Kommer de unga fortsätta att avstå alkohol?

Det låter uttjatat men dagens ungdom är historisk ur ett alkoholperspektiv, säger CAN:s forskare Jonas Raninen. Det har aldrig funnit så många unga som inte dricker. Men håller dryckesvanorna i sig? Det ska en unik longitudinell studie ta reda på. Jonas Raninens forskningsprojekt Futura01 har redan samlat in basmätningar från ca 6000 ung­domar födda 2001. Denna grupp unga, b­osatta i hela landet, ska följas upp ungefär vartannat år.

Man söker ännu svar på frågan varför unga dricker mindre, men Raninen vill ta reda på om den låga konsumtionen håller i sig även i vuxen ålder – kommer dryckesvanorna att bli definierande för en hel generation?

– Det finns mycket forskning som visar att dryckesvanorna under den formativa åldern spelar roll senare i livet. När man börjar dricka kan påverka hurudana problem man får senare i livet. Den rimliga slutsatsen är att den här generationen kommer att dricka mindre även i framtiden, säger Raninen.

Som exempel nämner Raninen generationen som växte upp med mellanöl i matbutikerna. Deras ökade alkohol­konsumtion under den tiden påverkade dryckesvanorna även senare i livet. Men det finns en studie från Finland som har pekat i en annan riktning. Den har visat att unga finländare som druckit mindre i ung ålder dricker lika mycket som tidigare generationer när de väl har nått myndig ålder. Därför ser Raninen fram emot att följa med både dem som nu väljer att avstå alkohol och dem som dricker för att kunna jämföra dem.

Enkäten för basmätningen, som redan har skickats ut, innehåller bland annat frågor om föräldrar, kamrater, skolprestationer, psykosomatiska problem, dryckesmotiv, motiv för att inte dricka och frågor om tilltro till myndigheter och andra.

– Eftersom vi inte vet grunden till utvecklingen har vi försökt att fråga brett. Studien ger unika möjli­gheter för att koppla till andra register. De flesta longitudinella studier är utarbetade för andra syften än vad de senare har använts till, men detta material är insamlat för att studera det här – dryckesvanorna är i fokus, säger Jonas Raninen.

Svarsenkäterna som redan ligger i Jonas Raninens rum beskriver han som byggsatsen man fick i julklapp som barn. Det kliar i fingrarna. Svaret på frågan om ungas minskade dryckes­vanor håller i sig får vänta några år, men redan på hösten hoppas Jonas Raninen kunna beskriva den grupp han ska följa.

– Förhoppningsvis kan vi redan då presentera de första resultaten. Till en början blir det de breda pensel­dragen. De två stora trenderna bland unga i dag är minskat drickande och ökad psykisk ohälsa – kan vi se ett samband mellan de två? Det är kanske en av frågorna vi kan få svar på, säger Jonas Raninen.