Nationellt kvalitetsregister efterlyses när behandling breder ut sig

Vi räcker inte till«. Ropen kom från Spelberoendes Förening i Göteborg när allt fler sökte hjälp för spelande på datorn. De kontaktade regionens stödenhet för psykiatrin, där chefen, Lise-Lotte Risö Bergerlind, som även nåtts av signaler från annat håll stärktes i tanken att något behövde göras.

– Vi hade en hel del kontakt med föreningen där de var frustrerade. Signalerna kom från flera håll.

Signaler kom från Världshälsoorganisationen, WHO, som var på gång med en diagnos för osunt datorspelande (diagnosen är idag accepterad i diagnosmanualen ICD-11, som ska översättas till svenska under 20-talet). Men därifrån till en diagnos i Sverige skulle det sannolikt dröja några år, vilket det även gjorde: Ännu idag är det ingen diagnos i Sverige*.

– Folkhälsomyndigheten hade också förklarat datorspelsberoende som en folkhälsofara för barn och ungdomar mellan 12 och 18 år, säger Lise-Lotte Risö Bergerlind.

Hon säger att beroendevården är Västra Götalandsregionens svagaste gren inom psykiatrin.

– Vi är definitivt svagare än Stockholm när vi ser till vården utanför Göteborg, där det finns en väl utbyggd kompetens med läkare och personal.

Jämfört med andra regioner styrs förhållandevis lite av Västra Götalands psykiatri från regional nivå. De fem sjukhus­områdena sköter sina verksamheter själva.

– Därför ville vi göra detta kring spelberoende för hela regionen, likt program som finns för exempelvis utmattnings­syndrom, som heller inte har någon diagnos, säger Lise-Lotte Risö Bergerlind.

Hösten 2017 lade tjänstemännen på enheten för Kunskapsstöd fram ett förslag om en mottagning för både spel om pengar och datorspelsberonde.

I underlagen nämndes den kraftigt växande medlems­tillströmningen hos Spelberoendes Förening, WHO:s diagnos och att 1,3 procent av alla barn och ungdomar mellan 12 och 18 år har drabbats av osunt datorspelande. Detta summerades med: »Att ligga i framkant inom detta område får därför anses vara angeläget, inte minst då dataspelande är vanligast hos unga och unga vuxna där tidiga insatser kan antas vara av stort värde.«

Politikerna i Psykiatriberedningen godkände förslaget och skickade det vidare till Hälso- & Sjukvårdsstyrelsen. Monica Selin, då ordförande i beredningen, säger att det var uppenbart att det inte fanns några mottagningar för dataspel.

– Vi såg ett växande problem och att de här personerna gick lite under radarn, att de inte hörde hemma någonstans. Därför ville vi ha med datorspel, säger Monica Selin.

Lise-Lotte Risö Bergerlind är inne på samma linje.

– Finns inte en tydlig diagnos riskerar människor att bli utan hjälp. Men det gör inte att deras lidande eller funktion­snedsättning försvinner. Man får inte haka upp sig för mycket på diagnoser. Då hamnar man lite snett.

Samtliga vuxen-, barn- & ungdomspsykiatriska kliniker i regionen hade fått frågan om man ville stå värd för en ny mottagning. Alla utom beroendekliniken på Sahlgrenska i Göteborg tackade nej.

I december 2017 klubbade så Hälso- & sjukvårds­styrelsen tio miljoner kronor per år i tre år till Sahlgrenska Universitets­sjukhuset för att starta en regional enhet för specialiserad vård till barn och ungdomar och vuxna med spelberoende, det som sedan kom att bli »Mottagningen för Spelberoende och Skärmhälsa«.

Mottagningen har varit i gång ett par år och har haft mycket goda erfarenheter av digitala gruppbehandlingar. En av de positiva effekterna har varit att ungdomarna har vid datorn varit på sin hemmaplan och med sitt datorkunnande bidragit till att utveckla gruppträffarna.

– Det är fantastiskt, säger Lise-Lotte Risö Bergerlind. Där ser man vilken kraft det finns i patienterna. Tyvärr blir det ibland så att man ser hela människan som ett problem, istället för att ta problemet för vad det är och försöka lösa dem, och lyfta de positiva krafter som finns i människan.

Lise-Lotte Risö Bergerlind skulle vilja se regler för hur datorspel får vara uppbyggda.

– Man vet att vissa typer av spel triggar beroende mer än andra. Man kanske kan sätta åldersgränser, och via skolan utbilda föräldrar så att man tar detta på samma allvar som alkohol och narkotika.

– Det är viktigt att vi vet hur utbredda problemen är. Men vi vet inte det. Det är inte en regions sak att ta reda på det. Jag hoppas att Folkhälso­myndigheten arbetar med frågan.

Den vetenskapliga forskningen om datorspelsberoende behöver ökas, den är än så länge instabil, menar Lise-Lotte Risö Bergerlind.

– Det är den man nu försöker bygga upp på mottagningen i Göteborg parallellt med behandlingarna som ges.

Hon efterlyser ett nationellt kvalitetsregister för erfarenheter av behandlingar av problem med spel om pengar och datorspelande. Ett register drivs av region Skåne, men dit är än så länge endast hälso- och sjukvården i region Skåne uppkopplad. Detta enligt Anders C Håkansson, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Beroendecentrum i Malmö.

– Vi för in erfarenheter från hasardspel, men när vi börjar ta emot patienter med gamingproblem i ordinarie vård så registrerar vi även detta i samma register.

– Det är möjligt för andra regioner att koppla upp sig. Det skulle onekligen bredda kunskapen om dessa tillstånd om fler regioner för in sina vårdtillfällen, säger Anders C Håkansson.

Lise-Lotte Risö Bergerlind anser att ett register behöver bli nationellt.

– Ska ett kvalitetsregister bli meningsfullt på bredden behöver det bli nationellt med alla regioner, och kanske även också med socialtjänsten som enligt Socialtjänstlagen har ett ansvar för frågan.

Anders C Håkansson berättar att man i Skåne inlett en studie om datorspelsberoende vid BUP Region Skåne, och att man parallellt med forskningen ger behandling till de som ingår i studien. Inom vuxenpsykiatrin i Malmö har en ny mottagning för behandling för datorspelande öppnat vid årsskiftet.

– Vi satsar utan att det kommit nationella riktlinjer. Vi kan inte vänta. Även om det inte finns några färska mätningar hur omfattande problemen är vet vi att behovet av insatser är stort, säger Anders C Håkansson och fortsätter:

– Vi behöver veta hur utbrett det är, hur det ser ut i olika åldrar, hur det är mellan könen och andra variabler för att kunna sätt in rätt behandling.

Han säger att Folkhälsomyndigheten återkommande gör mätningar för spel om pengar, och att något liknande behöver hända för datorspelsberoende.

Iresten av landet ser läget varierande ut. I Stockholm pågår forskning om datorspelsberoende vid Karolinska Institutet, och vid Beroendecentrum berättar FOU-samordnaren Philip Lindner att enstaka patienter har fått behandling specifikt för datorspelsberoende.

I ett e-postmeddelande skriver han: »I vilken grad det rör sig om renodlat överdrivet datorspelande utan omfattande andra besvär har vi dessvärre inga siffror på. Detta beror framför allt på att vårdinformatiken ännu inte har inkorporerat gaming disorder«. Hans bild är att behandling oftare sker inom övrig psykiatri och inom socialtjänsten, men även de saknar siffror på omfattningen.

På Maria Ungdom i Stockholm pågår ett projekt där man utvecklar metoder för patienternas skattning av sina problem och med att ta fram behandlingsmanualer.

I Västmanland har medicine doktor Sofia Vadlin forskat om datorspel sedan 2012. Hon har tagit fram skattningsskalor och intervjuer för diagnoser för datorspelsberoende. Enligt henne har dessa använts kliniskt på BUP i Västmanland sedan 2014. Någon specifik behandling för datorspelberoende finns än så länge inte i Västmanland, berättar Sofia Vadlin. 

LÄS MER 
»Diagnos för datorspels­beroende delar forskare och praktiker« 

*WHO definierar gaming disorder som försämrad kontroll över spelande i kombination med att spelandet prioriteras högre än andra aktiviteter och intressen. En diagnos kräver att beteendet ska pågå i minst ett år.