Narkotika

MDMA gör comeback

Foto: Marcus Andrae, Nationellt forensiskt centrum
MDMA och ecstacy blir vanligare i Europa. Markus från Malmö festar oftare med än utan MDMA – han tycker drogen har blivit vanligare. Nu ska bruket kartläggas i Sverige.

Nere i en källare, belägen i ett industriområde i utkanten av Malmö, skulle det spelas techno fram till sena morgonen. Markus hade tagit sig upp på gatan utanför efter att han kände hur paniken började sprida sig. Kroppen började vibrera, det snurrade i huvudet och svetten rann. Väl ute kände han den kyliga vårluften och svaga vinden. Just den känslan fick honom att helt plötsligt slappna av och i en vändning förändrades allt.

– Allting blev väldigt skört och mjukt, den vind som kom kändes väldigt rogivande. Helt plötsligt blev allting väldigt bra. Sedan gick jag tillbaka ner och dansade tills åtta på morgonen i ett lyckorus.

Det var här Markus testade MDMA för första gången.

Han var då nästan 30. Nu några år senare har bruket av både ren MDMA och ecstasy blivit ett regelbundet inslag i hans liv. Samtidigt har han en fast anställning på en skola och universitetsutbildning i ryggen.

– Jag hade i ganska många år gått på rejv, men aldrig tagit så mycket droger, bara druckit alkohol. Ibland tog man amfetamin just för att få energi, säger Markus.

De klara sinnesförnimmelser han kände var ett tecken på att drogen hade börjat verka. När andra substanser slår på dopaminet, slår MDMA på serotoninsystemet. Enorma mängder av signalsubstansen frisläpps i hjärnan, vilket ger användaren en form av lyckorus. Nyligen har dess medicinska effekter uppmärksammats då ren MDMA under verkningstiden kan upplösa ångesttillstånd. I för stora doser eller omfattande bruk tros den kunna orsaka skador på serotoninsystemet.

MDMA tillhör gruppen hallucinogena amfetaminpreparat och påverkar sinnesstämningen. Drogen är synonymt med ecstasy men det senare är ofta även en blandning av andra droger. Ibland innehåller ecstasy mycket liten andel, eller ingen, MDMA.

Det farligaste tros dock inte vara substansen i sig, men när det säljs under etiketten ecstasy och blandas ut med andra substanser. Styrkan varierar kraftigt och det är därför svårdoserat.

Allt fler i Markus bekantskapskrets började ta MDMA-baserade droger, något som han själv till en början var försiktig med att prova. Nu tar han det någon gång i månaden, på sommaren blir det oftare då festerna är fler. Men upplever han att det har blivit vanligare i allmänhet?

– Ja det har det nog. Det känns som att det dykt upp mer och mer. När jag är ute på svartklubbar är det väldigt mycket snack om MDMA. Det finns nog mer av det och efterfrågan är väl större.

Markus är inte ensam om den iakttagelsen. Erik von Essen arbetade fram tills nyligen som polis och var spanare i Stockholms klubbliv under 17 år. Nu arbetar han på STAD, Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem, som projektledare för bland annat Krogar mot knark. Efter ecstasyvågen på 90-talet minskade drogen ute på klubbarna.

– Man upphörde att göra beslag under en ganska lång period. Runt 2011 började det dyka upp på klubbscenen igen och har från att i stort sett varit helt borta, blivit successivt allt vanligare, säger han.

Liknande uppgifter kommer från den svenska tullen. Beslagen av både ecstasytabletter och ren MDMA har ökat de senaste åren. I EMCDDA:s Europeiska narkotikarapport från 2017 syns liknande tendenser. Efter en nedgång i början av 2000-talet verkar användningen ha börjat öka de senaste åren.

Jag hade i ganska många år gått på rejv, men aldrig tagit så mycket droger, bara druckit alkohol. Ibland tog man amfetamin just för att få energi

Varför drogen försvann tidigare är svårare att fastställa, men intresset tros ha minskat av flera skäl. Efter den första vågen drabbades ecstasy av ett dåligt rykte, preparaten som kom ut på marknaden var av dålig kvalitet och den danskultur som under 90-talet var starkt förknippad med drogen förde en tynande existens.

När elektronisk dansmusik återigen har börjat bli populär ses ökningen av drogen som en följd av det. Men klubbarna och musiken kan inte få hela skulden. Enligt EMCDDA:s narkotikarapport ses nu även ett annat mönster. Ecstasy anses inte längre vara en subkulturdrog utan förekommer bland en bredare grupp människor, på barer och hemmafester. Även tillverkningen, som i huvudsak uteslutande sker i Holland och Belgien, har ökat och variationen på styrkan blivit större. Men vilken spridning drogen har i Sverige finns det lite kunskap om.

– Det finns ingen rättvis bra bild över hur situationen ser ut idag, säger Erik von Essen.

Det anser även Nicklas Kartengren som är projektledare för ALAMA–nightlife, ett treårigt forskningsprojekt som sker i samarbete med flera europeiska länder.

– Problemet är att jag ser EU-rapporten och jag ser tullens beslag, men vi har inget som visar på att ökningen också sker här. Det finns inga bra data och exakt vilken spridning drogen har i Sverige finns det lite kunskap om, säger han.

Syftet med projektet är därför att kartlägga hur det egentligen ser ut på området. En enkätundersökning ska lanseras under våren i Sverige, Nederländerna, Belgien, Storbritannien och Italien. Tanken är att få en ögonblicksbild av läget i de olika länderna, men även att göra en uppföljning igen om ett år. Sedan ska nedslag i nöjesmiljöer göras vilka ska kartlägga utbredningen av droganvändningen genom frågor till besökarna och utandningsprover.

– Vår ambition är att vi ska vara på några större och mindre festivaler, men också på en del klubbar. Vi vill lära oss mer om vilka som testar MDMA i nöjesmiljöer. Vilka som kommer få problem och kanske även missbruka andra substanser, och vilka som kommer testa ibland och växa ifrån det. Det här vet vi väldig lite om, säger Nicklas Kartengren.

Själv försöker Markus begränsa sitt intag, just för att han är orolig för de långsiktiga riskerna. Han har bekanta som tar enorma mängder vissa perioder och trappar upp sitt intag för att få samma effekt, samt de som mikrodoserar rent MDMA som ett slags självmedicinering.

Men vad som verkligen finns i drogen och hur stark den är, det vet Markus sällan i förväg. Inte heller den där första gången när han tog MDMA.

– Jag vet inte om det var speciellt bra. Jag har haft bättre gånger efter det och det var bara något vi köpt av en langare utanför klubben.

Det är oftast så det går till, eller så köps det av vänners kontakter. I bakhuvudet finns dock alltid en tanke på de möjliga konsekvenserna.

– Jag trycker aldrig i mig i en massa piller utan försöker att hålla mig till en dos, jag fyller aldrig på. Men MDMA kan jag fylla på med. Det är renare har jag fått för mig. Då finns inte allt det andra skitet, som man inte riktigt vet vad det är, säger han.

Varningarna om att lyckoruset som drogen ger kan skapa ett starkt psykiskt beroende förhåller han sig skeptisk till. Samtidigt medger Markus att bruket inte är helt oproblematiskt och han försöker att inte ta för mycket.

– Det är ju svårt att gå ut och ha roligt utan. Man har inte lika kul när man går ut vanligt, det har blivit en stegring på det sättet. Jag är oftare hög på någon sorts substans än inte när jag festar nu. Det finns ofta en tanke om att “det hade varit mycket roligare om jag haft MD”.

När starkare och osäkra preparat kommer ut på marknaden ökar riskerna för skador och dödsfall. I bland annat Nederländerna kan droger lämnas in anonymt för testning. Nicklas Kartengren tror att det lär dröja innan något liknande kan bli aktuellt i Sverige, delvis för att straffsatserna skiljer sig.

– Risken för att man ska åka fast är nog större och man är kanske mer rädd för att göra det i Sverige, säger han.

Arbetet med att försöka hålla illegala droger borta från krogen lyckas inte alltid och det kan få andra konsekvenser. I stället flyttar verksamheten till svartklubbar och mindre ställen där det inte finns lika bra koll, menar Nicklas Kartengren. Men att MDMA-vågen inte skulle nå Sverige har han svårt att tro.

– Vårt projekt handlar inte om att, och det är vi noga med att säga, uppmärksamma det här för att slå ner på klubbarna. Vi tar för givet att det drogbruk som finns i Europa också finns i Sverige mer eller mindre. Det vi ska göra är att kartlägga det för att hitta ett arbetssätt som gör det säkrare för alla inom klubbvärlden.

Markus är ett fingerat namn.