Hoppa till innehållet

Sporadisk rökning och frågans betydelse

matchbox-33442_1280

Medan andelen dagliga rökare mer än halverats sedan 1980-talets slut, så har andelen sporadiska rökare mer eller mindre varit konstant i nästan 30 årClara Henriksson, CAN, skriver om varför Folkhälsomyndighetens undersökning däremot visar på en plötslig nedgång i den sporadiska rökningen.

Andelen dagligrökare blir allt mindre. Statistiska centralbyrån började mäta omfattningen i befolkningen år 1980 genom sin Undersökning av levnadsförhållanden (ULF, numera ULF/SILC) och redan före 1990-talets inträde hade nivåerna börjat minska. Frågan i formuläret för undersökningen löd Röker du dagligen? och lyder så än idag (se inforuta). Vid 90-talets slut hade nivåerna av dagligrökning minskat ytterligare och bara under 2000-talet har de näst intill halverats.

Andelen som röker dagligen har minskat betydligt under de senaste 30 åren.

Trenden har däremot inte varit densamma när det gäller omfattningen av sporadiska rökare, det vill säga rökare som till exempel röker när de festar (feströkare) eller vid andra tillfällen, men inte varje dag.

Från och med år 1988 fick de respondenter i ULF-undersökningen som svarade nej på frågan om de rökte dagligen följdfrågan: Händer det att du röker någon gång då och då? Svaren på denna fråga har dock inte publicerats samlade förrän 2014 (i CAN-rapporten Drogutvecklingen i Sverige) men visar på en slående stabil utveckling. Under de 25 år då frågan har ställts i ULF har omkring 10 procent av befolkningen svarat ja på frågan om de röker då och då. År 2013 är sista året frågan ställs i ULF (sannolikt för att korta formuläret och minska bortfallet) och den sporadiska rökningen går inte längre att följa genom denna undersökning – men det finns andra.

Monitormätningarna tyder inte på att den sporadiska rökningen har gått ner. Nedgången i Folkhälsomyndighetens siffror kan tänkas bero på metodförändringar.

Även i Folkhälsomyndighetens undersökning Hälsa på lika villkor (HLV), som genomförs årligen sedan 2004, har frågor om både daglig- och sporadisk rökning ställts och frågorna i HLV har dessutom varit identiska med frågorna i ULF. Likaså har de nivåer av sporadisk rökning som uppmätts ungefär samtidigt varit snarlika i de olika undersökningarna, något som tyder på att de olika undersökningarna i detta avseende varit väl jämförbara med varandra. Genom HLV kan man alltså fortsätta följa den fråga om sporadisk rökning som började studeras i ULF år 1988 och även i HLV har utvecklingen av andelen sporadiska rökare varit tämligen oförändrad under alla år. Fram tills år 2016. Samma år som Sverige succesivt började genomföra ändringar i tobakslagen för att anpassa våra tobaksrestriktioner till EU:s tobaksdirektiv. Syftet med lagändringarna är givetvis att minska tobakskonsumtionen och samma år redovisas, i resultaten från HLV, en halvering av andelen sporadiska rökare jämfört med föregående sammanlagt nästan 30 åren.

Problemet är dock att frågan har ändrats i HLV och eftersom ingen kontrollundersökning där den tidigare frågan också används är gjord är det svårt att veta om det är ett förändrat beteende eller resultatet av en förändrad fråga, det vill säga en metodeffekt, som redovisas i resultaten från HLV.

Som väl är i det här läget så har den sporadiska rökningens omfattning i befolkningen också studerats genom de så kallade Monitormätningarna sedan år 2003, men i Monitormätningarna har frågans utformning varit en annan och andelen sporadiska rökare som har uppmätts har också hela tiden varit en annan (lägre nivå) än i ULF. Inte desto mindre är trenden som infångas i Monitormätningarna densamma – uppgifterna visar på en stabil utveckling av andelen sporadiska rökare under hela perioden sporadisk rökning studerats i undersökningen 2003–2016. Detta kan ses i rapporten Tobaksvanor i Sverige som släpps idag.

[BILD SAKNAS]
Respondenter tycks vara särskilt känsliga för hur frågan om sporadisk rökning är formulerad. Olika frågor ger olika svar.

Vad som, i det här avseendet, skiljer undersökningarna åt är alltså hur frågan är formulerad och resultaten visar att när frågan som ställs är en annan, uppmäts andra nivåer. Samma sak har också visat sig då tobaksfrågorna (vid tre tillfällen sedan 1971) ändrats i CAN:s skolundersökning och känsligheten för frågans utformning tycks dessutom vara särskilt stor då det handlar om sporadisk rökning. Respondenter som röker på en sporadisk basis tycks i förhållandevis hög grad anpassa sina svar efter hur själva frågan lyder, inte i alltid betrakta sig själva som rökare och vara lyhörda för om det finns svarsalternativ som medger rökning i tämligen liten utsträckning eller inte.

Då också tidigare erfarenheter har visat att olika andelar sporadiska rökare uppmätts om olika frågor ställts och då inga som helst tecken på en minskning av andelen sporadiska rökare går att ana i Monitormätningarna år 2016, är det alltså lite som pekar på att någon förändring av den sporadiska rökningens omfattning skett varken 2016 eller något av de tidigare nästan 30 åren. Snarare tycks denna utveckling ha varit näst intill orubblig, men vad som händer efter att lagändringarna i tobakslagen börjat få genomslag återstår att med spänning följa.

Kategorier:

Etiketter:

clara-henriksson-kontaktbild-420×420-1-300×300

Clara Henriksson är samordnare på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN).

Se alla artiklar av Clara Henriksson

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Missa aldrig en publicering. I vårt nyhetsbrev samlar vi alla våra senaste artiklar och poddavsnitt. Nyhetsbrevet skickas ut en gång varannan vecka – varken mer eller mindre.