Stockholms universitet har inlett en studie med frågor om hur coronapandemin påverkar personer med beroendeproblem och flera europeiska enkäter har publicerats under de senaste veckorna. Tidigare kriser visar att ångest och ekonomi är två mekanismer som påverkar drickande, säger professor Jürgen Rehm, som står bakom en av enkäterna.
Stockholms universitet har inlett en intervjustudie för att studera självbiografiska berättelser om beroende. De intervjuade får dela med sig av sina livsberättelser och kommer också att få frågor om hur coronapandemin påverkar dem, berättar Malin Gunnarsson, doktorand vid Institutionen för folkhälsovetenskap.
– De intervjuade får berätta om sina liv. Det är ostrukturerade intervjuer där deltagarna får berätta om hur de kom i kontakt med substansen, hur deras liv har varit, hur det ser ut idag men också hur det känns med covid-19, säger Malin Gunnarsson.
Studien var planerad redan före pandemin, men har anpassats.
– Det kändes konstigt att inte adressera var de är nu idag, så vi valde att lägga till det i studien.
Malin Gunnarsson har redan börjat göra intervjuer. Över skype eller telefon förstås.
– Det funkar bra. Att intervjua över telefon blir vanligare och vanligare och det ger möjlighet att intervjua person som bor längre bort. Intervjuerna vi gjort så här långt är i snitt en timme långa.
För den som vill delta i internationella enkäter om droger under coronapandemin är alternativen många. Under de senaste veckorna har ett flertal europeiska enkäter dykt upp, men ännu ingen på svenska. EMCDDA:s minienkät om drogbruk, behandling och marknad finns på 18 språk. Global Drug Survey, som marknadsför sig som världens största enkät om droger, lanserade en enkätstudie i början av veckan och har redan fått in över 11 000 svar.
Tidigare forskning om kriser visar att åtminstone två mekanismer påverkar drickande: ångest och ekonomi, säger professor Jürgen Rehm.
Det är mycket som samvarierar och som kan påverka alkoholkonsumtionen. Arbetslösheten stiger i många länder, vilket gör att personer inte har råd med alkohol som förr. I många länder har restaurangförsäljningen minskat eller till och med avstannat helt och hållet, konstaterar Jürgen Rehm. Det talar för en minskad tillgänglighet på alkohol.
Jürgen Rehm tror att alkoholkonsumtionen kommer att förändras olika beroende på inkomst och nivå av ångest som pandemin orsakar.
– Om vi förutsätter samma nivå av ångest så kommer personer med högre inkomster att öka sin konsumtion och personer med lägre inkomster minska sin konsumtion. Men personer med lägre inkomst och högre nivåer av ångest har en högre risk för att rapportera en förhöjd konsumtion, säger Jürgen Rehm,
Han tycker att det ska bli intressant att följa svaren från Sverige för att se hur nivå av ångest och alkoholkonsumtion jämför med länder som infört strängare restriktioner.
Även vetenskapliga tidskrifter, som Journal of Addiction Medicine, har nyligen gått ut med uppmaningar till forskare att skicka in manuskript som tangerar coronapandemin.
Och forskningsrådet FORTE har bett forskningsprojekt som gått vidare till steg två i sin ansökningsrunda att om möjligt inkludera ett coronaperspektiv i sin ansökan.
Nightlife Empowerment and Well-being Network, ett nätverk som arbetar för skademinimerande insatser i nattlivet, har också publicerat del 1 av en tredelad enkät. Enkäten är inte för forskningsändamål utan för att användas i praktiken, för att ge information till personer som använder droger.
Club Health Sweden ska få tillgång till de svar som kommer från Sverige. Resultaten kan komma att påverka hur de informerar om droger medan pandemin pågår, uppger Nicklas Kartengren.
Julius von Wright är f.d. chefredaktör för Alkohol & Narkotika (2017-2022). Till hans specialområden hör narkotikapolitik och vårdfrågor, ofta med ett nordiskt perspektiv.
Se alla artiklar av Julius von Wright
Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Missa aldrig en publicering. I vårt nyhetsbrev samlar vi alla våra senaste artiklar och poddavsnitt. Nyhetsbrevet skickas ut en gång varannan vecka – varken mer eller mindre.