Hoppa till innehållet

Har tillståndsplikten lett till färre tobakshandlare?

AN_nr5-2021_Okat_serveringstillstand__Karin_Ulin
Illustration: Karin Ulin

Sedan den 1 juli 2019 behöver butiker och kiosker tillstånd för att sälja tobak. Det har lett till mer tillsyn och färre försäljningsställen, i alla fall i Umeå kommun. Arbetet med tobakstillsyn har fått mer dignitet, säger inspektören Lina Lindberg.

Lina Lindberg, miljöinspektör vid Umeå kommun, säger att den nya lagen var efterlängtad. Den har gett tillsynsarbetet av tobaksförsäljningen mer dignitet och resurser.

– Tobaken var lite av ett sorgebarn tidigare och fick inte mycket uppmärksamhet. Men när lagen kom så kunde vi göra om vår taxa och få mer resurser.

– Vi gör mer tillsyn idag än tidigare, både på plats men också inre tillsyn då vi granskar dokument, säger Lina Lindberg.

Tidigare hade försäljare av tobaksvaror endast en anmälningsplikt, men sommaren 2019 infördes krav på att ansöka om tillstånd.

– Nu påminner det om hur vi jobbar med serveringstillstånden. Vi tar emot ansökan, begär uppgifter om ägarskap, kontrollerar med polis, Skatte­verket och gör en kreditupplysning, sammanfattar Lina Lindberg kort.

Men den nya lagen har också medfört dilemman. Den saknar en sekretessbrytande paragraf vilket gör att försäljarna själva måste ge tillåtelse till exempelvis Skatteverket att dela med sig av uppgifter. Detta i motsats till alkohollagen, som ger kommunerna rätt att be om uppgifterna.

Lina Lindberg hade även önskat ett krav på kunskapsprov för den som söker tillstånd, något som krävs vid serveringstillstånd. I stället ska försäljarna bedriva egenkontroll med hjälp av ett egenkontrollprogram, en form av checklista.

– Jag och mina kollegor är av den åsikten att vi borde ha kunskapsprov i stället för egenkontroll, som i alkohollagen. Egenkontroll riskerar bara bli ett papper, det krävs ganska mycket för att få det att fungera.

Det går inte med säkerhet att säga hur mycket den nya lagen har minskat antalet försäljningsställen i Sverige. I slutet av januari innehöll Folkhälsomyndighetens tillstånds­register 7 249 tillstånd, betydligt färre än de 9 972 anmälda försäljningsställen som gjordes 2018. Josefin Jonsson, enhetschef på Folkhälsomyndigheten, säger att det finns en eftersläpning i uppgifterna som kommunerna lämnar in och att andra källor visar att det finns fler tillstånd än dem som är i registret.

I Umeå kommun har antalet försäljningsställen minskat med en tiondel, från 90–95 till 80–85 stycken. Lina Lindberg förväntade sig att fler skulle försvinna.

– De som försvann var de allra minsta, de som kanske hade en liten snuskyl. För dem är det inte värt att gå igenom den här processen.

Du har just läst en artikel ur nummer 1/2022 av tidskriften Alkohol & Narkotika.

Kategorier:

Julius von Wright

Julius von Wright är f.d. chefredaktör för Alkohol & Narkotika (2017-2022). Till hans specialområden hör narkotikapolitik och vårdfrågor, ofta med ett nordiskt perspektiv.

Se alla artiklar av Julius von Wright

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Missa aldrig en publicering. I vårt nyhetsbrev samlar vi alla våra senaste artiklar och poddavsnitt. Nyhetsbrevet skickas ut en gång varannan vecka – varken mer eller mindre.