Boxvinerna ökar konsumtionen, men är ingen »kvinnofälla”

»Rent allmänt tror jag att kunderna föredrar en festlig glasflaska framför en pappkartong« svarade Systembolagets vd Gabriel Romanus i en intervju för Dagens Nyheter om de så kallade kartongvinerna. Året var 1985 och Systembolaget sade nej till att sälja boxviner med hänvisning till ökade hälsorisker.

Trettio år senare säljs merparten av Systembolagets vin i boxförpackningar. År 2016 uppgick andelen till 57 procent. En ny rapport från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning visar att försäljningen av boxviner har ökat vinkonsumtionen med 40 procent under åren 1996 och 2014. Utan boxen kunde den totala alkoholkonsumtionen räknat i ren alkohol vara 0,7 liter lägre per år.

– Vinkonsumtionen är idag högre som ett resultat av att boxviner började säljas. Jämför man med andra policyförändringar under de här åren så har boxarna haft en stor effekt, säger Mats Ramstedt, som har skrivit rapporten tillsammans med Björn Trolldal. Rapporten är finansierad av Systembolaget.

Fördelat över året betyder ökningen tre glas vin fler per person och månad, konstaterar Mats Ramstedt. Enligt totalkonsumtionsmodellen betyder det fler alkoholrelaterade skador, men det är svårt att säga till vilken utsträckning.

– De som dricker boxviner dricker sig inte berusade mer än andra, så boxvinerna har antagligen inte ökat de akuta skadorna, utan främst beroenderelaterade skador, säger Mats Ramstedt.

Boxvinerna har länge porträtterats i medier som farligt för kvinnor. 2004 kallade Gudrun Schyman lådvinet en kvinnofälla i Aftonbladet och några år senare publicerade tidningen Vi Föräldrar artikeln ”Är du en bag-in-box-mamma?”. Boxvinets popularitet är en orsak till konsumtionsökningen på 90-talet, men Mats Ramstedt vill ifrågasätta uppfattningen om att lådvinerna har påverkat kvinnorna mer än männen.

– Det är inte bara bland kvinnor som konsumtionen gått upp, utan det har påverkat män och kvinnor lika mycket. Vår bedömning är att det är fel att peka ut boxviner som en kvinnofälla.

Den stora orsaken varför lådvinerna har ökat konsumtionen är att literpriset på lådorna är billigare. För en del märken kan en låda betyda fyra flaskor för priset av tre. Det lägre priset har inte betytt en minskad införsel av vin, som många kunde tro.

– Införseln steg faktiskt som mest samtidigt som försäljningen av boxvinerna steg. Men införseln av vin är överlag ganska liten så det är svårt att dra några större slutsatser, säger Mats Ramstedt.

Lennart Agén, presschef på Systembolaget, vill inte kalla prisskillnaden en mängdrabatt. Han förklarar prisskillnaden med att kostnaderna för transporter och hantering av lådviner blir billigare än för flaskor.

– Vi får offertförfrågningar och det är billigare för distributörer att hälla fyra flaskor i en låda när det gäller distribution, transport och lagerhantering. Det slår igenom i priset, säger Lennart Agén.
Lennart Agén kommenterar inte den ökade alkoholkonsumtionen utan konstaterar att förpackningar inte går att förbjuda och att boxvinerna är något som kunderna uppskattar.

Systembolaget försökte säga nej till boxen på 90-talet och har rättat sig i ledet, säger Lennart Agén. 2011 föreslog Systembolagets vd Magdalena Gerger att regeringen skulle utreda en tilläggsskatt på lådviner, för att jämna ut priset. Enligt Lennart Agén är den frågan inte längre aktuell inom Systembolaget.

– Det är ett politiskt beslut. Den frågan äger inte vi.

Våren 2017 fick Systembolaget en ny prissättningsmodell. Lennart Agén säger att Systembolaget inte kan ta alkoholpolitisk hänsyn i prismodellen, och därför har ett högre prispåslag på boxar inte varit aktuellt.

– Systembolaget prisförhandlar inte och kan inte differentiera marginaler annat än utifrån våra faktiska kostnader.

Men att ta in starkare alkoholdrycker, exempelvis spritdrycker, i boxar är inte aktuellt.

– Nej. I Systembolagets inköpsavtal med våra leverantörer är det tydligt fastlaget att Systembolaget inte kommer att köpa in alkoholdrycker med högre alkoholhalt i större förpackningar, säger Lennart Agén.

Utformningen av alkoholskatten styrs av EU-direktiv, säger Johan Westlund, rättssakkunnig vid Finansdepartementet. Det ger medlemsländerna spikade ramar att röra sig inom. Länderna kan själva välja skattesatser inom ramarna, men inte ändra vad som beskattas.

– En svensk skatt på bag-in-box-viner skulle ganska snabbt stöta på problem. Kategorierna för hur alkohol får beskattas styrs av EU-direktivet, och förpackningar är inte en av dessa kategorier, säger Johan Westlund.

Inom varje kategori ska liknande alkoholdrycker beskattas lika, enligt EU-reglerna. Vin på flaska kan alltså inte få annan skatt än vin på låda. Det finns vissa undantag i regeln, till exempel kan mousserande vin få en annan skattesats än annat vin, men undantagen tillåter inte en annan skatt på grund av hur vinet förpackas.

Gabriel Romanus skrattar när han hör sitt skeptiska citat från 1985.

– Har jag sagt det? Det bevisar att det är farligt att försöka förutsäga framtiden.

Han var vd för Systembolaget under åren Systembolaget sade nej till boxförpackningarna. På 90-talet utmanades förbudet av importören Spendrups, som tog frågan till EU-domstolen. Spendrups vann och i november 1996 dök en merlot på låda upp i beställningssortimentet. Då var Gabriel Romanus orolig för att boxen skulle trivialisera vindrickandet och göra det till en vardagsdryck. Idag är han framförallt kritisk till att boxen ”döljer” hur mycket vin som går åt. Som riksdagsledamot under tidigt 2000-tal jobbade han för att boxarna skulle förses med fönster.

– Man borde införa ett sätt för kunderna att se hur fort man dricker upp vinet i boxen. Systembolaget är en stor kund, särskilt när det kommer till boxviner, och borde lyckas få igenom det, säger Gabriel Romanus och fortsätter:

– Jag är rädd för att man får bekymmer med EU-domstolen om man allt för tydligt styr med prispåslag. Och det har varit Systembolagets linje att inte styra produktval med pris, säger Gabriel Romanus. Det är skatternas uppgift.

Läs mer: Mats Ramstedt & Björn Trolldal (2017): Vilken roll har bag-in-box spelat för den ökade vinkonsumtionen i Sverige? CAN-rapport 169.