Med fokus på kvinnor som langar

Kvinnor som säljer narkotika använder sig av väldigt olika strategier för att ta sig fram i den mansdominerade narkotikahandeln. En del försöker vara ”en av killarna”, berättar forskaren Heidi Grundetjern. De kopierar männens försäljningsstrategier och använder sig av våld för att vinna respekt. De är noga med att inte ha sexuella relationer med personer inom narkotikamiljön för att inte ses som sexobjekt, en roll som kvinnor ofta tillskrivs i narkotikamiljöer.

Det framkommer i Heidi Grundetjerns avhandling Dealing with Gender. Unpacking the Variations of Women’s Experiences in the Illegal Drug Economy, i vilken hon har intervjuat 32 kvinnor som har langat narkotika i Norge.

Andra kvinnor anammade vad Heidi Grundetjern kallar en “kvinnlig businessmodell“. De började sälja narkotika ganska sent i livet och använde sig av erfarenheter från jobb de hade haft tidigare. De framhävde vikten av att visa omsorg om sina kunder och utvecklade det till en egen nisch.

– De var starkt emot våld och ville hellre lösa konflikter genom dialog. Man kan spekulera i om den kvnnliga före­tagarstrategin har gjorts möjlig av de ideal om jämställdhet som finns i Skandinavien, säger Heidi Grundetjern, som nu arbetar vid University of Missouri för att studera kvinnors erfarenheter av narkotikamarknaden i amerikanska midwest.

– Genusfrågor var något som alla kvinnor förhöll sig till. Deras positioner i narkotikamarknaden är komplex på grund av alla manliga spelregler. De kvinnor som är involverade i kriminalitet och drogmiljöer känner sig ofta stigmatiserade. I tillägg bryter de här kvinnorna också mot det som förväntas av dem, säger Heidi Grundetjern.

De som lyckades bäst med att sälja narkotika var de som anammade både manliga och kvinnliga strategier. De arbetade ofta tillsammans med andra män, som likställda, men använde sig av våld för att vinna deras tillit. Samtidigt utnyttjade de det faktum att de var kvinnor för att bland annat undgå polisens uppmärksamhet.

Forskningen är entydig när det kommer till kvinnor i narkotikamiljöer. De placeras lågt ner i den sociala hierarkin, ofta som beroende av manliga langare, berättar Heidi Grundetjern.

– I tunga kriminella sammanhang har män ofta de viktiga rollerna, som langare, medan kvinnorna är sexualiserade och exkluderas från marknaden på grund av könsstereotypier. I min forskning vill jag nyansera bilden av hur kvinnor bemöter den här institutionella sexismen.

Kvinnorna som på många sätt bryter mot normen förstärker även denna samma norm. De kvinnor som identi­fierade sig som ”en av killarna” tog starkt avstånd från andra kvinnor i narkotikamiljön. En överlevnadsstrategi och ett tecken på den könshierarki som finns inom narkotikaekonomin, säger Heidi Grundetjern.

– Genom att ta avstånd från andra kvinnor menar de att män har mer fördelaktiga kvaliteter. De förstärkte könsstereotyper genom att säga att kvinnor manipulerar, är mentalt instabila och går inte att lita på. Genom att ge andra kvinnor dessa egenskaper, och samtidigt själv ta avstånd från dem identifierar de sig själva som en av killarna.

Försäljningen av narkotika går ofta hand i hand med att finansiera sitt eget narkotikabruk. Heidi Grundetjern vill genom sin forskning visa att andra faktorer än ett beroende kan ligga bakom att personer inte lämnar narkotikamiljöer. Hon säger att den egenmakt som dessa kvinnor känner kan fungera som en stark motivation att fortsätta.

– Att ha sexuell autonomi och vara oberoende av män, att ha kontroll över sitt eget bruk och också tjäna bra pengar på det gav kvinnorna en känsla av kontroll. Det gäller troligen kvinnor mer än män på grund av de hinder som de har överkommit för att vara framgångsrika narkotikasäljare. Detta är viktigt för att förstå varför en del har svårt att lämna kriminella miljöer.

Läs mer:
H. Grundetjern (2017): Dealing with Gender. Unpacking the Variations of Women’s Experiences in the Illegal Drug Economy. Doktorsavhandling, Universitetet i Oslo