Är slutet nära för EU:s sista spelmonopol?

När man går in i en mataffär, kiosk eller bensinstation i Finland är spelbolaget Veikkaus närvaro påtaglig: Det finns spelautomater, reklam för spel, och kassor där man kan köpa skraplotter. Att det finns spelautomater så lätt tillgängliga i det offentliga rummet är något som har normaliserats för den som är van vid det, säger Janne Nikkinen, spelforskare och docent vid Helsingfors universitet.

– När man åker till exempelvis Danmark, där det finns 25 000 automater, ser man dem inte på samma sätt, eftersom de är placerade i barer och restauranger där ett visst klientel rör sig. I Finland finns de i finländarnas vardag, när man går till affären med sina barn för att handla mat – och det är problematiskt.

Veikkaus har idag 10 500 spel­automater som är utplacerade i mataffärer, bensinstationer, kiosker och spelhallar. Antalet spelautomater har minskat de senaste åren, som mest har det funnits drygt 21 000. Men i regeringens lagförslag till ny lotterilag, som styr spel om pengar, finns inte någon reglering av antalet spelautomater. Däremot sägs det att de ska placeras ut så att de skade­verkningar som spelandet orsakar blir så små som möjligt. Flera instanser och forskare påtalade i sina remissvar till lagförslaget att spelautomaternas placering är ett stort problem och att de därför måste flyttas in i spelhallar och casinon. Som Sverige gjorde på 70-talet.

– I Sverige förstod man mycket tidigare än i Finland att det inte är bra att det finns spelautomater utspridda i samhället, säger Janne Nikkinen.

Debatten om spelmonopolet har varit ovanligt het de senaste åren och särskilt monopolets reklamkampanjer har kritiserats. I en radioreklam från 2019 ringer en person till en psykolog för att fråga om det är okej att söka spänning i sitt liv genom spel om pengar. Psykologen svarar jakande. I en annan reklam framställs Veikkaus spel som något som hör till folks vardagsrutiner, och spelandet likställs med att ta en fika. Sedan dess har debatten fortsatt.

– Under de femton år som jag har forskat i spel har Veikkaus aldrig tidigare kritiserats lika hårt som under de senaste två åren. Tidigare stöddes Veikkaus av Samlingspartiet, som är motsvarigheten till Moderaterna i Sverige, men nu finns inte det stödet längre – och det tror jag är avgörande för Veikkaus framtid, säger Janne Nikkinen.

Riitta Matilainen är chef för enheten för skadeverkningar av spel på Föreningen för förebyggande rusmedelsarbete, EHYT. Hon har en bakgrund som forskare i ekonomisk och social historia, och har skrivit sin doktorsavhandling om spelens historia i Finland. Hon tycker att den diskussion som pågått i offentligheten är välkommen, men att den till vissa delar inte handlat om rätt saker.

– Penningspel är, precis som alkoholbruk, något som orsakar problem för en del människor, och vi borde i samhället diskutera vilken nivå av skador som vi är beredda att godkänna. Jag har också en känsla av att diskussionen för mycket har handlat om placeringen av spelautomater. Jag förnekar inte att de historiskt sett har orsakat den största delen av skadorna, men många tror att om man tar bort spelautomaterna från affärer och kiosker och placerar dem i spelhallar skulle det lösa alla problem. Det gör det inte.

Riitta Matilainen vill sätta fokus på ett annat problem: den svaga ägarstyrningen.

– Ägarstyrningen från statens sida har inte varit tillräcklig, utan Veikkaus har fått husera ganska fritt. Det är först på senare år som man har börjat kräva ansvarsfulla åtgärder. Jag skulle säga att det inte bara är Veikkaus, utan politikerna i Finland som bär det största ansvaret för hur Veikkaus har tillåtits agera. Beslutsfattarna har gladeligen tagit emot vinsten från Veikkaus, men inte styrt tillräckligt.

Veikkaus rötter går långt tillbaka i tiden. Penningautomat­föreningen grundades 1938 av staten och organisationer inom social- och hälsovården. Den hade ensamrätt på spelautomater och avkastningen fördelades mellan olika allmännyttiga organisationer. Ännu idag får 4 000 organisationer stöd från Veikkaus. En av organisationerna är EHYT, som Riitta Matilainen jobbar för.

Pengarna går alltså delvis till social- och hälsovårdssektorn, men också till forskning och konst-, kultur- och idrottssektorn, samt hästsport, ungdomsarbete och utbildning. Den hårda kritiken som riktas mot Veikkaus i dag gäller dels att staten gör vinst på spel, som orsakar beroende, samtidigt som vinsten delas ut till välgörande ändamål.

• Läs mer: Spelreklam har en lite påverkan på omfattningen av spelproblem

Den offentliga diskussionen som pågår nu handlar om flera olika saker samtidigt – hur finansieringen av den verksamhet som i dag finansieras med vinsten från monopolet ska se ut i framtiden, och om monopolet ska finnas kvar eller ej. Men Riitta Matilainen ser även dolda motiv.

– Många säger sig vara oroliga för dem som har spelproblem, men en del har också använt tillfället till att ifrågasätta medborgarorganisationernas verksamhet på ett nästan aggressivt sätt, och för en del handlar det om att man helt enkelt vill övergå till ett licensbaserat system.

Janne Nikkinen ser sig inte själv som oberoende av Veikkaus. Den forskningsgrupp som han tillhör vid Helsingfors universitet, CEACG (Centre for Research on Addiction, Control and Governance), är forsknings­partner med Institutet för Hälsa och välfärd, THL. THL är Social- och hälsovårdsministeriets forsknings­institut, och ministeriet fakturerar Veikkaus för forskningen. Han tror inte att det är själva systemet som är nyckeln till hur framgångsrikt man kan motverka spelproblem, utan hur systemet följs och begränsas.

• Läs mer: Arbetslöshet en röd flagga för spelproblem

– Det är inte systemet, om det är monopol eller licens, som är avgörande, utan hur systemet övervakas och kontrolleras. Jag ser själv att fördelen med licensen är att den kan dras in, och att man kan lägga upp vissa villkor. Jag tror att Finlands spelmonopol finns kvar ännu en regering till, men att monopolet försvinner 2029 och vi får ett licenssystem istället. Man brukar säga att Finland är tio år efter Sverige i många fall, så också i det här, säger Janne Nikkinen.

FAKTA: Spelmonopolet Veikkaus

• Finland är det enda EU-land som har spel­monopol. Veikkaus Ab ägs och styrs av staten
• För att få ha kvar monopolet kräver EU att Finland minskar och förebygger skadorna av spel
• Veikkaus intäkter från spelverksamheten (kallas spelbidrag) var 1 260,3 miljoner euro 2020
• Enligt Veikkaus minskade spelbidraget med mer än 300 miljoner euro under redovisnings­året 2020
• Vinsten delas ut till förmånstagare via ministerier och STEA, Social- och hälsoorganisationernas understödscentral

• Pengarna går till konst, kultur, idrott, forskning, hästsport, ungdomsarbete, utbildning och organisationer inom social- och hälsovårdssektorn
• Veikkaus roll stärktes ändå i en ny lotterilag som riksdagen klubbade igenom december 2021.

Du har just läst en artikel ur nummer 6/2021 av tidskriften Alkohol & Narkotika.