»Öckerömetoden har fått sig en smäll«

– Jag blev förvånad, säger Håkan Fransson. Jag hade jobbat för att få till denna studie, tyckte att det var ett bra forskningsupplägg och att kommunerna som var med arbetade på ett bra sätt. Så, ja, jag är förbryllad över resultaten.

Socionomen i västkustkommunen Öckerö har utvecklat preventionsprogrammet som går ut på att samla föräldrarna till en gemensam nolltolerans mot ungdomars rök- och drogvanor.

• Läs mer: Studie: Öckerömetoden saknar effekt

I Öckerö kommuns drogvaneundersökningar har Håkan Fransson sett kraftiga effekter som han kopplar till insatserna. Och i vissa kommuner som använt Öckerömetoden ska alkoholkonsumtionen ha halverats på några år, enligt Fransson. Med stöd av dessa rön har Öckerömetoden spridit sig till dryga 20-talet kommuner.

De kommuner som deltog i den tre år långa utvärderingen vid Malmö universitet visade dock inte någon bättre utveckling än kontrollkommunerna. Att forskarna vid Malmö universitet nu pratar om en eventuell »Håkan-effekt« som förklaring till de tidigare framgångarna ser Fransson som problematiskt.

– Om metoden inte funkar utan mig, då är det bra att den inte sprids. Jag vill vara prestigelös. Men jag tror att det finns delar som är bra, som är det bästa vi har, säger han.

Öckerömetodens grundhypotes, den om att en enad vuxenvärld kan påverka ungdomars rök- och drogvanor, den tanken kanske inte alltid räcker ända fram, säger Fransson nu.

– Även om föräldrarna är överens så finns det en andel av ungdomarna som dricker och röker i alla fall. Där räcker det inte med en föräldrapakt. Där har Öckerömetoden fått sig en smäll, säger Håkan Fransson.

Kanske, resonerar Fransson, har ungdomarnas drickande sjunkit så mycket att Öckerömetoden inter biter på den grupp som finns kvar. Ju mer drickandet minskar, desto större andel av de kvarvarande alkoholkonsumenterna har andra problem som är svårare att komma åt enbart med ett brett preventionsprogram, tror Fransson.

Av det skälet har paletten av breda insatser i Öckerömetoden utökats med inslag som riktar sig till individer och grupper, uppger Fransson. Han kallar det Turi (Tidig upptäckt – rätt insats), insatser som enligt honom inte fanns med i konceptet för de Skånekommuner som utvärderats.

Håkan Fransson har följt Malmöstudien på nära håll och redan för drygt ett år sedan informerades han om avsaknaden av mätbar effekt. Den 11 november 2019 skrev Fransson på Instagram: »Forskningen så här långt tyder på att Öckerömetoden INTE fungerar, i alla fall inte i Skåne«.

Samtidigt har Håkan Fransson fortsatt att sprida Öckerömetoden till flera svenska kommuner och till Åland. I januari 2020 hyllade tidningen Accent metoden och det stundande intåget till Åland: »Nu lanseras framgångsrika Öckerömetoden österut« skrev Accent. I artikeln nämns inte forskningsstudien vid Malmö universitet. Istället säger Håkan Fransson i artikeln: »Förhoppningen är att på några års sikt halvera drickandet på högstadiet.«

På liknande positiva sätt rapporterade P4 Göteborg i januari i år om en lansering av Öckerömetoden i Mölndal, utan att nämna att en vetenskaplig utvärdering pågår.

Håkan Fransson säger dock till Alkohol & Narkotika att han informerat Folkhälsan på Åland om att Öckerömetoden saknar forskningsstöd. Och att när nya kommuner visar intresse så berättar han att »forskning visar att den inte funkar«. Han har också lagt ut den vetenskapliga artikeln på sin Facebooksida och säger att studien är välgjord och att han inte har något att invända mot forskningsupplägget.

Håkan Fransson tror ändå att kommuner kommer att fortsätta använda Öckerömetoden.

– De har kanske inga andra alternativ. Den här studien visar att Öckerömetoden inte har vetenskaplig evidens men det har nästan inget annat heller. Man tar det bästa man kan, säger Håkan Fransson.