I det stora hela är de socioekonomiska skillnaderna i spel inte lika tydliga som för många andra former av beroende. Men arbetslösa visar en större risk för spelproblem, visar Folkhälsomyndighetens studie Swelogs. Det har att göra med marginaler, säger utredaren Ulla Romild.
Arbetslöshet är en av de tydligaste röda flaggorna för ett kommande spelproblem. Den faktorn sticker ut när resultaten i Folkhälsomyndighetens befolkningsstudie Swelogs analyseras. 8 procent av kvinnorna och 13 procent av männen som hade arbetslöshetsersättning 2008 hade ett problemspelande vid minst ett av studiens uppföljningstillfällen fram till 2014. Det är en dubbelt så stor andel jämfört med dem som inte hade arbetslöshetsersättning.
– Arbetslösheten sticker ut också när vi kontrollerar för andra faktorer, som kön, och har en koppling till framtida spelproblem. Det beror nog inte enbart på arbetslösheten i sig utan det kan handla om sådant som en osäker position på arbetsmarknaden, utbildning och stress, säger Ulla Romild, utredare på Folkhälsomyndigheten.
Har man inte marginalerna så är risken större att man slår i botten
Andelen med ett riskabelt spelande är överlag högre hos personer som är arbetslösa (7 procent) jämfört med personer som jobbar (4 procent), enligt undersökningen Hälsa på lika villkor. Detta trots att arbetslösa spelar i mindre omfattning. Spelandet och spelproblemen fördelas alltså olika. De som spelar mest är gruppen med gymnasieutbildning, men de som får problem är fortfarande de med lägre utbildning. Social otrygghet ökar risken för spelproblem, och gör det också svårare att ta sig ur problemen när de uppstår.
– Det har att göra med marginaler, vad man klarar av. Har man inte marginalerna så är risken större att man slår i botten, säger Ulla Romild.
Männen står för en större del av spelproblemen i Sverige. Det är också hos männen man kan se en liten skillnad i hur spelproblem fördelar sig mellan utbildningsgrupper: män med lägre utbildning har en större andel problemspelare, medan skillnaderna inte syns hos kvinnor.
Däremot minskar spelproblemen hos männen, men inte hos kvinnorna. Det har bland annat att göra med att många spelarenor inte har varit traditionellt kvinnliga, som kasinon, säger Ulla Romild. Men spel på nätet har ändrat på det.
– Kvinnor har haft ett annat förhållande till spel. Förutom lotterier och bingo, där män och kvinnor spelar lika mycket, så spelar män mer. Onlinemarknaden gör att det finns en utjämning bland könen. På nätet kan du spela i ett eget universum, med alias, så det blir delvis anonymiserat. Det kan påverka hur kvinnor spelar, när de inte behöver uppfylla en norm, säger Ulla Romild.
Olika spel förknippas olika starkt med spelproblem. Kasinospel, spelautomater och vissa former av betting förknippas starkare med spelproblem än till exempel lotterier. Spelproblem är också vanligare bland personer som spelar på nätet, visar Swelogs. Så hur fördelar sig former av spel mellan olika grupper? Folkhälsomyndighetens senaste analys är på siffror från 2008/09. Då är det särskilt inom bingo och spelautomater som andelen spelare ökar i de lägre socioekonomiska grupperna (sett till yrke och inkomst).
– Det kan naturligtvis ha hänt en del på drygt 10 år, men de huvudsakliga dragen gäller förmodligen fortfarande, säger Ulla Romild.
Tillsammans med Per Binde har Ulla Romild studerat hur andelen regelbundna spelare, som löper risk för spelproblem, skiljer sig mellan olika yrkesgrupper. Studien visar att manuella yrken, som maskinoperatörer och lagerarbetare, har en relativt stor andel regelbundna spelare, särskilt om de saknar en fast arbetsplats, som lastbilsförare och byggnadsarbetare. En förklaring, skriver Per Binde på sajten www.popNAD.com, kan vara att spelande och spelproblem är vanligare i yrken där det går att spela under arbetstid eller på raster.
Men i det stora hela så är de socioekonomiska skillnaderna i spelproblem inte så tydliga som för många andra former av beroende.
– Det har överraskat oss. I Swelogs ser vi skillnader, men inte lika tydligt som tidigare studier har visat. Jag tror man kan säga att skillnaderna har minskat över tid, säger Ulla Romild.
Vad visar siffrorna?
De socioekonomiska skillnaderna i spel finns, men är inte tydliga.
- 13 procent av männen och 8 procent av kvinnorna som hade arbetslöshetsersättning 2008 hade ett problemspelande vid minst ett uppföljningstillfälle.
- 7 procent av arbetslösa personer visade på ett riskabelt spelande 2018. För yrkesarbetande var siffran 4 procent.
- 9 procent av gruppen med låg socioekonomisk status spelade på spelautomater 2008/09. Motsvarande siffra för gruppen med hög socioekonomisk status var 5 procent.
- Kommuner med lägre medelinkomst har fler spelautomater. 2008 hade låginkomstkommuner 17,7 spelautomater per 10 000 invånare, medan mer välbärgade kommuner hade 0,7 automater per 10 000 invånare.
Källa: CAN, Folkhälsomyndigheten, Riksdagens utredningstjänst
Julius von Wright är f.d. chefredaktör för Alkohol & Narkotika (2017-2022). Till hans specialområden hör narkotikapolitik och vårdfrågor, ofta med ett nordiskt perspektiv.
Se alla artiklar av Julius von Wright
Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Missa aldrig en publicering. I vårt nyhetsbrev samlar vi alla våra senaste artiklar och poddavsnitt. Nyhetsbrevet skickas ut en gång varannan vecka – varken mer eller mindre.