internationellt när det gäller dödligt skjutvapenvåld, men varför ser det ut så? Ett pågående forskningsprojekt har bland annat tittat närmare på hur man angriper problem med gängkriminalitet i olika länder och vad som utmärker den svenska gängkriminaliteten. Foto: Pixabay

Sverige sticker ut internationellt när det gäller skjutvapenvåld. En ny studie har undersökt varför det ser ut så. En förklaring som framkommer är att svenska kriminella gäng antagit affärsmässiga strukturer, där den som skjuter ofta är längst ner i hierarkin. Att skytten är ett barn i en sårbar situation är inte ovanligt.

– Studien är gjord utifrån de problem vi haft med skjutvapenvåld sedan strax efter 2010. Vi behöver förstå våldet för att hitta sätt att angripa det.

Det säger Kristina Alstam, forskare vid Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. Tillsammans med fyra kollegor arbetar hon med forskningsprojektet ”Att närma sig den heta zonen: Om gängrelaterade konfliktsammanbrott och deras samhälleliga responser”, ett samarbete mellan Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet.

Studien är uppdelad i tre delar. I den första delen analyserades samtliga fall av gängrelaterade skjutningar i Stockholm, Göteborg och Malmö åren 2018 till 2023. Både domar, förundersökningsprotokoll och utredningar från socialtjänsten granskades. Därefter genomfördes intervjuer med svenska gängexperter från polis och socialtjänst kring befintliga interventionsstrategier.

Del två innebar att forskargruppen genomförde intervjuer med gängexperter i Glasgow, Manchester och Köpenhamn. Tre städer som upplevt problem med gängrelaterat våld, men där man haft viss framgång i att bekämpa det.

– Glasgow är ett lyckat exempel, men vi kan inte kopiera andra städer rakt av för gängstrukturerna ser inte likadana ut. Men vi fick med oss mycket från alla tre platser, bland annat folkhälsoperspektivet från Glasgow, säger Kristina Alstam.

Studien är nu i slutfasen och ska avslutas med en workshop för praktiker och experter i Stockholm, Göteborg och Malmö. Då ska man gemensamt diskutera utveckling av interventionsstrategier, i ljuset av forskarnas fynd.

Kristina Alstam menar att det är gängens nya affärslogik som driver på våldsutvecklingen. En mer entreprenöriell hållning till drogmarknaden, ambitioner att växa och konkurrens har lett till att gängen inte längre har samma sammanhållna kärna som fram till för några år sedan. Affärsmässiga uppgörelser spelar större roll och har ersatt relationer som bygger på kamratskap eller att man växt upp på samma geografiska plats. I stället kan man tala om begynnande ”supergäng”, det vill säga konstellationer med både lokal, nationell och internationell förankring. Exempel på sådana är Dalennätverket och Foxtrot, som redan samverkar med så kallade supergäng på en global marknad.

En av de experter som blev intervjuad för studien var statsåklagare Ulrika Åberg. Hon ser också tydligt att gängstrukturerna har förändrats. Det har blivit en rollfördelning som är på ett helt annat sätt än vad man historiskt har sett och det finns olika nivåer precis som hos företag.

– Det är mer diffust i dag, man rekryterar utförare utan koppling till gänget. Det är den största förändringen de senaste åren, säger Ulrika Åberg.

Sårbarhet utnyttjas

Ett annat fenomen som är speciellt för Sverige är de unga skyttarna. Forskarna läste förundersökningsprotokoll och blev intresserade av situationerna de unga befinner sig i.

Nu är det unga oskolade skyttar som ofta aldrig hållit i ett vapen före det mordkontrakt man åtar sig eller pressas till.

Kristina Alstam

– Vad handlar den här amatörismen om? Rollen som skytt har avprofessionaliserats, den var en statusposition för några år sedan. Nu är det unga oskolade skyttar som ofta aldrig hållit i ett vapen före det mordkontrakt man åtar sig eller pressas till, säger Kristina Alstam.

Hon minns speciellt ett barn i 14-årsåldern som rekryterades för ett mord som sedan genomfördes i Malmö. Pojken hålls i en lägenhet i tio dagar innan mordet och sover på balkongen, han vet inte vart han är. Han vet att han ska skjuta någon, men vet inte vem eller när.

– Det sticker ut hur dåligt barnet verkar må, han verkar ha anorexia och är febrig och kräks hela tiden. Det finns två vuxna kvinnor i lägenheten som inte tar kontakt med vården utan bara förser honom med narkotika. Sedan kommer en okänd man och hämtar honom. Det är ett sorgligt fall som också pekar på den sårbarhet som gör det möjligt att bli rekryterad. Pojken åkte fast, säger Kristina Alstam.

Hon berättar att unga skyttar är kanonmat. De är inte gängmedlemmar, men tror att de ska få en gemenskap. Det finns en hel del slarv som vittnar om att gängen inte bryr sig om barnen, som att de inte säkerställer en fullgod transport från platsen efter dådet. Enligt Kristina Alstam blir barnen ofta rekryterade på nätet och kan bli groomade av äldre när de till exempel spelar spel. I flera fall har de lurats att avslöja föräldrarnas identitet.

– Då sitter de fast och blir hotade. Gänget kan även hitta på en skuld, som att bjuda på cannabis i månader och sedan helt plötsligt kräva betalt.

Vissa fall påminner om romansbedrägerier. Barnet förmås att tro att det finns ett nära band till den äldre ungdomen, kanske en ”storebror” som säger att han ”alltid har velat ha en lillebror”. Gängets mellanskikt får status och gör karriär av att ha en fyra, fem så kallade youngest, yngre personer som står längst ner i hierarkin, under sig. Många av de yngsta rekryteras från Sis-hem.

– Det finns en förbluffande empatilöshet mot pojkarna och flickorna som rekryteras, ingen omsorg alls. Majoriteten har inte intellektuell funktionsnedsättning, men de som har det far väldigt illa och hamnar längst ner i hierarkin som till exempel målvakter. De blir skuldsatta livet ut och får ta mycket stryk. Nyckelordet för de drabbade barnen är deras sårbarhet, de kommer från situationer och hemmiljöer med multiproblem, säger Kristina Alstam.

Ulrika Åbergs arbete de senaste åren har handlat om just rekryteringen av barn och hon håller med forskarna om att nätet är en högriskzon. Det kan vara någon ung som vill stärka sin ställning i sin lokala miljö, eller någon utan kompisar över huvud taget som tillbringar mycket tid online och får kontakt via ett öppet forum med rekryterare som ger komplimanger.

– Man manipulerar barnet och får in dem i slutna chattrum där de får uppdrag de inte kan backa ifrån, till exempel att kasta in ett ”äpple”, alltså en handgranat, eller att skjuta någon. Direkta hot förekommer om barnet vill backa, de kan uppleva någonting som väldigt hotfullt som inte vi vuxna gör. Det går fort, på ett par timmar kan ett barn ha vapen i hand, säger Ulrika Åberg.

Hon berättar att narkotikamarknaden är en stor möjlighet för olika nätverk och gäng att skaffa pengar som är viktiga för att driva ”företagsstrukturen” och leva gott.

Ytterst handlar det om att hela samhället måste ställa upp på barn och unga. Det handlar om skolan, att tidigt identifiera barn i riskzon. Det är en otroligt komplex fråga.

Ulrika Åberg

– Det leder till våldsamma konflikter. Då behöver de barn som kan offras.

– Ytterst handlar det om att hela samhället måste ställa upp på barn och unga. Det handlar om skolan, att tidigt identifiera barn i riskzon. Det är en otroligt komplex fråga, säger Ulrika Åberg.

Enligt Kristina Alstam beror Sveriges stora problem med kriminella gäng på flera olika faktorer. Bland annat finns det en avancerad segregationsproblematik i de flesta större städer. Sverige var även tidigt ute med digitala lösningar, som Swish. Även gängen var snabba med att utnyttja digitaliseringens möjligheter.

– Socialtjänsten gör ett gott uppsökande arbete i många städer, men man behöver hinna med mer specifikt i de digitala kanalerna, säger Kristina Alstam.

Peter arbetar i en avhopparverksamhet och träffar personer som vill lämna gängmiljön. Han menar att det inte går att jämföra den kriminella världen som den ser ut i dag med bara några år tidigare. Han menar att vi har en ny spelplan med andra regler.

Sverige har alltid varit historiskt bra på att implementera ny teknik. Det har även gängen gjort, de har använt chattgrupperna väldigt effektivt. Rekryteringsprocessen har blivit larvigt enkel.

Peter

– Sverige har alltid varit historiskt bra på att implementera ny teknik. Det har även gängen gjort, de har använt chattgrupperna väldigt effektivt. Rekryteringsprocessen har blivit larvigt enkel. Skickar man ut en fråga i en chattgrupp med 10 000 kids så är det klart att de där fyra vilsna grabbarna som är hungriga efter en chans kommer att nappa, säger Peter.

Han berättar att rekryterarna kan skicka ut regelrätta annonser på uppdrag och att det kan vara vad som helst, från lättare skjutningar i någons dörr till att döda en annan människa. Enligt honom är narkotikamarknaden central, eftersom det är ett snabbt sätt att tjäna pengar. Snabba pengar är mångas ingång, med lockelsen om ett gott liv. Att sälja droger är kontaktnätbyggande, man träffar en massa människor och får en social roll och status. Telefonen ringer hela tiden, man blir bjuden på fester och känner att man är en del av någonting större.

Adam är i tjugoårsåldern och har lämnat ett av de större kriminella nätverken. Efter avtjänat fängelsestraff för grovt vapenbrott sökte han hjälp från en avhopparverksamhet.

– Mitt liv fungerar mycket bättre i dag. Jag jobbar och pluggar. Jag satt i fängelset och tänkte att vad vill jag egentligen göra med mitt liv, det var inte värt att vara kriminell längre, säger Adam.

Hans uppgift i gänget var att ta emot unga i väntan på vidare instruktioner uppifrån. Barnen var redan rekryterade och Adam fungerade som ett slags mellanhand som till exempel ordnade sovplatser och annat som behövdes.

– Barnen skulle göra gott och blandat, det kunde handla om att stjäla en dyr bil. Jag var inte inblandad i någonting riktigt allvarligt, som mord, utan försökte hålla mig undan. Jag var bara med i gänget på grund av pengarna, men det blir aldrig bara pengarna. Saker går aldrig som planerat i den världen och så mycket kan gå fel. Jag har dåliga minnen från när jag mådde som värst och gjorde sådana dumheter och skadade andra mentalt och fysiskt, berättar han.

Som barn brukade Adam spela fotboll, men genom nya kamrater introducerades han för den kriminella världen. Han säger att barn är lätta att manipulera och imponera på, och Adam hade flera youngest under sig.

Man visar lite cash och lyxiga saker och de blir villiga att göra vad som helst. De flesta barnen är också redan rädda, det räcker med gängets rykte för att skrämmas.

Adam

– Man visar lite cash och lyxiga saker och de blir villiga att göra vad som helst. De flesta barnen är också redan rädda, det räcker med gängets rykte för att skrämmas. Man har ju de unga till att göra de här små sakerna, till exempel om någon är skyldig pengar så skickar man unga som ska knacka på någons dörr och oftast slutar det i kaos, säger Adam.

Enligt honom använder de flesta av ungdomarna redan droger, men de får ofta instruktioner att använda tramadol eller kokain för att hamna i rätt stämning. Adam håller med om att gängen har förändrats jämfört med tidigare och menar att våldet är mer närvarande i dag. När pengarna växer så växer även girigheten och vänskaper sätts på prov.

– Då kan saker hända, säger han.

Peter lyfter särskilt fram tidigt förebyggande arbete. Han säger att om samhället skulle investera mycket pengar och bara få utdelning på en av tio individer så är det ändå en samhällsekonomisk vinst, som dessutom besparar mycket lidande.

– Det behövs fältassistenter, ideella föreningar, öppenvårdsinsatser, socialpedagoger och skolkuratorer med mera. Att man söker upp och möter unga människor som inte mår toppen och försöker ta reda på varför. Att finnas där för dem och vägleda dem.

Adam och Peter heter egentligen någonting annat.

Fakta

Den skotska modellen Kriminella gäng och våld ses som ett folkhälsoproblem. Glasgow har satsat på förebyggande arbete med samarbete mellan olika samhällsorgan och aktörer och har lyckats relativt väl. Gängvåldet i Glasgow orsakas främst av konflikter mellan olika områden och av hedersrelaterade konflikter, medan våldet i Sverige är mer affärsdrivet.
Källa: Kristina Alstam

Kriminella nätverks rekrytering och våld i kriminella miljöer
Barn i 12–15-årsåldern rekryteras av ungdomar som ofta är 15–20 år.

Både de misstänkta och offren för dödligt våld blir allt yngre.

Barn används av kriminella nätverk eftersom de anses vara lätta att lura bland annat på grund av sin ringa erfarenhet, bristande konsekvenstänk och naivitet.

Rekryterare söker aktivt efter sårbara barn. Det kan exempelvis röra sig om barn som uppvisar ett bristande konsekvenstänk eller en benägenhet till våld.
Källa: Brå.

Läs mer

Här kan du ta del av mer information om det pågående forskningsprojektet.

Rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå: Rapport 2026:32 Kriminella nätverks rekrytering via digitala medier.

Här kan du läsa mer om hur du kan få stöd att hoppa av.

Kategorier:

per-lindahl-300×300 (1)

Per Lindahl är frilansjournalist.

Se alla artiklar av Per Lindahl

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Missa aldrig en publicering. I vårt nyhetsbrev samlar vi alla våra senaste artiklar och poddavsnitt. Nyhetsbrevet skickas ut en gång varannan vecka – varken mer eller mindre.