Vill förstå psykisk sjukdom

I stadsdelen Camberwell, i södra delarna av London, tar Amir Englund ett bett av en baguette med krispig tofu och syrade morötter, vilken han precis betalat åtta brittiska pund för. Ett stenkast bort ligger beroendeavdelningen som tillhör institutionen för psykologi, psykiatri och neurovetenskap vid King’s College. Universitetet brukar räknas till ett av världens främsta och mycket tongivande forskning bedrivs här. När Amir Englund inledde studier med försökspersoner kostade samma vietnamesiska macka hälften så mycket. Det var för lite drygt tio år sen.

– Jag kom hit från Sverige för att plugga psykologi. Mitt intresse började verkligen växa när vi lärde oss om hur hjärnan fungerar och hur den påverkas av olika substanser, berättar Amir Englund.

Amir, som är i yngre fyrtioårsåldern, är besviken på vad som lärdes ut om cannabis under skolåren i Sverige.

– När man överdriver i syfte att skrämma så står det i vägen för de verkliga farorna som vi verkligen behöver nå ut med. Det är min åsikt, säger han.

Kunskapen om att alla människor har ett slags inbyggt cannabissystem, det endokanabinoida systemet, blev en aha-upplevelse för honom. Något som senare skulle leda in på vägen till att bli cannabisforskare.

– Vi tror att det här systemet är viktigt för psykiskt välmående, berättar Amir.

Det endokanabinoida systemet är omfattande och producerar signalsubstanser som hjälper till att upprätthålla balans i andra system i hjärnan. Systemet omfattar receptorer i kropp och hjärna och när cannabis, eller cannabisliknande ämnen, tillsätts utifrån skapas störningar i det system vi har naturligt.

– Vid ett rus är det vad man vill uppnå. Det kan orsaka effekter som man kanske vill ha, som välbehag, ångestdämpande effekter eller påverkan på olika sinnen, berättar Amir.

Hjärnan är som känsligast under tiden den utvecklas, en bit in i tjugoårsåldern, och fortsatt användning av cannabis över lång tid kan leda till mer omfattande problem.

– Vad man har sett i studier är att de som röker cannabis återkommande och väldigt ofta har färre tillgängliga receptorer och producerar lägre halter av ens egna cannabisämnen. Vi vet inte än om det här är kopplat till psykossjukdom eller om det bara dämpar kroppens egna försvar mot yttre psykologiska traumer och upplevelser, berättar Amir.

Även styrkan på den cannabis som används spelar en roll för hur vi påverkas. Sedan 1980-talet har koncentrationen av tetrahydrocannabinol, THC, som är vad som orsakar ruset, ökat kraftigt. I London beräknas 94 procent av den cannabis som finns på marknaden ha en koncentration på mer än 15 procent THC, vilket där kategoriseras som ”högpotent”. Trenden med mer potent cannabis har gått åt samma håll även i Sverige. Statistik från nationellt forensiskt centrum, NFC, visar att halten THC legat över 20 procent sedan 2016 och framåt.

– När du använder en drog väldigt ofta så märker kroppen av det och anpassar sig efter det. Så vad som sker vid ett cannabisberoende är att kroppen tar tillbaka de här cannabisreceptorerna så vi har färre tillgängliga receptorer. Det innebär att personen måste inta en högre halt eller total dos för att uppnå samma rus som den brukade göra förr.

Vi rör oss längs gator kantade av blommande magnoliaträd i riktning mot King’s universitetssjukhus. En stund innan har vi, kanske lite oväntat, samtalat om teveserien Mythbusters. Som ung inspirerades Amir av de två programledarnas sätt att angripa och testa etablerade teorier. Programmet undersöker påståenden som: ”Kan man hitta en nål i en höstack”, ”hur stor är sannolikheten att halka på ett bananskal” eller ”är det möjligt att bli indragen i en flygplansmotor”. Etablerade myter byggs upp och dissekeras inför tevetittarnas ögon. Inom ramen för den karriärväg Amir valt finns inget utrymme för försök med bananskal, men väl cannabis.

I ett tidigare dubbelblindtest fick friska försökspersoner inhalera en stor dos THC här på sjukhuset och sedan utföra ett antal moment. Bland annat att gå till sjukhusets kiosk, välja en vara och betala hos ett kassabiträde.

– Den här sektionen var väldigt populär hos våra försökspersoner, säger Amir, och sveper med handen över korgar fulla av nybakade kakor och sötsliskiga bakverk.

Andra drog sig till kioskens fruktdisk och jag undrar om cannabis gjorde försökspersonerna torra i munnen.

–Nu tänker du som en forskare!

I England, liksom i Sverige, är THC narkotikaklassat. Men svenska attityder till cannabis har förändrats något under det senaste decenniet. Färska siffror som Riksförbundet mot alkohol och narkotikamissbruk, RFMA, tagit fram visar att ca fem procent av befolkningen var positiva till legalisering år 2014. Tio år senare har andelen som är positiva till legalisering ökat till 22 procent. Förändringen syns främst i gruppen ”yngre män”, vilket även är den grupp där bruket är högst. Men en övervägande majoritet av svenskarna är positiva till en restriktiv narkotikapolitik när det kommer till cannabis. Därför kan det kanske uppfattas kontroversiellt att ge friska personer narkotikaklassade preparat, så varför ville Amir och hans kollegor utsätta försökspersoner för THC?

– Vi vill bland annat förstå psykisk sjukdom bättre. THC vid högre doser kan bland friska försökspersoner inducera tillfälliga tillstånd som är psykosliknande. Så vanligtvis har en person inga som helst symptom av psykos, men så kommer de in och får en dos THC och kan uppleva paranoia eller att de får för sig konstiga saker som att de ser eller hör någonting som inte finns där. Effekterna varar ungefär en till två timmar, så det är ett praktiskt redskap för att undersöka potentiella antipsykotiska mekanismer av andra läkemedel, berättar Amir.

I syfte att se om det fanns ett ”säkrare” cannabis ville man bland annat undersöka om en hög dos av CBD, cannabidiol, kan utgöra ett skydd mot de psykotiska tillstånd som THC kan ge upphov till. Men det visade sig att CBD inte hade effekt för att förhindra kognitiv försämring eller psykosliknande symptom. Studien ledde även till en prestigefylld utmärkelse för Amir Englund tidigare i år, NEATOR (Neuropsychopharmacology Editors’ Award for a Transformative Original Report). Den årliga utmärkelsen delas ut av The American Collage of Neuropsychopharmacology, ACNP, och syftar till att lyfta fram banbrytande forskning inom sitt fält.

Varför vill man göra ett mindre skadligt cannabis?

– Potentiellt färre skulle bli beroende och vi har existerande problem bland de som har ett pågående beroende och har svårt att sluta. Särskilt bland personer med en psykossjukdom. De metoder vi har för att reducera bruk bland de med cannabisberoende, har ingen effekt för den här gruppen. Dessutom har de en ökad risk av att drabbas av återfall i psykossjukdom och att få en sämre prognos av den sjukdomen om de använder cannabis. Så det är extra viktigt att vi försöker minska den skada som cannabis kan ha för den populationen.

Vill du veta mer om cannabis och psykos?
Lyssna på vår podd med Amir Englund här.