Hoppa till innehållet

Narkotikapolitiken är död, länge leve narkotikapolitiken

Julius-ill-e1628604272494-300×300

Vi behöver diskutera avkriminalisering av eget bruk, säger Tullverkets före detta narkotika­expert Lars Hansson i en intervju i nya Alkohol & Narkotika. Han säger att under sina år i tjänst – han pensionerades ifjol – har han jobbat med att försöka få politiker att lyfta narkotikafrågan. Kanske inte nödvändigtvis avkriminaliseringen, men andra förebyggande frågor.

Avkriminaliseringsfrågan kanske inte behöver diskuteras värst mycket mer i medier. Det har den gjorts redan i många omgångar och sällan dyker nya argument upp. Men det finns ett ökat tryck på en politisk diskussion efter att några tunga instanser har rekommenderat en utredning av vilka effekter det kriminaliserade bruket av narkotika har haft.

I december 2018 föreslog Sveriges kommuner och regioner att narkotikastrafflagen ska utvärderas.

I maj 2020 föreslog Folkhälso­myndigheten samma sak, tillsammans med en utredning av injektionsrum, som även det är en kontroversiell fråga.

Under våren har även riksdagen uppmanat regeringen att göra en översyn av narkotikapolitiken. Det tycks finnas blandade uppfattningar bland politikerna om den ska innehålla en utredning av lagstiftningen kring bruket.

Socialminister Lena Hallengren säger att det inte är aktuellt, vilket har fått många att reagera. Forskare har i princip uppmanat till bojkott av utredningen om politiken sätter gränser för vilka frågor de får lyfta.

Under våren har jag återläst Magnus Lintons bok Knark – en svensk historia från 2015 och inser hur den har åldrats. Även om narkotika­frågan på många fronter verkar slumrande, så har det hänt en del sedan boken lämnade tryckeriet.

Många av de intervjuades orosmoment har försvunnit. Idag finns sprututbyten i nästan alla regioner. Naloxon har också blivit tillgängligt.

Andra orosmoment finns kvar. Flera forskare i boken är oroliga över medikaliseringen av missbruksvården. Det är de antagligen ännu, på regeringens bord ligger nämligen en annan uppmaning från riksdagen: att utreda missbruksvården. Det finns mycket som talar för att ansvaret för vården kommer att flyttas till regionerna.

Den uppmaningen har legat på regeringens bord i över ett år, men i mars flaggade Lena Hallengren för att en utredning ska tillsättas. Det finns politiker som förväntar sig att politiken och vården blir delar av samma utredning.

Lars Hansson säger att det inte finns ett intresse för narkotikafrågor. Men jämfört med 2015 vågar jag påstå att en hel del har hänt.

En hel del har också inte hänt, men det finns mycket som talar för att vi kommer att se några intressanta politiska diskussioner inom narkotika­området under de kommande åren.

Läs mer i Alkohol & Narkotika 3/2020

Detta är en debattartikel

Alkohol & Narkotika främjar en konstruktiv debatt. Här samlar vi krönikor, essäer, insändare och ledare. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Alkohol & Narkotika.

Kategorier:

Julius von Wright

Julius von Wright är f.d. chefredaktör för Alkohol & Narkotika (2017-2022). Till hans specialområden hör narkotikapolitik och vårdfrågor, ofta med ett nordiskt perspektiv.

Se alla artiklar av Julius von Wright

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Missa aldrig en publicering. I vårt nyhetsbrev samlar vi alla våra senaste artiklar och poddavsnitt. Nyhetsbrevet skickas ut en gång varannan vecka – varken mer eller mindre.