Narkotikadödligheten minskar och en anledning till det kan vara ökad förskrivning av naloxon. Elin Holmén koordinerar den svenska delen i en internationell forskningsstudie om naloxon men skulle vilja se fler frågor på den politiska agendan, som drogkonsumtionsrum.
Den höga narkotikarelaterade dödligheten i Sverige har debatterats under ett antal år. I statistiken går en vändning att se mellan 2019 och 2020, då dödligheten orsakad av narkotika och läkemedel minskade med åtta procent. 2020 registrerades 822 narkotikarelaterade dödsfall. Minskningen har sedan fortsatt och år 2021 avled 774 personer av läkemedels- och narkotikaförgiftningar. Det här är siffror som framgår av Narkotikautredningens delbetänkande som presenterades under 2022.
Mats Kemi är kriminalinspektör för grova brott vid polisen i Stockholm och menar att han uppskattar att antalet dödsfall på grund av överdoser minskat den senaste tiden med så mycket som två tredjedelar. Han kopplar det till att Region Stockholm skriver ut naloxon i större utsträckning än tidigare.
– Det räddar livet på många, då de är tillsammans två eller fler när de tar drogerna och någon av dem har naloxon i fickan. Och det är absolut inte så att färre brukar narkotika, säger Mats Kemi.
Eva Edqvist, som tillhör ett metadonprogram sedan 2008, instämmer i Mats Kemis bild. Hon har vid två tillfällen varit med och räddat livet på personer som tagit överdos av heroin, tack vare att hon själv haft naloxon. Hon berättar att vid ett av tillfällena hade hon inte sprejen med sig men skyndade hem efter den.
Min vän gav andningshjälp mun mot mun under tiden och när jag kom tillbaka med nässprejen efter cirka fem minuter använde vi den.
– Min vän gav andningshjälp mun mot mun under tiden och när jag kom tillbaka med nässprejen efter cirka fem minuter använde vi den. Då började vår vän andas igen. Vi räddade livet på henne.
Socialstyrelsen vill varken bekräfta eller avvisa de här bedömningarna med de tillgängliga siffror som finns hos myndigheten, utan hänvisar till Narkotikautredningens slutbetänkande som kommer den 30 oktober. Utredaren Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen, kommer att föreslå hur naloxon kan göras tillgängligt på ett bredare sätt, tillsammans med andra åtgärder för att minska den narkotikarelaterade dödligheten.
Elin Holmén är doktorand på Karolinska Institutet, KI och psykiatrisjuksköterska på Beroendecentrum Stockholm. Hon koordinerar den svenska delen i den internationella forskningsstudien NalPORS, Naloxone Prospective Observational Research Study som drivs av forskare vid King’s College i London. Syftet är att på olika sätt ta reda på mer om hur, när och var naloxon används.
Studien rekryterar deltagare i England, Wales, Skottland och Sverige, hittills total 1 300 personer. Länderna har valts ut delvis på grund av att de har en hög narkotikarelaterad dödlighet. Eventuellt kommer ytterligare länder att inkluderas i studien om den kan få förlängd finansiering. I Sverige har deltagare rekryterats på sprututbyten och metadonmottagningar inom Beroendecentrum Stockholm.
Varje deltagare utrustas med naloxon och är sedan med i studien i sex månader. De flesta är personer som själva använder droger, men i Storbritannien rekryterar man även anhöriga och personal som till exempel poliser. Man vill bland annat ta reda på hur många av dem som utrustats med naloxon som bevittnar en överdos och hur många som använder naloxon för att behandla en överdos under studietiden. Data samlas in om i vilken miljö överdoserna inträffar, vilka åtgärder som vidtogs och ålder på personen som överdoserade.
Narkotikadödligheten är tyvärr en väldigt komplex fråga utan ett enkelt svar. Den påverkas också av tillgången och kvaliteten på drogmarknaden.
Studien har också en kvalitativ del med djupintervjuer. Elin Holmén vill ännu inte uttala sig om resultaten. Hon framhåller att fler faktorer än tillgängligheten för naloxon säkert bidragit till färre dödsfall i Sverige, till exempel att sprututbytesprogram blivit mer tillgängliga och underhållsbehandling med metadon eller buprenorfin kan erbjudas fler.
– Narkotikadödligheten är tyvärr en väldigt komplex fråga utan ett enkelt svar. Den påverkas också av tillgången och kvaliteten på drogmarknaden. Men jag är helt övertygad om att naloxon räddar liv och hör dagligen historier från patienter jag träffar att det gör nytta.
Utöver naloxonprogram, underhållsbehandling och tillgängliga lågtröskelmottagningar som sprututbyten skulle Elin Holmén önska att etablering av drogkonsumtionsrum (där personer kan inta droger under övervakning av personal) diskuterades.
– Det är inte riktigt på den politiska agendan idag men jag hoppas att narkotikautredningen lyfter drogkonsumtionsrum som en viktig åtgärd att införa även i Sverige. Jag tror också att vi behöver en nationell överdosplan, som till exempel finns i Norge. Detta kan underlätta en mer jämlik skadereducerande vård över landet.
Naloxon är ett motgift mot alla sorters opioider. Exempel på opioider är heroin, metadon, fentanyl, buprenorfin, tramadol och oxikodon. En alltför stor dos av opioider kan medföra att andningen upphör. Utan motgift kan personen få syrebrist, och till slut hjärtstopp. Naloxon tar bort opioidernas effekt i ungefär en halvtimme och gör så att personen kan andas igen.
Före vändningen 2019-2020 ökade dödligheten till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar under flera decennier i Sverige. Under åren 2012–2020 dog i genomsnitt 890 personer årligen, och under tioårsperioden 2010– 2019 ökade dödligheten i oavsiktliga förgiftningar med 88 procent.
Artiklar i Alkohol & Narkotika:
En drogscen präglad av samexistens
“Nyansera bilden av Portugal”
Elin Engström är frilansjournalist specialiserad på sociala frågor
Se alla artiklar av Elin Engström
Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Missa aldrig en publicering. I vårt nyhetsbrev samlar vi alla våra senaste artiklar och poddavsnitt. Nyhetsbrevet skickas ut en gång varannan vecka – varken mer eller mindre.