Minskat narkotikabruk bland unga

– Tillgängligheten i dag är bättre än någonsin på narkotika.

Det säger Ulf Guttormsson, utredare och avdelningschef vid nationella kunskapsorganisationen CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. I en färsk rapport ges en samlad bild av narkotikasituationen i Sverige under 2000-talet. Vid millennieskiftet fanns knappt smarta telefoner och än mindre sociala medier eller handelsplatser på Darknet.

– Nej, vi hade knappt internet för 25 år sedan. Det var helt omöjligt att handla så då, säger Ulf Guttormsson och skrattar till.

För CAN bevakar han bland annat narkotikaområdet. Han fortsätter:

– I dag är det lättare för köpare och säljare att få kontakt och göra upp om mötesplats. Man kan till och med handla narkotika via postorder och behöver inte ens träffa leverantören om man inte vill.

Lättillgängliga substanser

Ulf Guttormsson lyfter de många nya syntetiska substanser som dykt upp på marknaden under perioden. Även spridningen över landet har förändrats och säger något om tillgången, menar Ulf. Sedan slutet av 1980-talet har samtliga av Sveriges polisdistrikt rapporterat in vilka substanser som funnits i omlopp i det egna området. Tidigare fanns inte kokain och marijuana tillgängligt överallt, men sen ungefär tio år tillbaka finns de från söder till norr.

Antalet narkotikabrott har tredubblats liksom Tullverkets beslag under 2000-talet. Tittar man i stället på mängden narkotika som beslagtagits har volymen tiodubblats för substanser som cannabis, amfetamin och kokain. För narkotikaklassade läkemedel, främst bensodiazepiner och tramadol, är volymerna ännu större. Ökningen har framför allt skett under de senaste fem åren, utan att priser påverkats av att mycket stora partier aldrig nått en marknad. Tvärtom är de flesta narkotikasorter billigare i dag än vid millennieskiftet.

Tydligt trendbrott

– Min bedömning är att användningen i dag är högre jämfört med för 25 år sedan, men uppgången bröts för ungefär tio år sedan. Det har skett en liten förbättring i de flesta indikatorer vi tittar på.

En sådan förändring är att dödsfall till följd av narkotika- och läkemedelsförgiftning minskat från 2015 och framåt. Man kan inte säkert säga vad det beror på, men en orsak skulle kunna vara att läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende, LARO, byggts ut kraftigt under perioden och att naloxon, ett motgift som häver opioidöverdoser, gjorts tillgängligt.

När det gäller skadligt bruk och beroende har andelen under 30 år som för första gången vårdas på sjukhus för en beroendediagnos minskat. Det gäller även för dödligheten i samma åldersgrupp. Även andelen under 30 som misstänkts för narkotikabrott har sjunkit. Men det tydligaste trendbrottet rör ungas användning. Trots att narkotikabruk är vanligare i dag än vid 2000-talets början menar Ulf Guttormsson att användningen inte ökat i samma takt som beslag och brottsstatistik ger sken av.

– Utbredningen av unga som använder narkotika har minskat under de senaste 5-10 åren, inte ökat.

Kan pandemin ha haft effekt, att de sociala situationerna för den yngre gruppen blev färre?

– Det generella intrycket är att pandemin tryckte ner de flesta nivåer. Det är fel att kalla det ”tillnyktring”, men någonting verkar ha hänt.

Nivåerna avser både alkohol och narkotika. När det gäller andel i befolkningen som i frågeundersökningar uppger att de använt cannabis ”under det senaste året” sjönk den under pandemin.

– Sen har den stannat kvar på den lite lägre nivån.

Cannabiskonsumtionen tog inte ny fart när pandemiåren var över?

– Nej, det var som att pandemin la en liten broms eller dämpning som alltjämt håller i sig. Inte minst bland unga.

Sökningar i mediearkiv visar att den omfattande bevakningen i nyhetsmedier kring unga människor som deltar i sprängningar och dödligt skjutvapenvåld, med koppling till narkotika, tar fart först flera år efter 2015.

– Jag tänker att bilderna ändå går ihop. Den kraftiga ökningen av våld mellan kriminella grupper i form av skjutningar och sprängningar de senaste tio åren måste inte enbart handla om narkotika. Narkotikan kanske utgör grovt räknat en tiondel av omsättningen i den kriminella ekonomin. Det finns andra brottsvinster som leder till konflikter, säger Ulf och fortsätter.

– Att användningen minskar generellt bland unga behöver inte utesluta att situationen är fortsatt svår, eller rent av förvärrad, för en mindre grupp som är involverade i allvarligare kriminalitet eller för den delen konsumerar stora mängder narkotika. De är få i förhållande till alla ungdomar, men det kan handla om en ökad polarisering vad gäller livschanser och utanförskap för unga.