Fortsatt mörkt för beroendevården i Göteborg

Det har varit ett tufft år för beroende­vården i Göteborg. I slutet av 2021 rapporterade Alkohol & Narkotika om det ansträngda läget, med intagningsstopp på Laro (Läkemedelsassisterad behandling vid opioid­beroende), nedstängning av Stadsmissionens beroendeklinik och besparingskrav på 16 miljoner. Under 2022 har personal larmat om en ohållbar arbetsmiljö och massuppsägningar är nu på väg att verkställas.

– Det är dystert på beroendekliniken. Hälften av vårdplatserna för patientkategorin har försvunnit, i Sveriges näst största stad, säger Maria Millback, avgående sektionsledare på Laro på Östra sjukhuset.

I dagsläget finns bara en akutvårdsavdelning öppen för heldygnsvård för vuxna beroende­patienter – enligt samstämmiga uppgifter hårt belastad. Stadsmissionens beroendeklinik, Stigbergskliniken, stängde för gott i april efter en förlorad upphandling. Klinikens tidigare patienter tillhör i stället en nyöppnad egen avdelning på Östra sjukhuset, där inläggningarna sker via Nordhemskliniken, som är specialiserad på alkoholberoende. En uppfattning som återkommer hos personal vid beroendekliniken är att patienter som har ett skadligt bruk av till exempel bensodiazepiner, en av de patientkategorier som tidigare fick vård hos Stadsmissionen, inte längre har tillgång till heldygnsvård.

Karina Stein tillträdde som verksamhetschef i maj. Hon känner inte igen bilden av att den nya avdelningen inte tar emot patienter beroende av bensodiazepiner. Däremot ser hon att kompetensen har varit lägre vad gäller narkotika­beroende, särskilt vad gäller opioider.

– Det har skett att opioidberoende personer läggs in, men inte i den utsträckning som de borde sett till behovet.

Psykiatriakuten på Östra sjukhuset är den enda i Göteborg. Organisatoriskt tillhör den beroendekliniken, och till akuten kommer också många patienter med beroendeproblem. Under 2022 har ett stort antal medarbetare valt att säga upp sig, däribland 12 av 16 sjuksköterskor.

En medarbetare, som vill vara anonym, berättar om hur det minskade antalet vårdplatser påverkar arbetet på akuten.

– Vi har ingenstans att göra av våra beroendepatienter. Väldigt många blir i princip stoppade redan i dörren. Man måste vara psykotisk eller väldigt suicidal för att få vård. Många med behov av avgiftning blir kvar på akuten.

Medarbetaren upplever att risken att utsättas för hot och våld på jobbet har ökat.

– Många patienter blir väldigt, väldigt arga. De kommer med resväskan och förväntar sig att få hjälp. Och det är vi i personalen som får ta smällen, det är en ganska våldsam grupp. Vi kan inte hantera det på så få personal.

Verksamhetschef Karina Stein säger att om en patient måste läggas in så läggs patienten in.

– Det gör vi inte avkall på. Däremot har vi jobbat hårt med att få till rutiner för ett samarbete mellan heldygnsvården och öppenvården. Ibland är en akut tid i öppenvården en bättre insats.

Hon säger att beroendepatienter vid behov även kan läggas in på en allmänpsykiatrisk avdelning eller en psykosavdelning. De tre verksamhetsområdena inom psykiatrin har ett nära samarbete.

Flera av uppsägningarna på psykiatriakuten verkställs i november och december. Vakanser finns även inom heldygnsvården och på öppenvårdsmottagningen på Hisingen, en av två basmottagningar i Göteborg.

– Man säger att man möter upp med en god öppenvård, men öppenvården går också på knäna med uppsägningar och rekryteringsproblem. För beroendepatienter finns det väldigt lite hjälp att få, när Stadsmissionen inte finns som alternativ, säger Maria Millback.

Medarbetaren på psykiatriakuten vittnar om en negativ spiral.

– Vi har så dåligt rykte, när vi söker ny personal är det väldigt få behöriga som söker.

Det finns olika anledningar till personaltappet, menar verksamhetschef Karina Stein. I öppenvården har omorganisationer skapat oro. På den psykiatriska akutmottagningen är arbetsmiljön tung i sig, men fleråriga slitningar och konflikter i personalgruppen spelar också in. Nu pågår en arbetsmiljökartläggning. Olika förslag ligger på bordet för att säkra bemanningen framöver, däribland att låna personal från öppenvården till psykiatriakuten.

Substitutionsmottagningen, som stoppade intaget av nya patienter under 2021, tar nu emot patienter som vanligt.

– Det har varit krisigt i olika perioder med personalomsättning och stort inflöde av patienter, men vi står upp och gör det vi ska göra, säger Annika Tigerryd, som arbetar som sjuk­sköterska på mottagningen. Hon, liksom andra, betonar vikten av att värna personalen.

– Psykiatrin behöver dedikerad personal. Vi dealar hela tiden med människor som är ganska trasiga, i utkanten av samhället, som inte hittar en plats. Det enda vi har som arbetsinstrument, bortsett från tunga droger på recept, är oss själva.