Svårt att bedöma kompetensen hos HVB-personal

Förra året kom nya föreskrifter om personalens kompetens på hem för vård eller boende, HVB-hem. Det krävs att föreståndare har relevant högskoleutbildning, men det ställs inga krav på inriktningen. Enligt allmänna råd bör föreståndare ha 180 högskolepoäng med inriktning på socialt arbete, socialpedagogik eller beteendevetenskap. Men allmänna råd måste inte uppfyllas.

– Vi hade gärna sett att våra föreskrifter innehåller krav på typ av utbildning för personalen. Men det fanns inte tillräckligt kunskapsunderlag för ett sådant krav och vi kunde därför inte reglera det så långt. Det som saknas är en nationell likvärdig utbildning för personal på HVB-hem, säger Gunnel Hedman-Wallin på Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen gjorde bedömningen att det inte var relevant att ytterligare reglera vilken utbildning som föreståndare och behandlingspersonal behöver.

– Dagens utbildningar skiljer sig åt avseende innehåll och utformning, vilket gör det svårt att jämföra utbildningarnas likvärdighet och kvalitet. Förslag om mer detaljerade kompetenskrav avvisades av flera remissinstanser, bland andra IVO (Inspektionen för vård och omsorg), säger Gunnel Hedman-Wallin.

Missbruksutredningen från 2011 föreslog en skärpning av kompetenskraven och auktorisation av HVB-hemmen. Olika rapporter och utredningar har tagits fram om kompetensen och lett fram till de nya föreskrifterna. Men Socialstyrelsen har avvisat ett system med auktorisation.

– Hur skulle den se ut? Vi bedömde att det fanns bättre sätt att stärka kvaliteten inom HVB-hemmen än att auktorisera olika inriktningar och behandlingar, säger Gunnel Hedman-Wallin.

För två år sedan kunde man i Socialstyrelsens rapport Att stärka kvaliteten i hem för vård eller boende för personer med missbruks- och beroendeproblem läsa att vårdens innehåll och kvalitet är beroende av väl fungerande kunskapsstyrning och systematisk uppföljning.

Både tillståndsgivning av nya boenden och återkommande tillsyn av desamma sköts av den statliga myndigheten Inspektionen för vård och omsorg, IVO. När IVO genomförde en omfattande inspektion av HVB-hem på Gotland och i Stockholm för ett par år sedan var läget relativt bra och man anmärkte på kompetensen på två av hemmen.

– Men då var reglerna inte lika tydliga, vilket gjorde det svårare för oss att bedöma hur det låg till, säger Ulf Modin, inspektör och regional samordnare för frågor rörande missbruk och beroende för Stockholmsregionen.

Om ett hem inte uppfyller kompetenskraven begär IVO först en handlingsplan. Om den inte lämnas in eller är otillräcklig kan man utdöma vite. Men det har hittills inte hänt för ett HVB-hem. Om allmänna råd inte uppfylls kan IVO inte kräva någon åtgärd, utan får nöja sig med att påpeka vad man sett.

– Hemmen kommer in med planer, men det kan vara svårt för verksamheterna att uppfylla planerna eftersom det är svårt att hitta kompetent personal, säger Ulf Modin.

Utöver rätt utbildning ska föreståndare och personal besitta tillräcklig erfarenhet och ha en lämplig personlighet. IVO gör en samlad bedömning och väger ihop dessa tre faktorer.

– Det är svårt att vikta dem, hur stor betydelse de olika delarna ska ha. En bra erfarenhet kan väga upp brister i utbildningen. Men det är svårt att bedöma lämpligheten.

Ulf Modin säger att det finns många utbildningar som passar för de här uppdragen. I första hand universitets- och högskoleutbildningar till socionom och socialpedagog, men också på yrkeshögskolor eller folkhögskolor.

– Det kan vara svårt för oss att bedöma kvaliteten på utbildningarna hos folkhögskolor och andra anordnare. Vi kontrollerar inte kurserna men tar hänsyn till dem i vår sammantagna bedömning, säger Ulf Modin.

Han saknar en sammanställning över de utbildningar som är relevanta för kompetensen på HVB-hem.

– Det borde finnas en sammanställning och jag hoppas att Socialstyrelsen kartlägger de utbildningar som finns när de tittar på en utbildning för personal vid HVB-hem.

IVO ska besöka hem för barn och unga en gång om året. För hem för vuxna med missbruksproblem finns ingen regel för hur ofta inspektioner ska ske. Där emellan ska beställarna av vården stå för uppföljningen, det vill säga kommunerna.

Det finns, enligt IVO, i vissa kommuner en särskild granskning av verksamheterna. Men den viktiga vardagliga uppföljningen görs av socialsekreterare som fattar beslut om och följer upp vården. Deras arbetssituation är på många håll mycket tuff, vilket har varit känt länge och blivit extra tydligt i och med stora inspektioner av Arbetsmiljö­verket det senaste året. Många av socialsekreterarna är medlemmar i fackförbunden Vision och Akademikerförbundet SSR.

Sonia Koppen, avdelningsordförande för Vision i Göteborg, säger att arbetsbelastningen ser olika ut men är generellt sett mycket hög. Det tvingar socialsekreterarna att prioritera bland arbetsuppgifterna.

– Då är det uppföljningarna som först stryker på foten. Man måste prioritera att hjälpa dem som inte har något stöd. Uppföljningarna riskerar då att hamna på efterkälken, säger Sonia Koppen.

Hon poängterar att när man talar om HVB-hem så pratar man om människor som är några av de mest utsatta i vårt samhälle. Vision i Göteborg upplever att kompetensen på HVB-hemmen ser väldigt olika ut, men tycker att det är svårt att uttala sig om de nya föreskrifterna.

– Ur ett fackligt perspektiv upplever vi att många arbetsledare på HVB-hem saknar kunskaper om arbetsmiljö, samverkan och arbetsrätt, säger Sonia Koppen.

Förbundet har vid egna undersökningar sett mycket ensamarbete och upplevt oro kring säkerheten. De anser att arbetssituationen är sämre vid boenden för vuxna med missbruksproblem, men att kompetensen på hem för barn och unga är på väg att stabiliseras efter alla snabba anställningar som gjordes hösten 2015. Många socialsekreterare har slutat, vilket har skapat hög personalomsättning.

– Det medför problem med kontinuiteten. Man tappar fart när en ny måste sätta sig in i ärendet. Risken är stor att det blir längre mellan uppföljningarna, säger Sonia Koppen.

Akademikerförbundet SSR kan inte säga något om hur det står till med kompetensen på boendena. De är positiva till de nya riktlinjerna för personalens kompetens, men tycker att det vore bra om råden var tvingande. Förbundet ser med oro på kommunledningars krav på social­sekreterares arbete med placeringar och uppföljning.

– Just när det gäller HVB-placeringar finns ett tryck från politiker och chefer att avsluta placeringen så snabbt som möjligt eftersom kostnaden är hög för kommunerna, säger SSR:s professionsstrateg för socialt arbete, Josefine Johansson.

Att ligga på för hårt kan vara kontraproduktivt, menar hon. Socialsekreteraren kan ha arbetat länge med att motivera personen för behandlingen.

– Socialsekreterare måste få tilliten från sin chef att göra sin professionella bedömning. Men det handlar inte bara om möjligheterna till uppföljning, utan lika mycket om att ha resurser att sätta in när det behövs, säger Josefine Johansson.

Förbundet förespråkar en särskild utbildning för HVB-personal. Det gör också Gunnel Hedman-Wallin på Social­styrelsen och Ulf Modin på IVO. Och det kanske är på gång. På regeringens uppdrag ska Socialstyrelsen svara på vilken kompetens som kan vara lämplig för att arbeta med vård och behandling av barn och unga på HVB-hem, utreda lämpliga kompetensmål och om dagens eftergymnasiala utbildningar möter upp dessa mål.

– En ny utbildning? Det låter jätte­bra. Det är precis vad vi behöver, säger Ulf Modin på IVO.

Ett arbete pågår också för att ta fram en standard för kvalitetssäkring av HVB-hem. Initiativet har tagits av branschföreningen Svenska Vård och drivs av SIS, Swedish Standards Institute, tillsammans med vårdföretag, kommuner, brukarorganisationer, fackförbund och andra intressenter.

– Syftet är att säkra en hög och jämn kvalitet på omsorgen. De som arbetar efter standarden kommer att kunna använda detta vid upphandlingar, säger SIS:s projektledare Kristofer Petreaus.

Planer finns på att ta fram en certifiering till standarden.