Här gäller ransoneringskort

1 000 kilometer från Norges fastland ligger Svalbard. Den avlägsna ögruppen i Arktis är inte bara unik tack vare spektakulär natur, isbjörnar och norrsken. Den är också tull- och avgiftsfri zon, vilket innebär att varor som på fastlandet är belagda med skatt säljs billigare. En sådan vara är alkohol.

Huvudorten Longyearbyen är världens mest nordliga stad och samlar 2 500 invånare. Där finns vin- och spritbutiken Nordpolet. För att få handla där måste de boende kunna visa sina alkoholkort, en värdehandling som ger rätt att köpa en begränsad mängd alkohol. Turister som besöker ögruppen längre än 24 timmar får också handla, mot uppvisande av resehandlingar.

– Jag förstår att det funnits ett kvotsystem historiskt, säger Ariella Madsen, som bott på Svalbard.

– Svalbard är mörkt och kallt och det finns väldigt lite att roa sig med. Ransonen grundades i att gruvarbetarna inte skulle kunna supa sig sönder och samman. Det hade varit en hög säkerhetsrisk om de skulle arbeta dagen efter, säger Ariella Madsen.

1928 stiftades en lag som förbjöd tillverkning av alkohol på Svalbard. För att skydda de många arbetarna i den växande kolgruveindustrin infördes också ett ransoneringssystem, som lever vidare än i dag. Den månatliga kvoten alkohol ligger på 2 flaskor sprit, en halv flaska starkvin och 24 burkar/halvflaskor öl per invånare över 18 eller 20 år. Vin säljs till ”rimlig” mängd. Affären Nordpolet ägs av ett dotterbolag till Vinmonopolet och ligger i Longyearbyens Coop-butik.

Denna lilla affär har under senaste året varit föremål för stor politisk debatt. I decennier har ansvaret för att utfärda alkoholkort, och därmed kontrollera att ransoneringssystemet efterföljs, legat hos Sysselmesteren, den norska regeringens högste representant på Svalbard. Men i november 2024 frånsade Sysselmesteren sig uppgiften.

– Vi har många viktigare saker att lägga våra resurser på, sa Lars Fause, nuvarande Sysselmestere, till Svalbardposten.

Beskedet följdes av en komplicerad tvist mellan Sysselmesteren, Nordpolet och Vinmonopolet, där ingen av parterna ville ta på sig ansvaret för kvotsystemet. Till sist fick hälso- och omsorgsdepartementet i Oslo gå in och avgöra saken. I februari 2025 tog Nordpolet över administrationen av alkoholkorten. Någon allmän översyn av reglerna kring alkoholförsäljning på Svalbard var regeringen dock inte intresserad av, trots att Sysselmesteren önskat sig i en sådan i decennier.

– Det är stor politisk uppslutning i Norge kring att hålla bruket nere, och på det sättet bidrar kvotsystemet till att begränsa tillgången istället för högre pris som på fastlandet, sa statssekreterare Usman Ahmad Mushtaq (Ap) till Svalbardposten.

– Eftersom vi vet att pris och tillgänglighet påverkar alkoholkonsumtionen, är det viktigt med begränsande mekanismer.

Så tills vidare finns listan över Svalbards invånare med rätt att handla alkohol i en ringpärm på Nordpolet. Skyddet för alkoholkonsumtionen för de boende på ögruppen upprätthålls i dag genom ett låst skåp på Longyearbyens Coop-butik. En ordning som passar ett system som många anser är daterat. Ariella Madsen är en av dem.

– Alkohol på puben följer ju inte något kvotsystem, säger hon.

– På Svalbard går många ut mycket på pub och restaurang, och många dricker väldigt stora mängder. Jag tror inte att kvotsystemet gör varken till eller från ur den aspekten.

Den här artikeln är en sampublicering med populärvetenskapliga webbtidskriften popNAD. Om du föredrar att läsa på norska kan du ta del av deras publicering här.