Alkohol Förebyggande Forskning Narkotika

Studie: Öckerömetoden saknar effekt

Björn Johnson och Robert Svensson.
Öckerömetoden hade ingen effekt på ungas alkoholkonsumtion när programmet för första gången utvärderades vetenskapligt. Det visar en ny studie från Malmö universitet.

Studien visar inga effekter av Öckerömetoden, vare sig på högstadieelevernas drickande eller på deras föräldrars attityder till alkohol.

– Tyvärr måste jag säga, säger Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Malmö universitet.

Han har tillsammans med kriminologiprofessorn Robert Svensson gjort den första oberoende utvärderingen av den så kallade Öckerömetoden, ett interventionsprogram för minskat drickande och droganvändande bland högstadieelever. Det är ett program som har vunnit terräng de senaste åren och som spridit sig till allt fler kommuner.

Resultaten av utvärderingen förvånar forskarna.

– Jag trodde nog att det skulle finnas potential i metoden, att drickandet överlag skulle minska först och sedan berusningsdrickandet. Precis som i de utvärderingar programmakaren själv gjort. Men efter tredje året började vi ana vartåt det lutade, säger Björn Johnson.

Öckerömetoden har utvecklats av socionomen och drogförebyggaren Håkan Fransson som också har hjälpt till att lansera programmet. Metoden går i korthet ut på att engagera föräldrarna i en överenskommelse om nolltolerans mot alkohol, tobak och narkotika för deras barn. Programmet vänder sig i första hand till mindre kommuner och ska involvera stora delar av lokalsamhället. Man ger ut nyhetsbrev, kallar till föräldramöten och ger information till lokala medier inför stora helger, allt för att skapa en föräldra- och vuxenpakt mot alkohol och andra droger.

När Öckerömetoden har utvärderats av upphovsmakaren Håkan Fransson har resultaten varit positiva. Då har en tydlig nedgång i alkoholkonsumtion och berusningsdrickande tonat fram bland högstadieelever. Man har också sett effekter på föräldrarnas attityder till ungdomarnas drickande.

I de studierna har dock utvärderingsmetodiken varit mindre rigorös än vad forskarna vid Malmö universitet åstadkommit och kontrollgrupper har saknats.

Därtill har varje årskull mätts för sig genom drogvaneundersökningar. Det är alltså inte samma elever som har undersökts vid varje mättillfälle. Det sistnämnda tror forskarna bakom Malmöstudien kan ha betydelse för utfallet. De positiva resultaten i Öckerömetodens egna utvärderingar skulle kunna förklaras av den generella minskning av alkoholdrickande som skett bland ungdomar de senaste decennierna.

– Franssons resultat sammanfaller med den allmänna nedgången av alkoholkonsumtion bland unga. De tre år vi mätte hade konsumtionen bland unga i allmänhet parkerat sig på en nivå, säger Björn Johnson.

Dessutom tror han att det kan finnas en »Håkan-effekt«.

– Håkan Fransson är en stark eldsjäl. Hans inverkan ska inte underskattas. Men för att en metod ska kunna sägas fungera ska den fungera även när inte upphovsmannen implementerar den.

I den longitudinella studien från Malmö universitet har 3500 elever följts genom hela högstadieperioden och undersökts vid fyra olika mättillfällen. Studien har varit upplagd så att fyra kommuner i Skåne genomfört Öckerömetoden och jämförts parvis med lika många andra Skånekommuner som inte använt metoden. Upplägget kallas kvasi-randomisering och är en vedertagen metod för att mäta effekten av sociala insatser i skolor.

Resultaten visar att det inte syns några skillnader i alkoholkonsumtion eller berusningsdrickande mellan experimentgruppen och kontrollgruppen.

– Man ser tydligt att drickandet ökar mellan sjuan, åttan och nian på samma sätt i de båda grupperna, säger Björn Johnson.

Det syns heller inga skillnader i föräldrarnas attityder.

– De skiljer sig inte åt. Båda grupperna tenderar att bli mer liberala i sin inställning till alkohol ju äldre eleverna blir. Vi har mätt föräldrarnas attityder genom frågor till ungdomarna, vilket möjligen skulle kunna vara en svaghet i studien.

Även andra interventionsprogram har gått samma öde till mötes när de stött på rigorös prövning. Interventionsprogrammet Effekt (tidigare Örebro Prevention Program, ÖPP) slog igenom stort ända tills det utvärderades av internationella forskare och resultaten uteblev.

Det är vanligt att sociala interventionsprogram inte håller streck i experimentella studier. Kan det vara så att insatserna ändå kan ha positiva effekter?

– Allmän kritik som går ut på att interventioner har »dolda« effekter som varken kan preciseras eller mätas tycker jag inte att man kan ta på allvar. När socialt arbete etablerades som vetenskaplig disciplin välkomnades det av forskarna ute i verksamheten. När det visade sig att forskningen inte kunde påvisa de önskade effekterna var man inte lika entusiastisk, säger Björn Johnson.

Ni såg ingen skillnad mellan de kommuner som använde Öckerömetoden och de som inte gjorde det. Betyder det att interventionsprogram i största allmänhet är bortkastad tid och pengar?

– Nej, en sådan slutsats kan man inte dra. Att man inte ser resultat i enskilda studier av enskilda metoder är inte ett argument för att döma ut interventionsprogram generellt. Det finns program som har effekter och som kan användas, men det behöver också utvecklas nya modeller som sedan utvärderas.

Björn Johnson säger dock att man inte bör ha för stora förhoppningar på den här typen av breda, allmänpreventiva insatser.

– De är inga patentlösningar, utan bör nog främst ses som komplement till mer riktade preventionsinsatser som fokuserar på riskgrupper, säger Björn Johnson.


Fakta Utvärdering av Öckerömetoden

3500 elever i 17 skolor i åtta skånska kommuner har delats in i två grupper. Ena gruppen genomgick Öckerömetoden under sin högstadietid. Elevernas alkoholvanor och föräldrarnas attityder har mätts vid fyra tillfällen i anonyma enkäter till eleverna.

Bortfallet var cirka 10-12 procent mellan varje läsår vilket totalt gav 12 486 enkätsvar.

Resultaten visar inga skillnader mellan de båda grupperna i alkoholkonsumtion, berusningsdrickande eller i föräldrarnas attityder till deras barns alkoholvanor.

Ett bifynd som forskarna såg var att tobaksrökning tenderade att minska något bland eleverna i Öckerömetoden.

Studien pågick 2016-2019. Den är finansierad av Malmö universitet, Länsstyrelsen i Skåne och Folkhälsomyndigheten.

Läs mer: Svensson, R. & Johnson, B. & Kronqvist, K. (2020): A community intervention to reduce alcohol consumption and drunkenness among adolescents in Sweden: a quasi-experiment. BMC Public Health artikel 764

Thomas Heldmark

Thomas Heldmark

Thomas Heldmark är vetenskapsjournalist.