
Majoriteten i åldern 17 till 29 som uppger att de röker är sporadiska rökare, eller så kallade »feströkare.« CAN:s utredare Clara Henriksson skriver om nyanser i CAN:s nya tobaksstatistik.
– Det är trevligt och socialt att ta en cigarett när jag är full, säger Karl där han sitter i ett luftigt lunchrum på ett extrajobb han har vid sidan av sina universitetsstudier.
Karl tillhör åldersgruppen 17–29, åldern då tobaksanvändningen är som allra vanligast. Detta framgår av vår rapport Tobaksvanor i Sverige. Första gången Karl rökte var någon gång i ettan eller tvåan på gymnasiet. Det var på en friluftsdag som en kompis hade tagit med sig cigariller. Så i den »fria luften« i skogen tog Karl sina första bloss. Några veckor senare provade han att röka vanliga cigaretter. Det hände ett par gånger, men sedan blev det inte så mycket mer. Så ett par år senare träffade han en tjej som bodde i Berlin. Där röktes det mycket och tjejen rökte dagligen. Snart gjorde också Karl det.
Karl har en klar och koncentrerad blick och pratar samtidigt som han går igenom och sorterar papper i buntar. Det här är ett av hans två extrajobb. Hans andra jobb är på en restaurang. Han röker inte längre dagligen, men då och då.
– Jag tycker det är skönt att ta en cigarett på kvällen efter att jag jobbat ett långt pass. Det är skönt att varva ner, att sätta sig och ta ett glas och en cigarett.

Bland dem i åldersgruppen 17–29 år, vilket är den yngsta åldersgruppen i vår rapport, svarar nästan var fjärde person (23 %) under året 2017 att de har rökt minst en cigarett den senaste månaden. Det är mer än dubbelt så vanligt som i någon annan åldersgrupp i mätningarna. Påfallande är också att just andelen sporadiska rökare i åldersgruppen är särskilt stor (13 %). Den är i sig större än den sammanlagda andelen rökare i de övriga åldersgrupperna. Även Karls kollega Matilda, som också ingår i åldersgruppen 17-29, röker då och då.
– Det händer kanske en gång i månaden när jag går ut. Jag ser det lite som en hobby.
Matilda ser glad och engagerad ut när hon pratar. Hon är snart färdig kulturvetare och har studerat etnologi, där man pratar mycket om olika identiteter och roller.
– Jag ser rökningen som ett sätt för mig att balansera olika identiteter i livet. Jag har barn och när jag är hemma är jag en omhändertagande mamma. När jag är på jobbet eller i skolan är jag seriös och ansvarstagande på ett annat sätt. När jag går ut är jag någon annan. Då tycker jag det är skönt att få släppa på det där och inte vara så rakt igenom ordentlig bara.
Matilda röker omkring 6 cigaretter under en utekväll. Om hon har ett eget paket där det finns cigaretter kvar när hon ska gå hem ger hon ofta bort dem eftersom de annars hinner bli gamla tills nästa gång hon går ut.
Karl och Matildas förhållningssätt till rökning är viktiga att lyfta fram när vi diskuterar tobaksanvändning bland unga, eftersom de representerar majoriteten av unga »rökare.« Det är framförallt den sporadiska rökningen och snusningen som gör att andelen tobaksanvändare i den yngre delen av befolkningen är så hög. De mönster som framträder ur denna statistik ger en vink om en inställning till rökning som skiljer sig från inställningen bland äldre.
Eftersom andelen rökare är störst i den yngsta åldersgruppen i befolkningen är det sammanlagda antalet cigaretter som röks i gruppen högre än i övriga åldersgrupper. Statistiken kan vid en snabb blick ge intrycket att den yngsta gruppen röker mer än de äldre, men eftersom sporadiska rökare utgör en så stor del av gruppen är det genomsnittliga antalet cigaretter som röks per rökare lägre. Bland rökarna i den yngsta åldersgruppen ligger den genomsnittliga konsumtionen på 32 cigaretter i veckan (runt 1,5 paket). I åldersgruppen 50–64 år, där gruppen rökare i huvudsak utgörs av dagligrökare, ligger det genomsnittliga antalet cigaretter på 63 cigaretter i veckan.
Snusning bland unga följer samma mönster. Var fjärde (24 %) svarade att de hade snusat och även bland dem var en påtagligt större andel sporadiska snusare än i någon annan åldersgrupp. Omkring 9 procent av respondenterna i den yngsta åldersgruppen har snusat sporadiskt den senaste månaden. I övriga åldersgrupper motsvarades det av 3 och 1 procent. Det är också en förhållandevis stor andel, 10 procent, av personerna i den yngre åldersgruppen som svarar att de både har rökt och snusat den senaste månaden.
Sammanlagt har närmare fyra av tio personer i åldersgruppen 17–29 år (38 %) rökt, snusat eller gjort både och, den senaste månaden i 2017 års Monitormätningar. Under hela den tidsperiod som den sammanlagda tobaksanvändningen studerats i Monitormätningarna har användningen legat som högst i åldersgruppen 17–29 år. Fram till och med 2011 såg användningen ut att minska, men därefter har den sammanlagda tobaksanvändningen ökat i gruppen. Ökningen beror på att det blivit allt vanligare att snusa och framförallt är det andelen sporadiska snusare som ökat. Samtidigt har rökningen i åldersgruppen minskat och här är det, liksom i befolkningen i stort, framförallt den dagliga rökningen som minskat medan den sporadiska rökningen legat på en tämligen stabil nivå under hela mätperioden. Det är något som lätt glöms bort när endast dagligrökningen studeras i den vuxna befolkningen.
Varken Karl eller Matilda tycker att det är något större problem att röka lite då och då, men trots att Matilda säger att hon verkligen gillar att röka, undviker hon det ibland även om hon går ut.
– Om jag går ut och dansar så röker jag inte. Jag dansar socialdans där man dansar nära varandra och då vill jag inte röka. Det luktar ju så illa då, säger hon och rynkar på näsan.
Karl och Matilda heter egentligen något annat och är inte personerna på bilden.
I rapporten Tobaksvanor i Sverige (CAN 2018) redovisas siffror från de cirka 1500 telefonintervjuer som görs i Sverige varje månad året om. I telefonintervjuerna får respondenterna besvara frågor om sina konsumtionsvanor där bland annat frågor om tobak ingår. Nytt för 2017 års mätningar är att användning av e-cigaretter studeras, vilket är första gången i en svensk nationell undersökning av den vuxna befolkningen.

Clara Henriksson är samordnare på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN).
Se alla artiklar av Clara HenrikssonPrenumerera på vårt nyhetsbrev
Missa aldrig en publicering. I vårt nyhetsbrev samlar vi alla våra senaste artiklar och poddavsnitt. Nyhetsbrevet skickas ut en gång varannan vecka – varken mer eller mindre.