Hoppa till innehållet

Ojämlik användning av PEth

Blodprov

Alkoholtestet PEth används för att identifiera högt alkoholintag vid riskbruk eller alkoholberoende. Men rutinerna kring provtagning varierar stort bland vårdcentraler. Det visar en intervjustudie med allmänläkare i Region Östergötland.

– Om man inte har druckit någon alkohol alls, bildas inte PEth i kroppen, medan ju mer man dricker, desto högre blir värdet. Blodprovet är alltså en väldigt specifik markör för alkoholbruk och kan därför användas i diagnostik av riskbruk och alkoholberoende.

Det säger Andrea Johansson Capusan som är specialistläkare i psykiatri och beroendemedicin, och docent vid Linköpings universitet.

PEth, fosfatidyletanol, är en specifik markör för alkoholintag. Det är en grupp molekyler som bildas i cellers cellmembran i närvaro av etanol. Blodprovet mäter nivåerna främst från röda blodkroppar. Sedan 2013 mäter laboratorierna i Sverige PEth-värdet på ett enhetligt och kvalitetssäkrat sätt. Det fanns från början flera olika sätt att mäta PEth, som skapade problem när man skulle jämföra resultat.

– Värdet anses avspegla konsumtionen de senaste tre till fyra veckorna, men säger inget om konsumtionsmönstret. Högt intag vid enstaka tillfällen kan ge ett högt värde, men även en kontinuerlig konsumtion bygger upp värdet, berättar Andrea Johansson Capusan.

PEth-värden kan variera mellan olika personer eftersom uppkomsten och nedbrytningen av molekylerna varierar.

– Men observera att alkoholberoende är en kronisk sjukdom. Om patienten dricker mycket kommer vi att se det och också se hur värdet varierar med drickandet, säger Andrea Johansson Capusan.

Ett kvalitetsutvecklingsarbete inom primärvården i Region Östergötland visar att användningen av PEth-prov varierar kraftigt mellan olika vårdcentraler när patienten söker för exempelvis depression, ångest eller högt blodtryck, som kan ha med alkoholbruk att göra. Någon vårdcentral använde provet 50 gånger oftare än andra. Andrea Johansson Capusan med kollegor har därför gjort en intervjustudie med 20 allmänläkare och ST-läkare i allmänmedicin från tio vårdcentraler i Region Östergötland, för att undersöka läkarnas attityder till PEth-provtagning.

Generellt tyckte läkarna att provet är användbart och tillförlitligt och de hittar fler patienter med riskbruk. Men de lyfte samtidigt fram etiska dilemman som uppstår – till exempel hur man ska hantera relationen med patienten när man har ett test som ger ”facit”.

– Distriktsläkarna hade hittat olika strategier för att kommunicera kring PEth-provtagning, berättar Andrea.

En del läkare hade hittat en fungerande rutin för att alltid informera om provet i förväg. Andra informerade bara om provet var förhöjt, annars inte.

– De upplevde att de inte fick negativa reaktioner av patienter som fick höra efteråt att ett prov visar riskbruk, utan de fick en bra dialog om konsumtionen, så de blev bekräftade i sin strategi att inte informera i förväg.

PEth-prover har uppmärksammats stort i nyhetsmedier i år, efter att en artikelserie i Skånska dagbladet visade hur proven legat till grund för indragna körkort. I vissa fall hade blodprov tagits på patienter utan att de informerats om syftet, något som väckt frågor om etik.

– Läkare ska informera om den vård de ger, men beroende på sammanhang mer eller mindre detaljerat. Jämför till exempel hjärtinfarkt eller stroke, eller att du själv söker vård på vårdcentralen för trötthet. Då kanske husläkaren inte rabblar upp alla prov hen tar utan säger att ”vi ska utesluta fysiska orsaker till din trötthet”. Men naturligtvis är det bäst om man har en dialog med patienten, säger Andrea Johansson Capusan.

I studien kunde valet att inte informera i förväg handla om att läkaren tycker att det är känsligt att fråga om alkoholbruk, om att hen tänker att patienten ändå inte berättar sanningsenligt så det är bättre att ta ett prov, eller att läkaren är osäker på hur ett nej till provtagning ska hanteras.

– Man kan ju inte tvinga någon. Men helst ska man informera om provet. De flesta patienter är måna om sin hälsa och går med på provtagning.

Utifrån studien ser Andrea Johansson Capusan ett behov av mer utbildning generellt i sjukvården om hur man kan använda PEth-markören för att identifiera högt alkoholintag.

– Framtida riktlinjer för klinisk användning av PEth behöver också ta upp hur läkare ska hantera skyldigheter utifrån regelverk om till exempel körkort, när värdet indikerar hög alkoholkonsumtion.

Om PEth

  • PEth, eller fosfatidyletanol, bildas i cellerna när vi konsumerar alkohol. En mätning av PEth kan visa ett högt alkoholintag över tid.
  • Värdet kan variera beroende på när provet tas eftersom det har en halveringstid på fyra till tio dygn som varierar mellan individer. Ett mätbart PEth bekräftar alkoholintag men kan inte avgöra exakt mängd eller tidpunkt.
  • PEth-värden under 0,05 mikromol/l bedöms som låg, sporadisk alkoholkonsumtion eller nykterhet. Värden över 0,30 mikromol/l är en stark indikator för högt alkoholintag.

Läs mer

Här kan du ta del av studien B-phosphatidylethanol testing to identify hazardous alcohol use in primary health care—a game changer and a challenge for general practitioners: a qualitative study ( Å. Steensland, A. Segernäs, M. Larsson, A. Johansson Capusan, L. Kastbom, 2025)

Kategorier:

Etiketter:

InnaByline

Inna Sevelius är frilansande vetenskapsjournalist.

Se alla artiklar av Inna Sevelius

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Missa aldrig en publicering. I vårt nyhetsbrev samlar vi alla våra senaste artiklar och poddavsnitt. Nyhetsbrevet skickas ut en gång varannan vecka – varken mer eller mindre.