Hoppa till innehållet

Åter till Methland

sdlZk8hQIyvpCc-nh_red2

Parallellt med USA:s stora opioidepidemi har den starkt centralstimulerande syntetiska drogen metamfetamin blivit allt vanligare i landet. En ny typ av potent och billigt metamfetamin som produceras storskaligt i mexikanska fabriker uppges leda till omfattande psykiska problem.

Det var den 27 januari förra året som Kenneth Morgan bestämde sig för att han hade tänt sin sista pipa metamfetamin. Den dagen sköts han i bröstet utanför sitt tält på gatan i centrala Portland i nordvästra USA.

– Jag var död i 37 sekunder, berättar han ett år senare.

– I nio dagar låg jag på intensiven med rör kopplade till bröstet, helt ensam på grund av covidrestriktionerna. Jag sa till mig själv att det var dags för en förändring.

Kenneth Morgan provade metamfetamin – en starkare och mer beroendeframkallande variant av amfetamin – för första gången som tioåring i början av 1980-talet efter att ha hittat en påse hemma, kvarglömd av en vän till hans mamma. Det blev början på ett 39 år långt liv med drogen, som säljs antingen i form av kristaller som brukaren värmer upp för att inhalera röken eller som ett vitt pulver som löses upp och injiceras. Den kortsiktiga effekten som lockar användare är en känsla av eufori, självförtroende, vakenhet och styrka. Men för Kenneth Morgan, som har ADHD, hjälpte metamfetamin honom att känna sig »normal«.

– Det lugnade ner mig lite, gav mig fokus. Men över tid tappade jag kontrollen eftersom metamfetaminet förändrades kraftigt. Det är helt andra kemikalier i det nu jämfört med när jag började, berättar Kenneth Morgan.

I nio dagar låg jag på intensiven med rör kopplade till bröstet, helt ensam på grund av covidrestriktionerna. Jag sa till mig själv att det var dags för en förändring.

Omkring 2015 började många av hans vänner som använde metamfetamin plötsligt bli »galna«.

– De lever på gatan, pratar med sig själva, har slutat tvätta sig och känner inte ens igen mig. Folk attackerar varandra. En kompis anföll sin hyresvärd efter att ha fått ett vräkningskrav. För den som redan har mentala problem blir det hundra gånger värre med metamfetamin.

Även Kenneth Morgan blev hemlös och märkte hur han började förändras.

Kenneth Morgan använde metamfetamin i 39 år. När han sköts för ett år sedan bestämde han sig att det var dags för en förändring. Foto: privat.

– Jag blev mer och mer paranoid och fick svårt att kontrollera humöret. Jag fick för mig att min tjej pratade med en annan man i telefon. Sådana saker.

Förhållandet kraschade och hans flickvän träffade en annan man.

– Hon sa till honom att jag hade slagit henne, men det var en lögn. Hon hade själv problem med metamfetamin. Hennes nya kille kom till mitt tält för att spöa upp mig, men jag är van vid att slåss. Det skrämde honom. Så han halade fram en pistol och sköt mig. Folk är så psykotiska nu att de skjuter varandra på grund av bråk om ett paket tuggummi.

Metamfetamin var en populär drog i USA under 1990-talet och runt millennieskiftet, framförallt bland vit arbetarklass utanför storstäderna i Mellanvästern och västra delen av landet. Då tillverkades drogen ofta i småskaliga laboratorier i husvagnar med hjälp av pseudo­efedrin, en läkemedelssubstans som förekommer i förkylningsmedicin. 2005 stiftade kongressen en lag som gjorde det betydligt svårare att köpa stora mängder pseudoefedrin. Tillverkningen och bruket av metamfetamin minskade kraftigt. Samtidigt riktades all uppmärksamhet mot USA:s förödande opioidkris.

Men det var bara en tillfällig paus i det breda användandet av metamfetamin i USA. Vid gränsen till Mexiko beslagtar narkotikapolisen idag mellan tio och tjugo gånger mer metamfetamin än i slutet av 00-talet. Drogen är billigare, starkare och farligare än någonsin. Dödsfallen kopplade till metamfetamin trefaldigades från 2015 till 2019, enligt statistik från National Institute on Drug Abuse (NIDA). Samtidigt ökade det självrapporterade bruket av metamfetamin med 43 procent. Omkring två miljoner amerikaner beräknas ha använt preparatet under 2019. Kundkretsen har breddats kraftigt. I Portland har drogen spritt sig till svarta stadsdelar, vilket inte förekom tidigare.

Bakgrunden till utvecklingen är att mexikanska drogkarteller har börjat smuggla in mängder av metamfetamin i USA för att kompensera för de intäkter som uteblivit när allt fler delstater legaliserat marijuana.

– De täcker effektivt in hela USA, från Kalifornien till New England, vilket aldrig hänt förut, säger Sam Quinones, journalist som är aktuell med den i USA mycket uppmärksammade boken The Least of Us (2021) om vågen av syntetiska droger i landet.

Den ökade produktionen är möjlig genom ett nytt sätt att tillverka metamfetamin: en metod som kallas P2P som inte kräver pseudoefedrin. I stället används kemikalier som även används inom en rad industrier, från parfymtillverkning till guldutvinning och garvning.

– En fördel med P2P är att det går att tillverka metamfetaminet med många olika kemiska kombinationer, och alla dessa kemikalier är lagliga och väldigt vanliga, säger Sam Quinones.

Utvecklingen är ett exempel på hur drogproducenterna i Mexiko allt mer rör sig från växtbaserad narkotika som marijuana och heroin till syntetiska droger som metamfetamin och den extremt potenta opioiden fentanyl. En lång rad kriminella grupper i landet är inblandade i produktionen, däribland storkartellerna Cártel de Sinaloa och Cártel de Jalisco Nueva Generación.

– Det är betydligt mer lönsamt och mindre riskabelt att tillverka drogerna i ett laboratorium. Man behöver ingen odlingsmark och behöver inte bry sig om väder eller årstider, säger Sam Quinones.

Med hjälp av P2P-metoden tillverkas nu metamfetamin i fabriker i Mexiko i betydligt större skala än vad som tidigare var möjligt. Priserna i USA har dumpats. Kartellerna har förfinat metoderna för att skapa renare och starkare metamfetamin. Men det tycks ha en bieffekt.

– När det flödat in i enorma mängder över gränsen till USA har det följts av schizofreniliknande symtom, som paranoia och hallucinationer. Bruket leder väldigt snabbt till hemlöshet, säger Sam Quinones.

Även gamla tiders efedrinbaserade met­­amfetamin ledde till skador hos användarna, men det skedde gradvis över lång tid. Med P2P-­metamfetamin går processen snabbare, enligt beroendeläkaren Andrew Mendenhall på Central City Concern, en organisation som hjälper hemlösa i Portland, Oregon.

– Metamfetamin utlöser psykoser vid mycket lägre doser än tidigare, säger Andrew Mendenhall.

– Psykoserna är betydligt mer ihållande och kräver långvarig behandling.

Vid gränsen till Mexiko beslagtar narkotikapolisen idag mellan tio och tjugo gånger mer met­amfetamin än i slutet av 00-talet.

Oregon har särskilt stora problem med metamfetamin på grund av att motorvägen Interstate-5, en smugglingsled för droger från Mexiko, löper genom delstaten. Metamfetaminkrisen samspelar med USA:s opioid­epidemi. Parallellt missbruk av metamfetamin och opioider är vanligt. Forskning tyder på att en del går över från opidoier till met­­amfetamin för att undvika det dödliga fentanyl som dominerar opioidutbudet på amerikanska gator. Men även metamfetamin är numera inte sällan förorenat av fentanyl, vilket leder till överdoser. Missbruk av metamfetamin är svårbehandlat och till skillnad från opioider finns inget läkemedel som häver överdoser.

– Det finns färre verktyg som är kliniskt indicerade för att hjälpa till med att minska återfall jämfört med för opioidberoende, säger Andrew Mendenhall.

Beteendeterapi har visat sig ge bäst resultat, däribland den så kallade Matrixmetoden som kombinerar delar från olika psykologiska och psykosociala behandlingsinsatser, som KBT och tolvstegsinriktad behandling.

– Det finns forskning som visar lovande resultat av behandling med det anti­depressiva preparatet bupropion i kombination med naltrexon (en opiatantagonist som i Sverige är registrerad för behandling av alkohol­beroende). Det är allt vi har i nuläget, säger Andrew Mendenhall.

kenneth morgans metod för att komma ur missbruket var att säga upp kontakten med alla vänner som använde metamfetamin.

– Jag var till och med tvungen att bryta med några familjemedlemmar som fortfarande använde droger, eftersom jag inte vill ha det där i mitt liv längre.

Efter behandlingsprogram hos Anonyma narkomaner tog han ett jobb via Central City Concern med att städa på gatan, bland annat i de tältområden där han själv en gång bodde.

– Jag städar bort graffiti, hundbajs, mänsklig avföring, sprutor och sådant. Jag älskar mitt jobb. Jag ger något tillbaka till det samhälle som jag skadade under 39 år av missbruk, säger Kenneth Morgan. Jobbet och kontakten med metamfetaminets baksida på Portlands gator håller honom borta från tankarna på återfall.

– Minnet av skottet är inpräntat i min hjärna. Jag hör det fortfarande varje dag. Och det påminner mig om att jag aldrig vill tillbaka. 

Fakta: Metamfetaminets historia

Metamfetamin uppfanns av en japansk kemist 1893 och användes inledningsvis för medicinsk behandling av narkolepsi, astma och som bantningsmedel.

Drogen sätter igång en process i kroppen som liknar adrenalin, höjer vaksamheten och villigheten att ta risker.

I Tredje rikets Tyskland användes metamfetamin flitigt av alla från fabriksarbetare till hemmafruar och, framförallt, soldater, som beordrades att inta en form av drogen för att hålla igång stridsmoralen.

I USA fortsatte preparatets popularitet efter andra världskriget. På 1980-talet stramade USA åt regelverket kring försäljningen av efedrin. I stället började den undre världen framställa met­­amfetamin med hjälp av pseudo­efedrin, en läkemedelssubstans som förekommer i förkylningsmedicin och lindrar nästäppa.

I början av 1990-talet exploderade bruket av metamfetamin i USA, trots omfattande kampanjer om preparatets skadeverkningar. 2005 stiftade kongressen en lag som gjorde det betydligt svårare att köpa stora mängder pseudo­efedrin. Produktionen i USA minskade kraftigt.

I stället började mexikanska karteller tillverka metamfetamin i stor skala med en ny metod, P2P, vilket ligger bakom dagens enorma inflöde av billigt och starkt metamfetamin i USA.

50 procent av de största tillslagen av metamfetamin i världen under år 2018 skedde i Nordamerika. Den amerikanska marknaden för drogen, som var värd motsvarande 130 miljarder kronor år 2010, beräknas idag vara värd minst fyra gånger så mycket, enligt en studie från RAND Corporation.

Kategorier:

cullberg-jonas-juanita-escobar-kvadrat-300×300

Jonas Cullberg är frilansjournalist bosatt i New York, USA.

Se alla artiklar av Jonas Cullberg

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Missa aldrig en publicering. I vårt nyhetsbrev samlar vi alla våra senaste artiklar och poddavsnitt. Nyhetsbrevet skickas ut en gång varannan vecka – varken mer eller mindre.