Få känner till Baklofen i Sverige

Bild av Markus Heilig
Professor Markus Heilig vid Linköpings universitet.

Få patienter känner till Baklofen, säger Sven Andréasson på Mottagningen för alkohol och hälsa i Stockholm. Markus Heilig säger att Baklofen kunde användas oftare i Sverige.

Det är väldigt få läkare som använder Baklofen i Sverige. Kanske beror det på någon form av försiktighet, säger Sven Andréasson, överläkare på Beroende­mottagningen på Riddargatan 1 i Stockholm.

Han har använt Baklofen på ett 20-tal patienter varav ungefär hälften har beskrivit positiva effekter av läkemedlet. Trots det beskriver Sven Andréasson Baklofen som ett sista alternativ när andra läkemedel eller terapier inte har fungerat.

Baklofen har tillräckligt vetenskapligt stöd för att rekommenderas av Socialstyrelsen, men får en svag gradering (7 av 10, där 1 har starkast stöd). Eftersom läkemedlet är nytt betyder det att Sven Andréasson följer upp patienten oftare.

– Vi är försiktiga så till vida att vi gör fler provtagningar och uppföljningar när vi använder Baklofen.

Men mycket talar ändå för Baklofen, säger Sven Andréasson. Det går att använda av patienter med leverskador som inte kan använda de övriga rekommenderade läkemedlen Naltrexon, Antabus eller Campral. Dosering och rekommendationer för fortsatt alkoholintag tycks variera från läkare till läkare. Det beror på vad målsättningen är för patienten.

– Jag använder ganska låga doser som vi gradvis trappar upp och sedan ner igen. Men det är många av mina patienter som inte tål det, säger Sven Andréasson.

Till skillnad från Frankrike där Baklofen beskrivs som en brukardriven behandling är läkemedlet okänt för de flesta svenskar. Det är bara ett par patienter som själva har föreslagit Baklofen till Sven Andréasson.

Markus Heilig, professor vid Linköpings universitet, säger att Baklofen kunde användas oftare.

– Det är inte svårt att motivera patienter att använda Baklofen. Det finns ingen risk för beroende och den är attraktiv för patienterna, säger han och jämför med Antabus, som patienter gärna undviker på grund av symtomen.

Han tycker överlag att det sker en grav underförskrivning av läkemedel i behandlingen av alkoholberoende i Sverige. Men det finns orsaker till det. Det finns inget ekonomiskt intresse att utveckla läkemedel på beroendeområdet och läkemedlen som finns att tillgå är inte idealiska, säger Markus Heilig.

– En ledsam realitet är att om det hade funnits ett läkemedel med kommersiell potential så hade det funnits en chans att fler fick höra talas om det. Jag känner mig övertygad om att Baklofen har positiva effekter. Därför använder vi det och därför rekommenderar jag att man använder det inom primärvården när jag är ute och föreläser för ST-läkare, säger Markus Heilig.

Problemet, säger Markus Heilig, ­ är att de receptorer (GABA-­receptorerna) som Baklofen aktiverar reglerar ner med tiden, vilket betyder att dosen behöver ökas. Det har lett till ­biverkningar hos patienter.

– Jag är övertygad om att det är en ­mekanism som är till hjälp i ­behandling. Baklofen är inte idealt, men en variant som försiktigt jobbade på den här receptorn kunde uppnå bättre resultat, säger Markus Heilig. 

Julius von Wright

Julius von Wright är chefredaktör för Alkohol & Narkotika sedan 2017. Till hans specialområden hör narkotikapolitik och vårdfrågor, ofta med ett nordiskt perspektiv.

Senaste från Vård

Göteborgs beroendevård i kris

Det stormar kring beroendevården i Göteborg. Intagningsstopp på Laro. Stadsmissionens beroendeklinik stänger. Besparingskrav på 16 miljoner,

Smärta och stigma

Sarah har sammanväxningar i buken, Eila har en trasig rygg. De är två av många svenskar med kronisk smärta,

Osäkert kunskapsläge

Fetalt alkoholsyndrom FAS är en etablerad diagnos, men åsikter går isär om andra alkoholskador under paraplybeteckningen

Lästips direkt i din inkorg?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!