RFHL bildar nytt riksförbund

– Det finns ett stort behov av ett förbund med expertkunskap runt läkemedelsberoende, säger Claes Gerleman, en av initiativtagarna till det nystartade RFHL.

– Vi ska bygga nåt nytt och friskt! En förening där alla behandlar varandra schysst och där vi varken utesluter enskilda medlemmar eller har hedersmedlemmar. Att hålla på med sådant är gammaldags, säger Claes Gerleman, ordförande för RFHL Jönköping, och en av dem som jobbat för ett nytt riksförbund.

Den 30 november samlades representanter för lokalföreningarna i Jönköping och Göteborg tillsammans med personer från Katrineholm, Varberg och Stockholm till ett digitalt möte.

Efter mindre än tre timmar var man överens om stadgar och hade valt en styrelse som ska förbereda verksamhetsplan och budget till årsmötet som hålls den 14 maj 2022.

Marie Ribjer, från Stockholm är nyvald ordförande och mycket glad.

– Det känns bra att vi äntligen startat ett nytt riksförbund, att vi är bra folk med den kunskap och erfarenhet som krävs och att vi nu jobbar för samma mål, säger hon direkt efter mötet.

Marie Ribjer var vice förbundsordförande för gamla RFHL och den som agerade visselblåsare när hon uppdagade de ekonomiska oegentligheter som pågick.

– De gick hårt åt henne då, så det här var också ett sätt att visa att vi har förtroende för henne, säger Claes Gerleman.

Det nya förbundet ska heta RFHL, men bokstäverna ska utläsas Riksförbundet hela livet.

– Vi vill arbeta med hela människan. Det finns en samsjuklighet mellan psykisk ohälsa och läkemedelsberoende. Det måste bli så att man tar hand om vård, men också om eventuella problem med bostad, om utbildning och annat som kan påverka en persons livssituation, säger Marie Ribjer.

Claes Gerleman hoppas att den nya organisationen ska kunna visa att man är experter på beroende kopplat till läkemedel.

– I vår lokalförening har vi stor kompetens. Många i vår styrelse arbetar professionellt inom vård och med beroende, vi har personer med egen erfarenhet och många som har stor föreningsvana.

Han hoppas också att många vill gå med och bli en del av det nya förbundet och hjälpa till att forma den nya verksamheten.

– Under ett antal år har engagemanget minskat. Konflikterna i riksförbundet har bidragit till det, lokalföreningar har fört en tynande tillvaro när de inte fått stöd, nu hoppas vi kunna hjälpa dem.

RFHL föddes som en rättighetsorganisation på 1960-talet tillsammans med de andra så kallade R-förbunden ALRO, KRUM och RSMH. Då gick socialarbetare arm i arm med sina klienter för att driva fram sociala reformer.

– På senare år har man pratat om brukarföreningar och det är inte samma sak. Jag tänker mig att man kan vara både och, säger Claes Gerleman.

Socionomer är inte lika högljudda och tydliga som förr i tiden, trots att många fler utbildas idag. Claes Gerleman tillhör själv yrkeskåren och har också en grundläggande utbildning i psykoterapi. Han arbetar som föreståndare på hvb-hem för unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

– Vi socionomer är väldigt tysta med tanke på all den kunskap vi sitter på. Jag vill uppmana många fler att engagera sig i i vår nya organisation.

Lokalföreningen i Jönköping har det senaste året tagit emot ett 25-tal personer i enskilda terapisamtal som fokuserar på hela livssituationen: ekonomisk trygghet, bostad, bra vård och någonting vettigt att göra. En person som får tillgång till detta har också mindre behov av droger, resonerar Claes Gerleman.

– Vi fyller en viktig funktion i att nå de som har blivit kantstötta i sina relationer med myndigheter. Vi kan hjälpa dem att återfå förtroendet genom att följa med på möten och tolka och stötta dem i att etablera relationer som de kan lita på i vården.

Han och de andra i föreningen ser stora brister i bemötandet både hos socialtjänst och vård. Psykiatrin har ofta dålig förståelse.

– Vi vill föra debatt om vikten av att vårdpersonal och myndighetspersoner har ett gott bemötande. Föra fram de erfarenheter som vi har, vilka trender och behov vi ser, erbjuda utbildningar för socialtjänsten och psykiatrin.

Missbruksutredningen från 2011 uppskattade att ungefär 65 000 personer är läkemedelsberoende, huvudsakligen av smärtlindrande eller ångestdämpande mediciner.

– Många har fått medicinen från sjukvården från början och sedan tagit för mycket, eller fastnat och inte förstått att det var farligt. Problemen hänger ofta ihop med annan ohälsa som ångest och smärta som man inte fått hjälp med. Den som har en beroendeproblematik blir lätt utestängd från adekvat vård på grund av sitt missbruk, vilket i sin tur kan leda till nya allvarliga problem, säger Claes Gerleman.

RFHL Jönköping skulle gärna anställa någon i sin centralt belägna fina lokal. Om föreningen alls kan ha verksamhet framöver beror på vad Region Jönköping beslutar i december om bidraget.

– Vi har behov av att ha en riksorganisation att tillhöra, det är ett av grundkraven för att kunna få bidrag.

Ett krav som man nu hoppas snart ska vara uppfyllt. Det nystartade riksförbundet kommer inte att söka bidrag första året från Socialstyrelsen eller Folkhälsomyndigheten.

– Vi vill inte bli misstänkta för att vilja kapa åt oss pengar, vi visar hellre först att vi driver verksamhet och är seriösa.