Kokainet kontrollerar och intensifierar fyllan

Foto av Marit Edland Gryt

När forskaren Marit Edland-Gryt intervjuade unga vuxna om kokain på Oslos krogar överraskades hon av att de pratade så lite som kicken av att ta kokain. För många var kokain ett sätt att kontrollera sin berusning.

Exit är Norges mest strömmade serie någonsin. Tittarna får bland andra följa med finanshajen Adam och hans vänner i en spiral av alkohol, överflöd, lyx – och kokain.

Det är ofta så här som användningen av kokain porträtteras inom populärkulturen, med outtröttlig kicksökande och överflöd.

Marit Edland-Gryt, forskare vid norska Folkhelseinstituttet, vill nyansera den bilden.

Det som var intressant med kokain var att de intervjuade pratade så lite om drogen i sig, de kopplade istället användningen till alkohol och fyllekulturen och hur de kunde navigera sin fylla bättre med hjälp av kokain

I en nyligen publicerad studie i Journal of Drug Issues har hon intervjuat 28 unga vuxna som använder kokain när de är ute och festar på krogar i Oslo. Studien är en del av ett flerårigt projekt, Utelivsstudien, som har studerat droganvändningen på krogar i Oslo och på Østlandet.

– Det som var intressant med kokain var att de intervjuade pratade så lite om drogen i sig, de kopplade istället användningen till alkohol och fyllekulturen och hur de kunde navigera sin fylla bättre med hjälp av kokain, säger Marit Edland-Gryt.

De intervjuade, 18 män och 10 kvinnor i åldern 20–34, fokuserade inte så mycket på kicken av att ta kokain, utan såg drogen som ett sätt att kontrollera sin fylla. Genom att varva alkohol med kokain kunde de dricka mer och festa hårdare. Även om de var medvetna om de långsiktiga riskerna, övervägdes de för det mesta av de kortsiktiga fördelarna.

– De intensifierade och kontrollerade fyllan med kokain och de ansåg att det gjorde utelivet bättre, sammanfattar Marit Edland-Gryt.

Det låter som de var väldigt målinriktade i sin användning?

– Ja, de tog mycket hänsyn till det praktiska. Att ta kokain sågs som något väldigt enkelt att göra på krogen.

De intervjuade beskriver kokain som en vanlig del av kroglivet – till och med dörrvakter säljer, noterade några – och en del kallade Oslo för en kokainstad.

Utelivsstudien förstärker den bilden. När studien drogs igång 2014, bland annat med hjälp av Johanna Gripenberg från Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem STAD, samlades enkätsvar, saliv- och utandningsprov från 12 olika krog­miljöer i Oslo. Vart fjärde salivprov visade positivt för en illegal substans, ofta kokain eller cannabis.

Det här var siffror som låg ungefär på samma nivå som 2017 när en ny datainsamling genomfördes, vilket tyder på att de höga talen inte var en slump, säger Marit Edland-Gryt.

Det har gjorts få samhällsvetenskapliga studier om kulturer kring kokainanvändning i Norden. Marit Edland-Gryt menar att det finns ett stort behov av att få mer information om ritualerna som omger drogen.

Hon tar krogarnas toalettlock som exempel. Många krogar försöker förhindra att kokain används på toaletterna genom att plocka bort locken.

– De jag intervjuade var väldigt måna om hygien och skulle aldrig ha använt kokain på toalettlock. Det säger något om hur vi tänker på kokainanvändning.

En ritual som dök upp i intervjuerna var däremot nyckeln. Några intervjuade snortade kokain från sina nycklar och »en nyckel« blev också kodspråk för att prata om kokain utan att bli ertappade, säger Marit Edland-Gryt.

– Det borde göras mer forskning om hur unga vuxna uppfattar drog­användning, inte bara om hur många det är som använder. Myter kan hänga kvar om hur och varför drogerna an­vänds. Därför är det viktigt att prata med dem som använder.

Och liknande forskning om droger i krogmiljöer borde göras i andra länder, anser hon.

– Kanske det ser annorlunda ut i Sverige.


Du har just läst en artikel ur nummer 2/2021 av tidskriften Alkohol & Narkotika.
Du läser alltid våra artiklar först i tryck. Prenumerera här!

Julius von Wright

Julius von Wright är chefredaktör för Alkohol & Narkotika sedan 2017.

Senaste från Trender & Kultur