Våld mot kvinnor ökar

Foto: iStock

Fredagen den 25 november infaller FN:s internationella dag för avskaffandet av våld mot kvinnor och flickor, Orange day. Men trots politisk uppmärksamhet kring våld mot kvinnor i nära relationer med män ökar våldsutsattheten i Sverige. Det visar en ny studie, Kvinnors trygghet – ett jämställt samhälle fyllt av våld, som Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige gjort tillsammans med Örebro universitet.  

Några siffror från studien:
10 procent av kvinnor som just nu lever ihop med en man (make/sambo) har utsatts för våld av honom
37 procent har utsatts för våld från en tidigare make eller sambo
30 procent uppger att de utsatts för våld av en pojkvän som de inte bott tillsammans med.

– Samma mönster märktes i studien Slagen dam för 20 år sedan. När du lever i den våldsamma relationen blir våldet svårt att sätta ord på, säger Jenny Westerstrand, ordförande för Roks.

Jenny Westerstrand, ordförande för Roks
Foto Frida Ekman

Att lämna relationen betyder inte att våldet upphör.
37 procent av de kvinnor som lämnat en våldsam man har utsatts för fysiskt våld eller sexuella övergrepp efter separationen.
14 procent  av mammorna har utsatts för våld i samband med umgänge med gemensamma barn.

Den nya studien visar högre siffor för våldsutsatthet än Slagen dam som när den kom ifrågasattes just för sina höga siffror. Det här ledde till metoddiskussioner och diskussioner om vad som räknas som våld. Jenny Westerstrand har varit med och tagit fram båda studierna och hon tror inte att samma invändningar kommer nu.  

Världen är mer mogen idag, vi har haft metoo och fler studier som visar samma sak. Men i den nya studien har vi valt bort att fråga om digitalt våld eller ekonomiskt våld. Trots att det också definieras som våld begränsade vi oss nu för att slippa diskussioner om det.   

Vi har fortfarande oerhört svårt att ta till oss att mäns våld är så omfattande i jämställda Sverige, menar Sofia Strid, docent i genusvetenskap och forskningsledare vid Centrum för våldsstudier vid Örebro universitet.

Samhället och kunskapsläget har förändrats över de tjugo år som passerat sedan Slagen dam, men mäns våld mot kvinnor framstår som tämligen konstant – liksom motståndet mot att se det sammanhållna våldets omfattning och konsekvenser. Vi behöver organisering, politisering och finansiering. Mäns våld kostar ofantliga summor, medan rörelser och jourer som har kunskap att hantera våldets konsekvenser är underfinansierade, säger hon.

Brås senaste studie om Brott i nära relationer, 2014 visade något lägre siffror, då uppgav sju procent av kvinnorna att de blivit utsatta av en partner/f d partner under det föregående året, och 25 procent uppgav att de hade blivit utsatta någon gång. Studien från 2014 delar inte in olika typer av relationer på samma sätt som Roks.

Det är svårt att komma med lösningar, höjda straff kan bli kontraproduktivt. Ingen vill sätta en 22-åring i fängelse i tre år som är minimistraffet för våldtäkt

I Brås studie ställdes inte heller några frågor om gärningspersonen, vilket innebär att studien både inkluderade våld i heterosexuella relationer och våld i samkönade relationer. Roks har nu enbart tittat på relationer där den utsatta är en kvinna och gärningspersonen är en man.

I Brås kommande studie, som ska publiceras under 2024, kommer vi dock både att kunna skilja på våld i pågående relationer respektive avslutade relationer, och skilja på våld i heterosexuella relationer respektive samkönade relationer, säger Monica Landergård på Brås presstjänst.

I den nu aktuella studien görs inga kopplingar mellan våld och substansbruk.
– Vi har ställt frågor om partnerns alkoholkonsumtion och de flesta ser ut att ha en normalkonsumtion. Alkohol kan vara en del, men mer som en ursäkt för ett våldsamt beteende, säger Jenny Westerstrand.

Erica Sundin, utredare med forskningskompetens på CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning har i avhandlingen Harm from others’ drinking: reported negative experiences and predictors in general population surveys undersökt några områden där andras drickande orsakar problem, grundat på frågeundersökningar bland vuxna i Sverige och 18 andra europeiska länder. Resultaten baseras på svar på frågor om upplevda konsekvenser det senaste året. 

En av fyra har varit med om gräl, kränkningar eller fysiska skador som en följd av andras drickande. Ungefär 17 procent av männen och 21 procent av kvinnorna hade upplevt det här. I den svenska studien uppgav också mellan en och fem procent att de påverkats »mycket negativt« till följ av någon annans drickande. Det finns få tidigare studier som undersöker detta över tid och avhandlingen bidrar med ny kunskap om att det är vanligt med återkommande problem över en ettårsperiod.  

– Det är vanligare att problem uppstår i nära relationer, som inom familjen, jämfört med i mindre nära relationer. Kvinnor upplever oftare än män allvarliga och återkommande problem, säger Erica Sundin.

Att våld mot kvinnor i nära relationer med män inte minskat trots att media och politiska diskussioner gett frågan uppmärksamhet ger en dyster bild menar Jenny Westerstrand.

– Det är svårt att komma med lösningar, höjda straff kan bli kontraproduktivt. Ingen vill sätta en 22-åring i fängelse i tre år som är minimistraffet för våldtäkt.  Vi skulle behöva lagföra fler, men inte med längre straff. Men när folk ser att ingenting händer blir man trötta på frågan, säger hon.

Om studien:
15 000 slumpmässigt utvalda svenska kvinnor mellan 18 och 86 år blev tillfrågade om att medverka i undersökningen Kvinnors trygghet, och svarsfrekvensen landade på 44 procent. Svaren är insamlade under 2021 och studien publicerades den 16 november 2022.

Anna Fredriksson

Anna Fredriksson tidigare redaktör för Alkohol & Narkotika

Senaste från Politik

Lästips direkt i din inkorg?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!