EU:s narkotikabyrå varnar för lustgas

EMCDDA, EU:s centrum för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk, ligger i startgroparna för att bli en byrå med rejält utökade anslag. Det innebär bland annat att man kommer att kunna göra egna undersökningar och kemiska analyser, vilket enligt dess chef Alexis Goosdeel, är en de viktigaste nyheterna.

– Med alla dessa nya substanser som kommer in på drogmarknaden innebär det att vårt tidiga varningssystem, EWS, kommer att fungera mycket bättre och snabbare än i dag, förklarar han för Alkohol & Narkotika.

Enligt drograpporten som EMCDDA precis släppt, ökar antalet syntetiska droger rejält. Men även om det finns ett betydligt större urval, innebär det inte automatiskt att missbruket ökar lika mycket. Enligt rapporten finns tydliga tecken på att Europa blivit ett viktigt centrum för produktion, transit och export av de flesta droger som finns på marknaden. Den kraftiga ökningen av beslag de senaste åren beror troligen på detta, skriver EMCDDA i rapporten.

Vilka är då dessa syntetiska droger och vilka effekter har de? Amfetamin används fortfarande mest, men metamfetamin och ketamin är på uppgång, vilket även tidigare rapporter visat.  Medan amfetamin sniffas eller injiceras, röks ofta metamfetaminer, vilket gör drogen farligare för användaren. Efter att ha varit koncentrerat till Tjeckien och Slovakien börjar nu metamfetamin finnas även i andra delar av Europa.

– Vi har inte sett några tecken på att drogen slagit igenom på marknaden här i Sverige, men det kan ändras snabbt, så vi måste vara uppmärksamma. Vi är dels duktiga på att hitta nya substanser, dels har vi nytta av EMCDDA:s varningssystem, konstaterar Joakim Strandberg, chef för Folkhälsomyndighetens enhet för drogprevention.

Det är svårt att veta hur farliga de nya syntetiska drogerna är, och vilka effekter de kan ha. Dessutom säljs de ofta i liknande ”förpackningar”, alltså antingen som pulver eller som tabletter, vilket gör att det är svårt för brukarna att veta vad de egentligen tar. Därför anser EMCDDA att något av det viktigaste som byrån och de nationella myndigheterna kan göra just nu är att kommunicera med ungdomarna, som är den absolut största användargruppen av syntetiska droger, och av cannabis.

– Här måste vi helt enkelt lära oss av dem för att nå ut med våra budskap. Var vänder sig en 15-åring som vill ha information om droger? Vilka litar de på? Det handlar säkerligen om sociala medier, men inte de som vi över 35 använder, säger Alexis Goosdeel.

Men informationen handlar inte bara om att nå ut till brukarna. Goosdeel tycker det är oerhört viktigt att all hälso- och sjukvård får information om nya droger så fort det bara är möjligt.

– Jag har en god vän, vars son använder cannabis, och nyligen fick han troligen syntetisk sådan, som gav honom hallucinationer i två veckor. Andra nya droger ger andra symtom. Därför måste vi se till att alla akutmottagningar och all sjukvård som kommer i kontakt med personer som använder droger, får livsviktig information i realtid. Vilka droger finns på marknaden nu i det aktuella landet? Vilka effekter kan de ha? förklarar han.

Just den syntetiska cannabisen, speciellt den halvsyntetiska HHC som liknar THC, har upptäckts i många länder i Europa. Det är ännu inte klart hur farlig den är, men den oroar många. Den finns i Sverige, men vi har rent generellt en ganska låg förbrukning av cannabis jämfört med andra EU-länder.
– Många ungdomar säger att det är lätt att hitta cannabis, men trots det har inte användandet exploderat. Vi behöver dock fortsätta med det förebyggande arbetet, det går inte bara att hoppas att det ska fortsätta så, säger Joakim Strandberg.

EMCDDA:s rapport tar även upp det ökande bruket av lustgas, som blir allt vanligare bland svenska ungdomar. På Folkhälsomyndigheten är man medveten om problemet och kommer i höst tillsammans med Läkemedelsverket och länsstyrelserna, att starta en informationskampanj riktad till hälso- och sjukvården, samt de yrkesgrupper som arbetar med unga.

– Jag utesluter inte att vi kommer att göra kampanjer riktade direkt till ungdomar, till exempel genom sociala medier, i framtiden. Nu börjar vi med denna gemensamma kampanj som vänder sig till dem som kan komma i kontakt med personer som använder lustgas i berusningssyfte, förklarar Joakim Strandberg.