Alkohol

»Om chefen festar gör personalen likadant«

Illustration: Moa Hoff

Att människan är ett flockdjur märks tydligt när det gäller alkohol­kulturen tycker Karin Hagman. Och det är chefen, ledaren för flocken, som sätter normen. Så var det på Kommunal.

Varför är alkohol en fråga i arbetslivet? Det finns en massa perspektiv på det, men bland annat för att vi kan göra nånting åt problemet.

Det säger Karin Hagman, vd för IQ, ett fristående dotterbolag till Systembolaget. IQ vill påverka våra attityder och värderingar runt alkohol så att vi agerar smartare, som man själva uttrycker det.

Hon har mycket varierande erfarenheter av hur alkoholkulturen på en arbetsplats kan yttra sig och vilka konsekvenser den kan få. Vi kan ta det från början. I sin ungdom jobbade Karin Hagman i restaurangbranschen och såg hur kockarna söp på dagarna under arbetstid.

− Sedan kom jag till Hyresgäst­föreningen, där bjöd vi aldrig, det var väldigt restriktivt. Man fick köpa för egna pengar.

Därefter blev det en pr-byrå där arbetsgivaren bjöd på fredagsvin.

− Vi drack och fortsatte jobba.

Så kom hon 2015 till fackförbundet Kom­-munal som kommunikationschef.

− Det kändes gammaldags med bjudkulturen där, och man drack väldigt mycket.

Karin Hagman såg det som en chefs- och ledningsfråga. Inte alla, men några, var en del av den här kulturen och ville ha det så. Det är chefen som sätter alkoholkulturen och den kan ha stor påverkan på en arbetsplats menar hon.

− Den kan bestämma hur vi är med varandra och vilka som är med i innegänget. Om chefen signalerar: fan vad kul nu ska vi dricka, då kommer den bilden att sprida sig. På Kommunal tog festandet mycket energi. Folk undrade efteråt: togs det några beslut? Vad hände? Det var lite viskleken. Det tog fokus från det vi skulle hålla på med.

Förr skulle man festa och röka, nu kanske de häftiga tränar mer.

Karin Hagman drogs själv med och drack mer fast hon egentligen inte ville. Önskan att höra till flocken är så oerhört stark.

− Det är mänskligt att göra nästan vad som helst för att ingå i gruppen. Jag ville också vara med. Om du inte vill dricka kan det kännas lättare att helt avstå från att gå på en aw än att gå dit och inte dricka.

Hon drack också mer av andra anledningar. Som när hon tillsammans med en chef var på möte med externa gäster.

− Chefen drack fort och mycket. Då började jag också göra likadant. För att det inte skulle märkas, för att det beteendet skulle verka normalt.

Att förändra situationen kändes svårt som mellanchef.

− Vi hade ett mingel i Almedalen där alla blev väldigt fulla. Vi pratade om det HR-chefen och jag. Vi tyckte likadant, det här var inte ok. Men ändå lyckades vi inte nå igenom med förändring eftersom de högsta cheferna inte ville förändra. Samtidigt kände jag att jag ville markera för mina med­­arbetare att vi inte skulle fortsätta så här.

När Karin Hagman hade jobbat ett halvår kom förbundets värsta kris någonsin. Det började med notan från en julfest där en tredjedel var alkohol; 200 personer hade bjudits på två nubbar, öl och avec. Sedan fortsatte det under två veckor med olika avslöjanden. Medlemmarna lämnade i tusental.

− Vi var nere på botten. Då blev det noll­tolerans för alkohol och allt bjudande slutade. Det var fantastiskt! Vilken lättnad det var för personalen.

Att de anställda skulle reagera så positivt hade ingen riktigt förväntat sig. Det visade sig lätt att förändra kulturen.

− Medarbetarna ville ha en professionell relation. Att sitta i möte med människor som kvällen innan varit stupfulla och tappat omdömet, eller som du har själv varit full med, det skapar ångest.

Lärdomen är att prata med varandra om hur man vill ha det. Skapa tryck för förändring både uppifrån och nerifrån.

−Våga vara obekväm, antagligen är det fler som känner likadant, menar Karin Hagman.

Alla uppskattar att veta vad som gäller. Tydligheten är viktig.

− På Kommunal fanns en policy, men den var inte levande. Ingen brydde sig om den, det var dubbla signaler.

Det som hon var med om där påverkade att Karin Hagman gick till IQ.

−Jag förstod hur viktiga frågor om alkohol är, att det kan vara svårt att prata om och att det är viktigt att ta upp frågorna i olika sammanhang.

Nu inför julen och alla jobbfester tycker Karin Hagman att man ska tänka extra på medarbetar­perspektivet. Också på dem som har problem med alkohol.

− Alkohol kan bli riktigt exkluderande, vi måste kunna fokusera på annat. När vi på IQ frågat unga mellan 18 och 34 år, upplever 90 procent att det finns en förväntan att dricka i sociala sammanhang.

Särskilt på arbetsplatser som har mycket ung personal, där gränsen mellan privatliv och arbetsliv suddas ut och många är singlar kan det lätt bli så att fest blir lika med alkohol.

− Men tänk inte bara: »vi kör väl julbord som vanligt«. Fråga personalen vad de vill göra. Kanske vill de hellre klättra eller göra något annat aktivitetsbaserat.

Karin Hagman tycker att trenden är att företag alltmer inser det här. Det finns också en stark hälsotrend bland unga idag.

− Förr skulle man festa och röka, nu kanske de häftiga tränar mer. Det borde ha genomslag i arbetslivet. En bra arbetsgivare vill vara generös, kanske ska man ta en yogalärare till arbetsplatsen istället för fredagsöl.


Karin Hagman är mer hoppfull nu än för tio år sedan när det gäller alkohol. »Men det finns också den motsatta trenden som är stark, med bilden på vin­glaset i motljus talar vi på sociala medier om att nu har vi det bra, nu njuter vi.«