Anhöriga – i stort behov av stöd

Årligen blir cirka 60 000 personer omhändertagna enligt LOB, lagen om omhändertagande av berusade. Syftet med lagen, som trädde i kraft 1977, var att människor skulle få någon form av vård, men istället har de allra flesta förts till arresten – och så är det fortfarande. Ungefär fem människor dör varje år enligt JO, Justitieombudsmannen.

– Det är inte en värdig behandling av människor, att de får ligga på en madrass på golvet och sova ruset av sig. De borde få vård, inte förvaring. Det tar också enorma resurser för polisen. Beroende är dessutom en sjukdom och polisen är inte vårdgivare, säger Björn Arvill, verksamhetsutvecklare på Polismyndighetens nationella operativa avdelning, NOA.

Han är initiativtagare till en förändring av hanteringen av berusade personer och har även skrivit en bok i ämnet. Han påpekar att det här har diskuterats sedan 1980-talet och att flera utredningar har lyft fram problemet, men att det har inte fått genomslag – än.

– Polisen har lämnat in ett förslag till regeringen om lagförändring, så att det blir tvingande, säger Björn Arvill.

Men det finns regioner som i dag satsar på att få fler till vården. I Region Västerbotten finns två tillnyktringsenheter och Region Stockholm har ändrat fokus de senaste åren.

Det är fredag och trycket har varit högt på Beroendeakuten Stockholm, BAS, Sveriges största psykiatriska akutmottagning sett till antalet besök. På eftermiddagen sitter ett flertal personer i väntrummet och ett par ligger på sängar i korridoren. Det har skett en renovering, eftersatta ytskikt har blivit fräscha, men det har inte löst grundproblemet – lokalerna är för trånga för det ständigt ökande söktrycket.

Utanför står en ambulans och en polisbil. Ibland kan det bli köbildning. 

– Ofta blir det en onödig väntan för blåljuspersonal, säger sjuksköterskan Håkan Winter.

Han önskar att det fanns en ingång för polis och ambulans och en annan ingång för människor som söker hit själva såsom vid andra psykiatriska akutmottagningar.

– Vi gör så gott vi kan, men det kan vara stressande när det är trångt och mycket folk. Ibland kan jag känna att jag inte har full koll på läget. Det blir en etisk stress också, över att man ska missa nåt och inte ge den vård de behöver.

År 2015 startades samverkansprojektet ”Från arrest till adekvat vård” i Region Stockholm. Fler som omhändertas enligt LOB skulle få vård och en tidig medicinsk bedömning. Poliser i yttre tjänst har sedan dess fått utbildning i beroendemedicin och ett screeningverktyg har tagits fram som stöd vid bedömning om personen behöver komma till vård eller inte. Även ordningsvakter har utbildats i screeningsinstrumentet. Sedan juni 2018 kan också poliser i yttre tjänst och stationsbefäl ringa till SMADIT-telefonen för att få medicinsk kompentens som stöd vid LOB-omhändertagande.

– Sedan fem år tillbaka har vi haft ett utvidgat uppdrag. Det är otroligt bra att de kommer till oss istället, för det har skett dödsfall i arresten, säger överläkare Martin Kåberg som har varit chef för Beroendeakuten Stockholm sedan 2019.

De har fått några utökade vårdplatser för LOB-patienter, men inga extra kvadrat på själva akuten.

Belastningen är hög. När verksamheten flyttade in i lokalerna vid S:t Görans Sjukhus var de anpassade för 7 000 besök per år, i dag tar Beroendeakuten emot över 20 000 besök. Det har länge behövts större lokaler.

– Söktrycket har ökat enormt. Det har varit en utmaning under lång tid, säger Martin Kåberg.

Redan 2013 lyfte hans företrädare behovet av mer lokalyta, när de närmade sig 13 000 besök. Nu, tio år senare, har besöken ökat med ytterligare 44 procent. Dessutom möter de en allt sjukare patientgrupp.

– Vi har bemannat med mer personal, men det gör också att det blir ännu trängre, säger Martin Kåberg och påpekar att forskning visar att luftigare lokaler minskar stress, oro och våldsrisk hos patienter. 

Sjuksköterskan Håkan Winter anser inte att det behövs mer personal i nuläget, det är lokalerna som är problemet.

– Vi tar emot folk med alla möjliga typer av beroendeproblematik. Det kan vara personer med heroinintoxikation eller psykossymptom. Människor körs hit av polis och det finns de som kommer hit själva. Alla samlas i samma väntrum och jag tror inte att patienterna mår bra av det. Det skulle vara bättre om vi kunde avskilja dem mer.

Christoffer Malm är en av dem som har blivit körd till beroendeakuten vid S:t Görans Sjukhus av polis.

– En gång var det vakterna i tunnelbanan som nog tyckte jag såg sämre ut än jag var. De ringde polis som körde mig till BAS. Jag ville bara ut, tjejen visste inte var jag var. En annan gång kom jag dit när jag höll på dö med benzo- och heroinavtändning. De gav mig dropp och jag fick ligga i en säng och få medel mot kramper. Det var fullt där.

Han tycker inte att Beroendeakuten verkar ha tillräckligt med resurser.

– Klart de ska ha större lokaler. Ibland är det kö där. Men det är väldigt bra och vänlig personal. De vill väl och förstår problemen, de lyssnar och tror på en.

Det ökande trycket de senaste åren kan delvis förklaras med det ändrade fokuset vid LOB. Det handlar om cirka 4 000 patienter per år. En annan förklaring kan vara att Stockholm växer eller att förtroendet för beroendevården har blivit större, spekulerar Martin Kåberg.

Flest kommer till akuten på kvällarna. Det kan också vara fler besök kring högtider och stora event i Stockholm. Men i övrigt är det ganska jämt över året.

Varför har ni inte fått nya lokaler?

– Sjukvården har inte obegränsat med resurser och tomma lokaler. Det är många verksamheter som behöver förbättras. Men med tio års diskussion i ryggen så tycker jag att det är dags att prioritera beroendeakuten. Siffrorna fortsätter uppåt. Situationen är tämligen akut, säger Martin Kåberg.

Johan Franck, chef för Beroendecentrum i Stockholm, bedömning är att vården än så länge håller mycket hög kvalitet, både rent medicinskt och hur patienterna upplever bemötandet.

– De otillräckliga lokalerna är dock ett arbetsmiljöproblem och riskerar att på sikt påverka patientsäkerheten. Frågan om utökade lokaler prioriteras därför högt.

Ytterst är det politikerna som har ansvaret. Förvaltningen har startat ett arbete för att säkra långsiktigt hållbar tillgång på lokaler. Men några kostnadsberäkningar finns ännu inte.  

Polisen Björn Arvill tycker att Stockholm är ganska bra på att ta omhändertagna människor till vård, jämfört med de allra flesta andra städer.  

– I alla fall inne i Stockholm, inte i Södertälje och utkanterna.

Att det är svårt att få till förändringar i LOB-hanteringen runtom i landet tror han handlar om resurser, prioriteringar och den höga belastningen på vården. Dessutom har flera tillnyktringsenheter lagts ner. Men han är ändå optimistisk.

– Jag har inte hört mer om polisens framställan om lagändring som vi har lämnat in, än. Men jag tror att det ligger rätt i tiden nu. Samhället måste ta ett bredare tag och LOB är en del i det. Jag tror att regeringen kommer att ta tag i det här. 

Läs mer: Samhället svek när Michelle dog i arresten
35 döda i arresten sedan 2012