Socialtjänsten utgår sällan från forskning när de ska välja insats. I stället är det erfarenheter hos socialarbetarna samt brukarnas önskemål som styr, säger Filip Wollter som nyligen disputerat om hur socialtjänsten arbetar med barnfamiljer med komplexa problem.
Under fyra år har Filip Wollter, socionom och doktorand i Socialvetenskap vid Ersta Sköndal Bräcke högskola, undersökt vilka faktorer som påverkar socialtjänstens biståndsbedömda insatser.
Är det forskning och vetenskap, som socialtjänstens chefer hävdar? Eller är det tidigare erfarenheter och en gedigen kunskapsbank hos socialarbetarna som styr valet av insatser?
Filip Wollter har i sin avhandling The reasoning behind social work intervention design fokuserat på barnfamiljer med komplexa problem – exempelvis alkohol- och drogproblem samt våld – och vilka insatser socialtjänsten har valt och varför.
— Inom det sociala arbetet finns olika idéer om vad som påverkar utformningen av insatser. Från Socialstyrelsen finns ett önskemål om att insatserna ska utgå från vetenskaplig grund. Samtidigt säger socialtjänstlagen att familjerna själva ska få ha inflytande över de insatser som väljs och att dessa ska baseras på de professionellas kompetens och erfarenhet. Syftet med min doktorsavhandling är att utveckla en bredare kunskap kring utformningen av insatser, säger Filip Wollter, som själv har erfarenhet av arbete inom socialtjänsten samt på behandlingshem.
Isin avhandling har han studerat kommuner med i huvudsak tre olika synsätt på vad som styr valet av insatser. I några kommuner ansåg cheferna att insatserna påverkas av forskning. I andra var det brukarnas vilja och individanpassade insatser som var i fokus och den tredje gruppen kommuner ansåg sig ha en blandning av olika kunskapsformer.
Så hur kommer det sig att socialtjänstens chefer och socialarbetarna, de som jobbar med konkreta fall, har så olika syn på vad som styr valet av insatser?
Socialtjänstlagen kräver visserligen inte att insatser ska ha vetenskaplig grund, men Socialstyrelsen ser gärna att så är fallet.
— Cheferna är måna om att det ska låta bra. Socialtjänstlagen kräver visserligen inte att insatser ska ha vetenskaplig grund, men Socialstyrelsen ser gärna att så är fallet. Socialarbetarna å sin sida beslutar främst utifrån tidigare erfarenheter och samlad kunskap. Och det är de som lägger fram förslag, i samverkan med brukarna, om insatser, säger Filip Wollter och tillägger att SOU (Statens offentliga utredningar) nu utreder en ny socialtjänstlag där det kan bli tvingande att basera sociala insatser på forskning.
— De tillfällen som socialarbetare hänvisar till forskning är främst om de behöver motivera ett visst val av insats för att få gehör. Då tar man reda på om insatsen i fråga har stöd i vetenskapen, konstaterar Filip Wollter.
Hans doktorsavhandling visar alltså – inte helt överraskande – att valet av insatser främst styrs av socialarbetarnas egna erfarenheter av liknande fall, den samlade kompetensen i arbetsgruppen samt av brukarnas egna önskemål. Men brukarnas inflytande är villkorad. Om de visar en hög motivation eller tidigare haft framgång med en viss insats kan de ofta få den, även om socialarbetaren initialt hade en annan uppfattning om vilken insats som bör ges.
Bestämmanderätten är, enligt Filip Wollter, viktig för att uppnå så bra resultat som möjligt. Socialtjänsten vinner ingenting på att tvinga brukarna till insatser de inte tror på.
En annan anledning till att socialarbetarna inte baserar stödinsatser på forskning är att det finns relativt lite inhemsk forskning på området.
Studien visar också att utbudet av insatser sällan vilar på professionell analys om vilka behov som finns, utan till viss del utvecklas slumpmässigt, beroende på den kompetens som råkar finnas hos dem som arbetar på de lokala enheterna. Det blir lite godtyckligt.
Socialt arbete är komplext. En rad faktorer spelar in för att nå resultat – och dessa faktorer är sällan stöpta i samma form utan anpassas efter behov och omständigheter. Därför är arbetet svårt att få grepp om ur forskningshänseende.
— Det finns all anledning att fortsätta diskutera forskningens roll och hur den kan ta plats. Resultaten från min avhandling visar att socialarbetarnas erfarenheter väldigt sällan dokumenteras, vilket gör att nya beslut fattas utifrån socialarbetarnas minne. Studien visar också att utbudet av insatser sällan vilar på professionell analys om vilka behov som finns, utan till viss del utvecklas slumpmässigt, beroende på den kompetens som råkar finnas hos dem som arbetar på de lokala enheterna. Det blir lite godtyckligt, säger Filip Wollter, som menar att forskningens roll är en viktig del i det sociala arbetet.
Hans förslag är att man börjar dokumentera socialarbetarnas erfarenheter av vad som skapar framgång och motgång gällande olika situationer och insatser. På så sätt finns kunskapen på pränt och man har möjlighet att skönja mönster och skapa stabilitet och kontinuitet.
Resultatet av hans avhandling var föga överraskande. Däremot fanns det annat som förvånade.
Men brukarnas inflytande är villkorad. Om de visar en hög motivation eller tidigare haft framgång med en viss insats kan de ofta få den, även om socialarbetaren initialt hade en annan uppfattning om vilken insats som bör ges.
— De socialarbetare jag intervjuade upplevde inte att ekonomin var ett hinder, trots att dålig ekonomi generellt framhålls som ett stort problem inom socialtjänsten. Flera sa ”om jag kan beskriva varför en viss insats behövs, då får jag igenom insatsen.”
Filip Wollter disputerade fredagen den 18 september 2020.
Kategorier:
Maria Zaitzewsky Rundgren
Se alla artiklar av Maria Zaitzewsky Rundgren
Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Missa aldrig en publicering. I vårt nyhetsbrev samlar vi alla våra senaste artiklar och poddavsnitt. Nyhetsbrevet skickas ut en gång varannan vecka – varken mer eller mindre.