Narkotika förekommer i en allt större andel av det dödliga våldet i Sverige, säger kriminologen Sven Granath. Det handlar om uppgörelser på narkotikamarknaden, men också om att allt fler förövare och offer är påverkade.
En allt större andel av det dödliga våldet har kopplingar till narkotika, säger kriminologen Sven Granath. Han har analyserat drygt 1 000 fall av dödligt våld i Sverige mellan åren 2008 och 2019 för att se kopplingen till narkotika, framför allt cannabis. I 25 procent av fallen förekom inslag av cannabis.
– Vi ser en tydlig ökning. Dels är det en större andel som är påverkade, men vi ser också att många av brotten är kopplade till hanteringen av cannabis, säger Sven Granath.
Det kan handla om konflikter på marknaden, uppgörelser inom den organiserade brottsligheten. Han tar upp dubbelmordet på Café Mynta i Rinkeby 2016 och fejden i Järvaområdet som beskrivs i Diamant Salihus bok Tills alla dör (Mondial, 2021).
Resultaten överraskar inte. Bruket av cannabis har ökat medan priset har varit stabilt. Distributionsmönstren har dessutom effektiviserats. Det finns alltså ett ökat utbud, säger Sven Granath, och då riskerar det att uppstå fler konflikter.
– Det tar sig ofta uttryck i en viss typ av våld. I storstäderna, mellan unga män med skjutvapen.
Själva ökningen får Sverige att sticka ut. Även andra länder såsom Holland har en stor andel dödligt våld relaterat till narkotika, men har inte haft samma uppåtgående trend under 2010-talet.
Andelen förövare och offer som är påverkade av cannabis har ökat mellan 2008 och 2019. Även om morden inte är kopplade till uppgörelser om narkotikamarknader så är det ofta mord som sker inom kriminella miljöer.
– Konsumtionen av cannabis i gruppen som har en våldsproblematik tycks ha ökat. Det här speglar framför allt en förändring i rekreationsbruket hos gruppen med en problematisk livsstil, där man har gått över från alkohol till cannabis och viss annan narkotika, säger Sven Granath.
Inslagen av alkohol har alltså minskat, medan cannabis och även tramadol har ökat. Men Sven Granath tycker att man inte ska överdriva det kausala sambandet mellan att vara påverkad av narkotika och utföra dödligt våld. Det undersökningen visar är att konsumtionen av narkotika ökar i en grupp som inte fångas upp i andra enkätundersökningar.
Så vad ska man ta med sig från resultaten i rapporten?
– Man ska på lokal nivå vara observant på konsumtionsökningar eftersom det följer ett systematiskt våld på det. Det följer även en illegal ekonomi. Så om drogerna inte gör personerna i sig mer våldsamma så blir de i alla fall mer förankrade i en asocial livsstil där de riskerar att dras in i våldsuppgörelser. Det leder till otrygghet för alla.Det har både samhälle och individ att vinna på.
Kort om undersökningen
Mellan åren 2008 och 2019 har 672 fall av dödligt våld i Sverige identifierats som drogrelaterade.
Med dödligt våld menas brott som rubricerats som mord, dråp, barnadråp eller misshandel med vållande till annans död.
Inslag av cannabis hittades vid drygt 25 procent av alla fall av dödligt våld. Amfetamin är den näst vanligaste drogen, men under åren 2016 till 2019 har kokain blivit vanligare än amfetamin.
Det vanligaste var en så kallad farmakologisk koppling, det vill säga att förövaren eller offret var påverkade av cannabis vid brottet. Det gällde 11 procent av förövarna och 8 procent av offren.
11 procent av fallen hade en systemisk koppling till cannabis, det vill säga att en konflikt kring cannabishantering var ett motiv till våldet.
Både de farmakologiskt och systemiskt cannabisrelaterade fallen av dödligt våld har ökat de senaste femton åren.
Julius von Wright är f.d. chefredaktör för Alkohol & Narkotika (2017-2022). Till hans specialområden hör narkotikapolitik och vårdfrågor, ofta med ett nordiskt perspektiv.
Se alla artiklar av Julius von Wright
Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Missa aldrig en publicering. I vårt nyhetsbrev samlar vi alla våra senaste artiklar och poddavsnitt. Nyhetsbrevet skickas ut en gång varannan vecka – varken mer eller mindre.