»Vanligt att andras drickande ger problem«

Majoriteten av vuxna dricker samtidigt som alkoholkonsumtion kan orsaka problem och lidande för familj, vänner, kollegor och även för helt okända personer. Negativa konsekvenser till följd av någon annans alkoholkonsumtion har under de senaste två årtiondena utvecklats till ett eget forskningsfält. Forskning som är viktig ur ett folkhälsoperspektiv då den bidrar till en mer heltäckande bild av effekterna av alkohol i samhället.  

I avhandlingen Harm from others’ drinking: reported negative experiences and predictors in general population surveys har jag undersökt några områden där andras drickande orsakar problem, grundat på frågeundersökningar bland vuxna i Sverige och 18 andra europeiska länder. Resultaten baseras på svar på frågor om upplevda konsekvenser det senaste året.   

Där framkommer att ungefär en av fyra, 25 procent, i de europeiska länderna uppgav att de upplevt alkoholrelaterat aggressivt beteende från andra, som till exempel gräl, kränkningar och fysiska skador. I Sverige var det mindre vanligt jämfört med det europeiska genomsnittet. Ungefär 17 procent av männen och 21 procent av kvinnorna hade upplevt det här. I den svenska studien uppgav också mellan en och fem procent att de påverkats »mycket negativt« till följ av någon annans drickande. Det finns få tidigare studier som undersöker detta över tid, så kallade longitudinella studier och avhandlingen bidrar med ny kunskap om att det är vanligt med återkommande problem över en ettårsperiod.

Det är vanligare att problem uppstår i nära relationer, som inom familjen, jämfört med i mindre nära relationer. Det finns även faktorer på både individ- och landnivå som spelar roll för risken att utsättas för negativa konsekvenser. Kvinnor upplever oftare än män allvarliga och återkommande problem. Resultatet pekar också på att alkoholpåverkade kvinnor är mer sårbara när det handlar om att utsättas för allvarliga negativa konsekvenser och då i förhållande till personer som de känner. Dessutom påverkar dryckesvanorna på landnivå risken att utsättas för andras alkohol­relaterade aggressiva beteenden. Risken ökar i länder där det är vanligare med berusningsdrickande.

Ett intressant resultat är att faktorer som visat sig vara viktiga för utsattheten inte verkar vara lika viktiga för att orsaka återkommande problem över en ettårsperiod. Till exempel är det vanligare att yngre och personer som själva dricker mycket har upplevt problem orsakade av andras drickande. Men när återkommande problem över tid studeras blir inte ålder och egna alkoholvanor viktiga faktorer. Det pekar på att de som har problem som kvarstår över tid är en mer heterogen grupp än vad som framkommit i tvärsnittsundersökningar.  

Det är troligt att insatser som syftar till att minska alkoholkonsumtionen i samhället också minskar dessa typer av problem. Men det behövs fler studier som studerar effekten av åtgärder och då specifikt tittar på negativa konsekvenser av andras drickande i olika sammanhang. Genom att ta med detta perspektiv i forskning om alkoholpolitiska insatser skapas möjlighet att identifiera andra effekter, och inte enbart de för dem som själva dricker alkohol. 

Det är viktigt att studera problem orsakade av andras drickande för att bättre förstå den totala omfattningen av negativa effekter av alkohol i samhället. Att negativa konsekvenser av alkohol sträcker sig längre än till den enskilde individen som dricker, bidrar med argument för restriktiva alkoholpolitiska insatser. Det här är kunskap som besluts­fattare behöver beakta när åtgärder införs som syftar till att minska alkoholrelaterade problem.