Hoppa till innehållet

»Missbruksvården behöver ökade kunskaper om hbtq-personers livsvillkor«

Debatt (2)

Många hbtq-personer utvecklar missbruk eller beroende på grund av våld och hatbrott. Missbruksvården måste bli bättre på att möta dem, skriver Carina Wrangebo och Kina Sjöström.

Hbtq-personer med ett riskbruk löper större risk att utveckla missbruk och beroende än befolkningen i övrigt. Det bekräftas av Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten.

Vi på RFSL:s brottsofferjour möter dagligen hbtq-personer utsatta för hatbrott, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld. Flera av dem har under våldsutsattheten utvecklat missbruk eller beroende och har behov av behandling.

Den traditionella missbruksvården är många gånger heteronormativ. Det visar sig i allt från socialtjänstens beskrivningar av missbrukets orsaker och konsekvenser till behandlings­hemmens utformning av missbruksbehandling. Hbtq-personer blir exkluderade och behandlingsinnehåll kan kännas främmande eller irrelevant.

Könsseparatistisk behandling har många fördelar och vi vet att det finns behov av det, men å andra sidan blir den ofta transexkluderande.

Socialtjänst, öppenvårdsmottagningar, enskilda drogterapeuter och behandlingshem behöver öka sin kunskap om hbtq-personers livsvillkor för att motverka den diskriminering som förstärker minoritetsstress. Fler och fler verksamheter väljer att certifiera och utbilda sig. Vi önskar att fler inom missbruksvården följer efter för att bättre kunna stödja och främja nykterhet och drogfrihet bland hbtq-personer.

Missbruksvården är präglad av tvåkönsuppdelning – på gott och ont.

Å ena sidan verkar denna uppdelning som skydd för kvinnor som i missbruk varit extra utsatta och vi vet från våra klienter att de erfarenheter kvinnor har i missbruk många gånger skiljer sig från mäns erfarenheter. Det blir dock problematiskt om alla kvinnor förväntas vara heterosexuella eller förväntas följa en viss mall för hur en kvinna bör vara. Inom missbruksvård och behandling för kvinnor och unga tjejer finns ibland en föreställning om att kunna rehabilitera fram en ny kvinna där kvinnorollen är snäv med avseende på hur en förväntas se ut, bete sig och eller hur en sund kärleksrelation ser ut.

Könsseparatistiska behandlingshem och öppenvårdsmottagningar behöver också problematisera vilka riskfaktorer som slår extra hårt mot hbtq-personer. Könsseparatistisk behandling har många fördelar och vi vet att det finns behov av det, men å andra sidan blir den ofta transexkluderande.

Den traditionella missbruksvården är många gånger heteronormativ.

När personer bryter normer kring kön blir heteronormens påverkan än större. Många ickebinära har svårt att finna trygga platser i samhället i stort, så även vid behandling.

Att utsättas för transfobiskt (eller bi-och homofobiskt) bemötande av personal eller andra deltagare skapar otrygghet hos klienten. Förutsättningarna för att kunna vara ärlig och öppen om sitt liv minskar och leder till sämre behandling.

Bristen på kunskap inom missbruksvården är stor och råder över hela landet, i såväl storstad som landsbygd. Kunskapen om hbtq-personers livsvillkor behöver öka likaså kunskapen om
hur hatbrott och våld i hbtq-personers nära relationer kan ta sig uttryck. Hbtq-personer måste kunna erbjudas en trygg hälsofrämjande behandling fri från okunskap, trakasserier och våld där professionella med kompetens bekräftar och stärker hbtq-identiteten parallellt med en behandling för missbruk och beroende.

Carina Wrangebo är kurator och resursperson för ANDT-frågor, RFSL:s brottsofferjour

Kina Sjöström är programansvarig för individstöd, RFSL:s brottsofferjour

Ordlista

*Heteronormen =Det system av normer som påverkar vår förståelse av kön och sexualitet. Enligt heteronormen är människor antingen tjej/kvinna eller kille/man och ingenting annat. Tjejer/kvinnor förväntas vara feminina och killar/män förväntas vara maskulina. Alla förväntas vara heterosexuella. Alla påverkas av normerna, oavsett om man följer dem eller inte. Att följa eller passera inom normen ger ekonomiska, politiska och sociala fördelar. Att bryta mot heteronormen kan resultera i bestraffning i form av allt från tystnad till våld.

*Cis-normen =Antagandet att alla människor identifierar sig som det kön som har tillskrivits dem vid födseln och lever efter det könets sociala normer (kvinnligt/manligt).

*Transperson=En transperson är en person som inte alls eller delvis inte identifierar sig med det kön en har fått tilldelat vid födseln. Transperson är ett paraplybegrepp med många undergrupper och det går att vara transperson på många olika sätt. Begreppet rör könsidentitet och könsuttryck och har ingenting med sexuell läggning att göra.

*Ickebinär= En person som identifierar sig som mellan, bortom eller med båda könskategorierna kvinna/man kan kalla sig ickebinär. Ickebinär betyder inte samma sak för alla som definierar sig som det. En del känner sig som både tjej och kille. Andra känner att de befinner sig mellan de kategorierna. Många ickebinära identifierar sig inte med något kön alls. En del ickebinära vill förändra kroppen med hormoner och/eller kirurgi.

Källa: rfsl.se

Detta är en debattartikel

Alkohol & Narkotika främjar en konstruktiv debatt. Här samlar vi krönikor, essäer, insändare och ledare. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Alkohol & Narkotika.

Kategorier:

Kina

Kina Sjöström är programansvarig för individstöd, RFSL:s brottsofferjour

Se alla artiklar av Kina Sjöström
porträtt3

Carina Wrangebo är kurator och resursperson för ANDT-frågor på RFSL:s brottsofferjour

Se alla artiklar av Carina Wrangebo

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Missa aldrig en publicering. I vårt nyhetsbrev samlar vi alla våra senaste artiklar och poddavsnitt. Nyhetsbrevet skickas ut en gång varannan vecka – varken mer eller mindre.