När Arbeiderpartiets landsmöte röstade nej till den förslagna rusreformen i Norge öppnar de dörren för en modell med större fokus på förebyggande och behandling, skriver Peter Moilanen, chef på Narkotikapolitiskt center.
Den norska regeringens förslag till reform inom narkotikapolitiken blev i helgen nedröstat av Arbeiderpartiet. Förslaget, som innehöll både avkriminalisering av all narkotika för såväl konsumtion som visst innehav och obligatoriska besök hos en kommunal rådgivningsenhet, fick med det en majoritet i stortinget emot sig.
Vad som händer nu är oklart men spelar Norge sina kort väl skulle det kunna innebära att de framöver kan ta på sig ledartröjan inom narkotikapolitiken i världen. Stora ord? Kanske, men i norska debatten finns ett antal tecken på det. I slutänden beror det förstås på om tillräcklig politisk vilja finns för att skapa en hållbar modell över tid.
Oron för att en generell avkriminalisering kan riskera fler som använder narkotika i kombination med obefintliga satsningar på förebyggande eller behandling tycks ha fällt avgörandet. Forskningsläget är oklart om en avkriminalisering skulle leda till en konsumtionsökning eller ej, något bland annat norska Folkhälsoinstitutet pekat på. Till det tillkommer oro i kommuner över att inga nya ekonomiska resurser aviserats trots att nya kommunala uppgifter tillkommer. Här råder helt enkelt oenighet.
Här finns möjlighet att bygga upp en modell med differentierade påföljder som är mer anpassade utifrån behov. För personer med beroende kanske behandling är den bästa reaktionen från samhället medan det för en vuxen utan beroende är böter. Och för en ungdom samtal med socialtjänst ett antal gånger vara det som gör mest nytta.
Men det viktiga med den debatt som förts de senaste åren är att det i princip råder enighet om att de som har ett beroende inte borde få böter eller hamna i belastningsregistret. Här finns möjlighet att bygga upp en modell med differentierade påföljder som är mer anpassade utifrån behov. För personer med beroende kanske behandling är den bästa reaktionen från samhället medan det för en vuxen utan beroende är böter. Och för en ungdom samtal med socialtjänst ett antal gånger vara det som gör mest nytta.
Norge har helt enkelt nu en möjlighet att föra fram en modell som vi tidigare inte sett i åtminstone Norden. Arbeiderpartiet aviserade dessutom mer fokus på det förebyggande området och en behandlingsreform. Likt Portugal, som i princip fördubblade sina resurser för förebyggande och vård och behandling vid sin narkotikareform 2001, skulle Norge snabbt kunna se skillnad.
En narkotikareform i Norge skulle kunna betyda att Sverige tar större kliv mot den utvärdering av narkotikapolitiken som borde till. Ska vi minska konsumtionen och dödligheten på narkotikaområdet behöver vi även kunna se till kriminaliseringens både positiva och negativa effekter. När hör vi en svensk partiledare tala om möjligheten till smartare påföljder än enbart böter för dem som har ett beroende samtidigt som unga genom förebyggande åtgärder förmås avstå att börja?
Detta är en debattartikel
Alkohol & Narkotika främjar en konstruktiv debatt. Här samlar vi krönikor, essäer, insändare och ledare. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Alkohol & Narkotika.
Kategorier:
Peter Moilanen är chef för Narkotikapolitiskt Center.
Se alla artiklar av Peter Moilanen
Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Missa aldrig en publicering. I vårt nyhetsbrev samlar vi alla våra senaste artiklar och poddavsnitt. Nyhetsbrevet skickas ut en gång varannan vecka – varken mer eller mindre.