Andelen som testar nätdroger minskar

Under de cirka 50 år som gått sedan det moderna narkotikamissbruket etablerades i Sverige har nya rusmedel tillkommit och andra försvunnit eller minskat i popularitet. Exempel på syntetiska preparat som länge varit etablerade på rusmedelsmarknaden är amfetamin och LSD.

Under 1990-talet växte marknadens utbud av syntetiska preparat och exempelvis preparat som ecstasy (MDMA) etablerades; ett preparat som på senare år dock blivit mer sällsynt. Flera bedömare menar att intresset för ecstasy kan ha övertagits av så kallade nätdroger – preparat som ofta marknadsförts och sålts via internet och som därför fått samlingsnamnet nätdroger i vardagligt tal (mer formellt benämns preparaten som nya psykoaktiva substanser – NPS). Begreppet nätdroger används både om preparat som ännu inte blivit klassade – och om sådana som blivit klassade som narkotika eller som hälsofarlig vara. Idag är dessa preparat ofta av cannabisliknande eller centralstimulerande natur, till exempel spice (syntetiska cannabinoider som ofta sprayas på tobak och örtblandningar) eller liknande rökmixar respektive syntetiska katinoner som mefedron. Ibland används begreppet också om olika internetförsålda läkemedel.

Någon klar definition av vilka preparat som räknas som nätdroger (eller NPS) finns alltså inte. Inte desto mindre är begreppet nätdroger förhållandevis etablerat i vardagligt tal som samlingsnamn för kemiskt framställda preparat som är på väg – eller i någon mån etablerat sig på rusmedelsmarknaden under senare tid. I breda populationsundersökningar som CAN:s skolundersökningar är det därför möjligt att fråga om användning av nätdroger utan att respondenterna tycks ha större svårigheter att förstå vad som åsyftas. För att få en uppfattning om hur utbredd nätdrogkonsumtionen är bland unga ställs sedan 2012 frågor om köp respektive användning av nätdroger i CAN:s skolundersökningar, både i årskurs 9 och i gymnasiets år 2.

Hur vanligt det är att unga använt dessa droger och vilka som använt dem har vi redovisat både i en CAN-rapport och i ett tidigare nummer av A&N (nr 4/2013). Då gällde det uppgifter från skolundersökningarna 2012 och 2013. Eftersom frågan fortfarande är högaktuell har vi nu analyserat nätdroganvändningen i 2014 och 2015 års skolundersökningar.

I 2014 års undersökning svarade knappt 3 procent av eleverna i årskurs 9 och knappt 5 procent av gymnasiets andraårselever att de använt någon nätdrog. I 2015 års undersökning motsvarades detta av knappt 2 procent i årskurs 9 och drygt 3 procent bland gymnasiets andraårselever (tabell 1). Både i årskurs 9 och i gymnasiets år 2 var det vanligare att pojkar provat nätdroger än att flickor gjort det. Liksom tidigare år var det spice eller liknande rökmixar som dominerade nätdroganvändningen.

Flertalet av dem som svarat att de någon gång använt nätdroger har dock inte angett att de köpt nätdroger via internet. Sannolikt har de istället fått tag på nätdroger på samma sätt som andra droger anskaffats, vilket ofta är genom kompisar eller bekanta. Omkring en halv procent av eleverna både i årskurs 9 och i gymnasiets år 2 svarade 2015 att de själva köpt nätdroger via internet.

Som tabell 1 visar är de nivåer av nätdroganvändning som uppmättes 2015 de lägsta som uppmätts under dessa år och även om skillnaden är liten jämfört med tidigare år så är den statistiskt säkerställd. Eftersom det enbart handlar om ett enskilt år bör slutsatser dock dras med försiktighet. Om minskningen kommer att fortsätta är svårt att sia om.

Det kan dock vara intressant att också titta på hur trenden sett ut i andra länder. Eftersom trenderna gällande narkotikaanvändning bland svenska skolelever historiskt överensstämt väl med trenderna bland skolelever i USA, fast på lägre nivåer, kan det vara relevant att jämföra hur användningen av nätdroger utvecklats där de senaste åren. Andelen som under det senaste året använt spice (2012–2015) i grade 10 och 12 i USA framgår av figur 1 och även här har nivåerna sjunkit men med start redan 2013 (Monitoring the Future, 2015).

För en jämförelse av nivåerna av nätdroganvändning kan vi här också nämna att det var omkring 6 procent av eleverna i årskurs 9 och 15 procent av gymnasiets andraårselever som någon gång använt narkotika 2015. Samma år svarade ungefär 48 procent av eleverna i årskurs 9 och 79 procent av andraårseleverna i gymnasiet att de någon gång druckit alkohol. Omkring 31 procent av eleverna i årskurs 9 och 52 procent av gymnasiets andraårselever uppgav att de någon gång rökt cigaretter. Jämfört med annan droganvändning är det alltså betydligt ovanligare att skolelever provat nätdroger.

Av 2014 och 2015 års data framgick också, liksom 2012 och 2013, att de som använt nätdroger dessutom i stor utsträckning använt andra droger – inte minst narkotika­klassade preparat (tabell 2). Bland dem som provat nätdroger hade åtta av tio också rökt cannabis och det var betydligt fler än i den övriga gruppen av elever som använt amfetamin eller sömn-/lugnande medel (utan recept). Andelen elever som provat nätdroger men inte använt narkotika var mycket liten, vilket ligger helt i linje med 2012–2013 års data.

När vi första gången studerade användningsmönster bland dem som använt nätdroger var det delvis för att undersöka frågan, som ibland ställs, om den minskade alkoholkonsumtionen bland unga kan vara en effekt av att alkoholen ersatts av just nätdroger. Både de senaste och de tidigare analyserna visar att detta inte är fallet. I den allt större grupp elever som inte druckit alkohol har nästan ingen ”istället” provat nätdroger. Snarare visar uppgifterna från skolundersökningen att de som provat nätdroger betydligt oftare (fyra gånger så ofta i gymnasiet) använder alkohol i stor utsträckning och klassas som högkonsumenter av alkohol. Jämfört med den övriga gruppen av elever är det, bland dem som använt nätdroger, dessutom omkring fem gånger så vanligt att också ha rökt tobak dagligen eller nästan dagligen.

Sammanfattningsvis visar 2014 och 2015 års skolundersökningar, liksom 2012–2013, att de som använt nätdroger har en jämförelsevis omfattande droganvändning. Liksom tidigare år är även den samlade problembilden, där också så kallade riskfaktorer studeras, mycket större bland dem som provat nätdroger. Exempelvis uppgav 35 procent av gymnasieeleverna som provat nätdroger att de skolkar minst 2–3 gånger i månaden och 13 procent att deras föräldrar tycker det är okej att de (eleverna) berusar sig på alkohol, röker hasch/marijuana eller röker cigaretter. Motsvarande andelar bland övriga svarande gymnasieelever var 7 respektive 2 procent.

Skolk, otrivsel i skolan, kompisar som röker/dricker sig berusade/prövat narkotika, dåliga familjerelationer med mera är betydligt vanligare i denna grupp än bland de elever som inte använt nätdroger.